Alexander Paulusson har flygit drönare längre än många andra. Vi pratar fotogrammetri, lidar, framtid, pris, kvalitet och annat smått och gott.

Alexander Paulusson Linkedin

Musik av Jason Shaw, Mountain Sun

Länkar:

• Drönarbutiken
• Geodata | Fjärranalys | AMKVO | Drönartjänsjer
• Open Drone Map - Mapscaping.com
• Leica BLK2FLY Autonomous Flying Laser Scanner
• Terrasolid - Software For Point Cloud and Image Processing
• Terratec Sweden AB - Leverantör av kart- och geodata
• PIX4Dsurvey: Digitize reality beyond photogrammetry | Pix4D
• Feature Extraction Tools - Applications In Cadd

Hjärtligt välkomna ska ni vara till ett nytt avsnitt av Mätpodden. Våren 2022 är här och vi kan stoppa undan pannlamporna. Så länge man inte jobbar i en gruva så tror jag i de största delarna av landet så på normala arbetstid behöver vi inte pannlampor längre. Det är härligt. Anledningen varför det inte kommit fler avsnitt. På ett bra tag är jag att jag har blivit nybliven pappa, första barnet och det tog visst lite mer tid och kraft än jag hade tänkt i början. Men det här avsnittet spelas in, den här intervjun spelas in för ett halvår sedan i oktober, så man kan ju ha med sig tankarna när vi pratar om att saker är helt nya på marknaden och liknande, så justera för det i era sinnen. Men vi pratar drönare, det är Alex Paulusson från Drönarbutiken. se och Amkvo, som bjuder på massa information. Vi pratar om drönare helt enkelt, och vi kommer in en hel del på lidar och för och nackdelar mot fotogrammetri, och även lite hur man kvalitetssäkrar och hur man ser, ja, hur man ska tänka kring drönardata och hur man kan använda det.

Så, då kör vi väl igång intervjun, och så blir det lite eftersnack efteråt. Då har jag Alex här från AMKVO och Drönarbutiken. Välkommen, ska du vara till Mätpodden.

Tackar.

Vill du ta, ja, dra en liten kort bakgrund eller presentation om hur du kommer att ha Drönarbutiken, vad har du gjort för tjänster eller liksom inom det här med drönarflygning och liknande.

Jag började AMKVO 2014 där vi började flyga med drönare, där vi började titta på vad mer man kan göra än att bara fota och filma, som började bli väldigt populärt då och kom in på fotogrammetri. Som började komma igång, det började komma lite bättre mjukvaror för att hantera bilder och processa ihop dem till 3D-underlag. Så jag har hållit på och haft drönartjänster fram till 2019 med Amkvo, där vi fokuserat mycket på mätindustrin med fotogrammetri och skapa modeller och skapa bra underlag som man kan lita på. Det var många som inte litade på drönare i början och trodde att det här kan man inte använda för att skapa mätbara modeller med att göra sådana saker. Sen när det blev väldigt populärt att många företag ville börja använda själva så har vi tagit nästa steg.

Vi säljer utrustning via Drönarbutiken och erbjuder utbildningar för att hjälpa företag att komma igång och göra det rätt från början.

Kul. Så det är ju 6-7 år då. I det här gamet får man säga att det är rätt så länge.

Ja, det var inte jättemånga i början när jag startade.

Vad skulle du säga? Hur många flygningar i runda slängar har ni varit med om?

Jag själv har väl gjort lite drygt 26 000 gröna flygningar. Sen är inte alla så långa, många har varit korta också.

Men du håller koll på dem eller har du någon counter?

Ja, jag håller dem loggade.

Grymt. Då vet ni att det här är nån som har gjort det några gånger. Så du har bra erfarenhet. Men om man tänker sig att vi förutsätter att du som lyssnar kanske har koll på drönare lite grann och vet ungefär vad fotogrammetri är. Men om du drar lite mer generellt, varför ska man använda drönare? Så vad kan man göra utöver om vi ska säga drönare och framställa punktmoln från fotogrammetri?

Man kan använda drönare mycket till inspektioner. Väldigt enkel grej är översiktsbilder som många använder idag på byggarbetsplatser. Det kan användas för inspektioner, broar, höga objekt och att slippa ställningar. Det används i jordbruk med multispektrala kameror. Man kan analysera växter och se hur de mår och vad man behöver bespruta dem mer eller mindre.

Jag berättar lite mer om det. Jag bara läste om det där, just i jordbruk, men hur funkar det där med multispektral?

Man använder osynligt ljus som man inte kan se med ögat egentligen. I de här multispektrala kamerorna har man mycket fler band än RGB som vi ser. På så sätt kan man få ut andra nyanser utom vad växterna strålar ut för någonting. Man kan analysera dem på olika sätt. Lite enkelt sagt. På så sätt kan man se hur växterna mår, om de behöver mer vatten eller syre eller vad det kan vara.

Ja, för det är man räknar fram någon sådan där n-dvd. Ja, det är grönt och rött ljus och infraljus och så någon slags index på det. Hur vanligt är det inom jordbruk? Hur praktiskt är det? Man får actionable insights eller vad man säger.

Ja, precis. Det är väldigt användbart. Det har inte blivit slaget jättehårt i Sverige än så länge. Det är mycket universitet som tittar på det och testar och ser vad man kan göra och hur man kan använda det. Idag så har man kvävelsensorer på traktorer som funkar ungefär samma som läser av marken framför traktorn och sen besprutar grödorna olika beroende på vad den läser av. Tanken är ju med på att det är med tredje, man kan göra sådana här över stora ytor. Du behöver ganska stora åkrar för att det ska vara värt att använda drönare. Sen kan man ta det steget längre med att använda drönare för att göra själva besprutningar också. Då kommer jag kombinera, köra en drönare först med multispektral sen så att samla in datan för att bestämma vart man ska bespruta och hur mycket. Sen kan jag ha en drönare som faktiskt gör besprutningen efter datan från multispektralen.

Häftigt, men det måste bli större drönare eller?

Ja, såna här besprutningsdrönare är ganska stora. Så de kan väga upp mot 50-100 kilo.

Men finns det en höjd produktion i Sverige eller är det i andra länder eller?

Som används idag så är det inte så många i Sverige. Det är väl en universitet som håller på att testa och se framåt. Det största problemet med att använda sådana drönare är ju regelverket, på grund av vikten. De väger väldigt mycket.

Så det blir farligt? Ja. Man kan krocka med en bil också, det är väl det som är. Jag har funderat, vi har bara sett att jag laddat hem från satellitdata och då kan man få de här olika banden. Jag har lurat på, kan man använda det inom anläggning på något sätt? Vi sa om du skulle flyga. Jag tänker bara med bärlagor och bergdagen, kan man på ett vettigt sätt separera det eller är det lite mer på teoretisk nivå? Teoretiskt går det men inte lönsamt.

Det är väl lite mer på teoretisk nivå. Sen, ska vi vara helt ärlig så vet jag inte exakt, vad jag har sett så har ingen använt det riktigt.

Nej, intressant. Nej, för jag kollar nämligen på, det finns ju sådana här, pickterra, vad känns det jag använder, det är nån sån där AI-ish, man tränar det med bilder eller man ritar in zoner och så känner man av att hitta asfaltsytor. Det funkar ju rätt bra men på mindre ytor, jag körde på 100 hektar som är vårt största objekt, det är fortfarande snabbare att rita för hand. På stadsnivå så börjar det bli lönsamt men på små ytor är man ju snabbare att rita en polyline med ögat.

Sen tittar man på en sån bit med AI in och det är någonting som kommer mer och mer nu. Nu har drönare funnits så pass länge och det börjar användas på en bred front i massor av olika industrier och verksamheter. Så analyssidan kommer mycket på där behöver man inte ha multispektral till exempel, där kan man använda vanliga RGB-bilder och träna en mjukvara och leta upp berg eller rälsar eller vad det nu må vara om man vill gå ut. Det är något som kommer.

Det är väldigt fascinerande just det där att vi har lyssnat på, det finns ju en podcast som heter Mapscaping podcast där han intervjuar. Det är mer om GIS-igt men det var han som pratade om Piqueterra då. Då gjorde de i Danmark, då var det motsvarande jordbruksverket om jag fattade rätt, att de letade efter alla, vad heter det, typ gödsel, inte stackar, men större gödselanläggningar, öppna gödselanläggningar i jordbruk. De hade ingen databas för det. Men då gjorde de det, hela VMS-en över hela Danmark, och sen körde loss en tränad modell på det, och så identifierade de, fick de en punkt på alla 30.000 ungefär såna ställen. Så det är häftigt vad man kan göra.

Det är väldigt häftigt vad man kan göra. Det är sådant som går längre och längre fram, utan nu kan man göra det i bilder, men man kan även göra sådant med punktmån i 3D. Och klassificera punktmån på ett sådant sätt. Så det är en form av algoritm som räknar ut vad som är vad. Så den kan se skillnad från en bil till ett hus, till en väg till exempel.

Så vad finns det för program eller saker som kan göra det på punktmån? Har du koll på det?

Så det är ett program som är väldigt bra för det. Just för drönardata, både fotogrammetri eller lidar, är Terra Solid från Finland.

Aha, Terra Solid har man ju talat om, man borde lära sig det. Vi kanske pratar lite mer om det när vi pratar vektorisering. Men om man tillbaks till drönare, så vi pratar ju bara bilder, multipress, spektral. Det finns ju värmelinser, eller det kanske du nämnde, men vad kan man göra med dem om man är kreativ?

Värmekameror är ju väldigt populärt bland räddningstjänst och polis för att hitta bränder, kunna identifiera vart en brand kommer ifrån, om det är från hus eller skogsbränder. Polisen använder det mycket till sök av personer. Sen kollar man på industrisidan så kan du hitta värmelikars i byggnader, i industrier, du kan hitta fuktläckor i tak. Det finns många användningsområden för värmekameror också.

Finns det fler grejer som man inte känner till? Eller är det liksom de sensorerna eller finns det fler sådana här?

Det är framförallt, de mest populära är vanliga RGB-kamera, IR-kamera, lidar, multispektral-kamera, och sen har du även hyperspektral-kamera som tar steget längre än multispektral-kamera, utan du har betydligt fler band. Man kan göra lite mer analyser, men de kamerorna är ofta väldigt dyra nu och informationen är väldigt svår att analysera. Så det är framförallt idag universitet som håller på med hyperspektral.

Ja, det är utöver min kunskapsnivå. Jag faller såhär SAR under hyperspektral. Typ Synthetic Aperture Radar. De har på satelliter några radar som slår igenom moln. Jag hörde på ett avsnitt där också men de sa att det är otroligt svårt att tolka sådana data men det är väldigt exakt data.

Ja, det är lite som hyperspektral. En RGB har tre band, en multispektral har kanske 68 band, medan en hyperspektral kanske har 20-40 band. Så du har mycket fler band att gå ner och ta ut information från. Sen exakt om det går att göra, jag har inte jättemycket erfarenhet av hyperspektral så jag vet inte om du kan använda det för att gå igenom mål och sånt där.

Men då finns det saker. Om man tänker på, drönare är ju i luften då, men jag ser ju att du säljer ju hjulburna och vattenburna. Vad använder man sådana till då?

Tittar vi på vattenburna så inspektioner. Man kan inspektera allt från båtar, kajer, ledningar under vatten. Sen kan man även sätta på sonarer för att scanna med och skapa mätbara underlag under vattnet. Sen kan man även använda dem för fotogrammetri under vattnet.

Så fotogrammetri funkar under vatten också? Jajamän. Vi har en ekolod sensor och vi har en vanlig båt, så det har vi ju kört på jobbet. Men hur funkar fotogrammetri? Du måste ha sikt. Eller vill jag bara tänka om det är dålig sikt i en älv eller?

Har du dålig sikt då är det svårt att få fotogrammetri att funka. Du behöver lite klarare vatten. Sedan behöver man mycket överlapp. Det är viktigt att tänka på. Och sedan ljus såklart. Att du faktiskt ser objektet du vill återskapa relativt bra. I bilden från ROVN.

Men då blir lite kanske begränsat just, eller?

Det blir mer begränsat till mindre objekt. Fotogrammetri under vatten. Det går ju att göra, hitta någon båtvrak eller någonting som skulle man kunna göra. Det tar ju tid. Det beror ju på vad man vill få ut av det. Som sonarer så är det ju som punktmoln, de är inte färgade. Fotogrammetri kan du på färg. Så det är fördelar eller nackdelar med båda. Sedan tittar vi på hjulburna eller markgående system, så har vi Boston Dynamics Spot. Många känner säkert igen den från…

Mycket reklam.

Ja, en gul robothund egentligen. Används för att automatisera inspektioner. Man kan programmera den så att den har en färdig rutt som den ska gå varje dag klockan åtta på morgonen om man vill. Så den kan gå och sätta sig i laddstation, vänta, gå upp och gå sin rutt, skapa automatiska rapporter på sånt man vill. Eller så kan man montera laserscannen på den så den kan laserscanna en byggarbetsplats till exempel. Och skicka datan så en mätare har det varje morgon klockan åtta när han vaknar. Och skicka in den i farliga utrymmen om man inte vill gå in själv helt enkelt.

Men det går att köpa den idag eller är det du?

Ja, den finns idag. Vi har en demoutrustning hemma om någon är sugen på att komma och titta på den.

Häftigt, i Stockholm?

Ja.

Jag såg också att ni hade, alltså finns det på jul och larver också så har jag lite mer kanske.

Det finns det, så det är klassiskt som många kanske känner igen typ bombrobotar som polisens bombtekniker använder, robotar på larver eller jul som kan användas för att köra in i områden framförallt där man inte vill gå in själv. Häftigt.

Ja, det finns liksom, det är inte bara drönare utan det finns många system.

Precis, vi har ju tagit det steg lite länge nu men inte bara jobbar med flygande system utan generellt obemannade system som kan användas för att hjälpa företag i sådana situationer där man inte, om man vill effektivisera på vissa sätt med flygande system eller om man vill spara risker på personal med flygande system.

Ja, gruvor måste väl ha sådant då. Lassa industrier och grejer. Men om man nu hoppar tillbaks till det vi kanske i mer produktions, vad ska jag säga, produktions med mätintresse då, med fotogrammetri. Ni säljer ju lidar också. Jag vet inte om du skulle vilja berätta hur det funkar. De börjar ju ändå komma ner i pris, vad så jag, runt 100-150.000 för olika lidar sensorer. Berätta om man aldrig hört talas om lidar, eller om man känner till konceptet lidar. Hur funkar det i praktiken på drönare?

Precis, lidar är ju relativt nytt i Sverige från drönare i alla fall. Lidar har funnits väldigt länge och ofta används på flygplan eller helikopter tidigare. Som du nämnde tidigare också, det har varit väldigt dyrt. Nu finns lidar sensorer runt 100.000 kronor, vilket är väldigt billigt för en lidarsensor. För bara några år sen så betalade man över en miljon för en lidarsensor att sätta på en drönare. Fördelar med lidar är att den skjuter ut ljusstrålar så att den slutsas tillbaka till sensorn och på så sätt kunna räkna ut tiden det har tagit från laserstrålarna gått ut från laserskannen tills den träffar ett objekt och slutsas tillbaka. Och kan då få ut ett avstånd från scanen till delen den har träffat och sen bygga upp ett punktmoln i tredje.

Lite fördelar med lidar kontra fotogrammetri är att lidar penetrerar vegetation på ett helt annat sätt än vad fotogrammetri gör. Så om man har ett område med lite träd och gräs och vegetation på området helt enkelt och vill få ut en markmodell, så att använda fotogrammetri i ett sådant läge är nästan till omöjligt. För fotogrammetrin funkar ju med att man tar överlappande bilder som den kommer till att ompixla till punkter. En bild ser oftast inte ner till marken. Den mjukvaran väldigt svårt att urskilda var marken är där. Men när slidan träffar, oftast kan man se ner till den markytan, så kan en lida se ner och få träffar där nere. På så sätt får man en mycket bättre täckning. Sedan är något man måste veta om är noggrannheter.

Med lidar idag kan man få 2-3 cm noggrannhet på hårda ytor, 5-10 cm, mer eller mindre 10 cm i vegetation. Medan fotogrammetri kan du få betydligt högre noggrannhet på hårda ytor, om man är noga och inte flyger så högt eller för snabbt. Så man får välja lite tekniken beroende på vad man ska få ut från någonting och vad man har för krav.

Ja det där är nog intressant. Lidan har inte lika… Alltså på hårda ytor blir det egentligen lite sämre teoretiskt.

Precis. Sen en stor fördel med lidar kontra fotogrammetri är processtiden. Tiden det tar att få ut ett färdigt punktmoln som man kan jobba vidare med är ofta en tiondel av tiden. En yta som tar en halvtimme att flyga med lidar kanske tar upp till en halvtimme att processa för att få fram det här punktmolnet. Sen med fotogrammetri kan en sån flygning ta flera timmar. Så där skiljer det väldigt mycket.

Det måste väl vara en av de stora fördelarna. Jag bara tänker på jobbet vissa veckor, så nu flyger vi inte bara hela tiden. Men ofta känns det som att det är datorn det hänger på, att det blir flaskhalsen för projekt.

Ja, så är det ofta att många organisationer med fotogrammetri måste ha en specifik processdator som sitter och processar datorn. För man kan inte använda den till någonting annat under den tiden. Och sitter den och processar i flera timmar så kan man inte göra någonting annat. Med lidar så kan du egentligen flyga, ta in datorn, kan du använda samma dator som du jobbar med. Men att du går och tar en kaffe egentligen under tiden och kommer tillbaka så är den i princip färdigprocessad.

Det är ju en jättestor fördel.

Verkligen.

Hur är processen samma med markstöd, GCP-punkter och liknande med lidar eller hur skiljer det processen något annat sig?

Så det är ungefär samma. Någonting man ska alltid göra är att ha markstöd och kontrollpunkter för att kunna kvalitetssäkra sina underlag. Det är någonting som nu när drönare börjar komma med RTK, det är många som tror att drönarna har RTK, vi behöver inte ha markstöd eller lika många markstöd. Men det är någonting som vi alltid rekommenderar och måste ha så man kan inte kontrollera sin data och faktiskt bevisa att den här datan har den här noggrannheten. Processen ser ungefär likadan ut. Man lägger ut plattor eller sprayar kors med fotogrammetri, man gör ungefär samma med lidar. För att justera höjden med lidar så behöver man inte ha några markeringar på marken, men för att justera X och Y så måste man ha markstöd.

Så man kan se i punktmolnet.

Hur justerar man höjden eller kalibrerar man den?

Där finns det mjukvaror som kan justera hela punktmåletens höjd mot de här markstöden. På så sätt behöver det inte ha någonting som mjukvaran ser. Utan den vet att de här markpunkterna är den höjden jag vill att punktmolnet ska ligga på. Då kan den justera upp hela punktmolnet eller ner till den höjden.

Det förklarar lite. Vi flyger eller hyr en terratek ibland på flygplansskanning när det är trafikverksjobb, alltså lite större jobb. Där är höjdstöden sätter man ut. De har typ en tre gånger tre kvadrat som man måste mäta in, typ ett rutnät. Ett större block med höjd där och kanske bara tre på ett stort projekt. Men sen behöver man ju ha de här fotostöden, kallar de det. Det är de här vita kvadraterna helt enkelt. Men då är det att om man beräknar höjden separat eller vad man ska säga.

Man kan justera det i XYZ i ett. Så den tar alla tre om man vill. Men sen kan man ta höjden separat också om man vill. Så det beror lite på om höjden är mer noggrann än XY. Så kan man köra bara höjden om man vill.

Hur blir punkttätheten med lidar? Eller hur tajt kan man göra det? För jag upplever lidar punktmoln när man beställer ett flygplan lidar. Målen är ju mycket mycket tätare än ett punktmoln fotogrammetriskt framställt.

Så det beror lite på, man kan ställa det. Det beror ju helt på hur fort du flyger. Det snabbare scannen åker förbi ett område desto färre punkter får du. Sen beror det på vad man har för typ av laserscanner. Tittar man på en laserscanner för runt 100.000 så skjuter den ut ungefär 240.000 punkter per sekund. Med en enkel retur eller tre returer så tar den 160.000. Tittar man och jämför det med en helikopterscanner till exempel eller flygplanscanner som kanske tar flera hundratusen i sekunden. Även med högre hastigheter så det finns en det är ganska svårt att säga var punkttätheten ligger någonstans. Det beror helt på vad man beställer egentligen. Man kan alltid anpassa den.

Men att generellt man kan få väldigt tätt. Jag tänker lite på vägbygge. Ofta är fotogrammetrin kass på att fånga kantsten tycker jag. Liknande så små skarpa objekt och skyltar försvinner i hjärnan och liknande. Lidarn blir ju fördel där antar jag.

Ja, det är mycket lättare med lidar. Oftast räcker det med att man flyger förbi. Från två håll så har du med ett sådant objekt. Med fotogrammetri så måste du verkligen fokusera och ta bilder. Fokusera på det objektet för att du ska få med det tydligt. Eller flyga väldigt lågt, om du vill ha mer kantstenar.

Vad finns det mer att tänka på lidar? Om man tänker med vegetation lite mer där, slår den igenom vegetation eller är det mer att den är bättre på att hitta luckorna? Eller hur ska man tänka där?

Precis, den slår ju inte igenom vegetation. Utan att den är bättre på att hitta luckor, helt enkelt. Och många laser scannare har ju flera returer. Vilket betyder att en laserstråle kan träffa upp till ett visst antal gånger. Så, jag säger tre returer. Så kan en stråle träffa ett löv på toppen av trädet. Men inte hela laserstrålen träffar. Då fortsätter laserstrålen ner och träffar ett till löv kanske. Sedan finns det fortfarande utrymme kvar på den här laserstrålen som fortsätter ner till vildmarken. Sedan slutar tillbaka. På så sätt kan den komma ner mellan luckor på ett bättre sätt än vad fotografen utgör.

Då blir det liksom att den hittar små luckor och så kan man väl filtrera ut de lägsta punkterna eller hur det nu funkar.

Precis.

Okej, det går fort. Är det samma programvara som PIX4D eller AGISoft eller behöver man en special mjukvara för lidarprocessande?

Själva processandet kommer de flesta lidarskannrarna med en mjukvara för att processa rådatan till ett punkt mån. Sedan blir det lite som med PIX4D och AGISoft, att du jobbar fram ett punkt mån. Sedan lyfter de flesta in det i någon annan mjukvara för att arbeta vidare med det. Så du kan till exempel lägga in ett vidare punkt mån i AGISoft och jobba vidare med det där. Gör lite volymberäkningar och skapa en markmodell där till exempel.

En lidarsensor tar inte bilder men kan man kombinera eller få ett färgsatt punkt mån ändå? På något sätt.

Jajamen, det kan man göra. De flesta lidarsensorerna idag kombinerar en kamera. En del har det som tillval, en del har det inbyggt i skannern. Men du sätter på en kamera helt enkelt som färglägger punktmolnet. Tittar man på den nya lidarn från DJI till exempel, som är den som har mest prisvärd idag, för den 100 000, så kommer den med en inbyggd kamera, som kan färglägga punktmolnet i realtid. Så att du ser punkt molnet under tiden du flyger, så bygger den upp punktmolnet i 3D i färg. Så du kan snurra och titta på modellen medan drönar fortfarande i luften och skanna.

Så du får realtidsdata som man kan i princip inspektera.

Du kan använda det för att se att du har fått med allting du vill. Att du har teckning överallt, så att du inte åker ut och sen kommer hem och inser att oj nu har jag missat en del här. Du får feedback på det direkt i skärmen när du flyger.

Det är väldigt bra. För det sparar ju, missar man grejer och då kostar det pengar.

Ja, precis.

Intressant. Om man tänker sig att man har, du har flugit mycket, du säljer nya drönare. Hur nära är det värt att köpa en ny? Det kostar ändå en del att köpa en drönare. Hur ska man tänka där? Eftersom det har hänt, eftersom, ja, på ett par år, om du säger en lidar som har droppat från 1 miljon till 100 000 och drönarna blir billigare och billigare varje år.

Så är det. Och lite när, när jag skulle säga att det är värt att köpa en ny, det är, har man ett fungerande system så använder man det så länge det går. Om det inte kommer någonting som skulle effektivisera det arbetsflödet enormt. Och kommer någonting där, då kan det vara värt att titta på något nytt. Förutsatt att det är värt i investeringen då, att man kan räkna hem den kostnaden lite snabbare då. Sen för utvecklingen sker ju väldigt fort på drönarna och i drönarbranschen med inte bara själva flygande maskiner utan sensorerna och allting runt omkring också. Så det är stor skillnad med att köpa med ett system idag så kan det vara gammalt om ett år. Eller så kan det hålla i tre år.

Men tre år är väl någon… Kanske efter det så är de gamla, är det?

Ja, jag skulle säga att efter tre år så finns det nya, bättre system som vi kan vara och titta på. Det är väl generellt vad våra kunder har en dröna i ungefär.

Vad har du för känsla just nu? Om man tänker att man ska flyga, så är ju byggarhusplatser en hektar eller ett par hektar, upp till 10 hektar eller något liknande. Vad är det för system som tycker du är prisvärda eller vettiga att titta på nu?

De andra populära maskinerna är ju, för fotogrammetri så är det DJI's Fanta 4 RTK. En maskin med lite extra batterier och sånt där så hamnar det på mellan 50 och 60 000. Och med mjukvara så under 100 000 hamnar det på med ett komplett system som du kan använda flera år framåt. Vill man ta steget lite längre med och ha möjlighet att byta ut sensorer så tittar man på DJI's M300 som är en liten större plattform men den kan du byta sensorer på. Så där kan du köra fotogrammetri eller lidar till exempel. Och sen även att då är man mer… Så med M300 kan man följa utvecklingen lite längre i och med att ofta passar de nya sensorerna till M300 till exempel så att det kanske kommer en ny sensor som är bra.

Då kanske du bara behöver byta sensor istället för att byta hela systemet. Så en sån maskin kanske lever lite längre än en sån här lidar. Sen varför jag pratar om DJI är det väldigt populärt märke nu och det är de vi framförallt rekommenderar för att det faktiskt funkar. Man kan lägga mer fokus på själva datan och hämta in rätt data och sen lägga fokuset på själva drönaren. Drönaren är ju bara ett verktyg och man ska inte behöva lägga fokuset på att få upp drönaren i luften och att den ska funka när man är värdig ut.

Så är det. Exakt, det är datat som är värdefullt, i alla fall för oss. Har du någon tanke kring fixed wing? Är det någonting som fortfarande när används det i praktiken? Jag tycker alltså, några år sedan tyckte jag bara upplevde att jag läste lite mer om fixed wing i dag och det känns som att det bara är drönare man ser reklam för och liknande.

Fixed wing är fortfarande aktuella, skulle jag säga. Det är ju, tittar man på större ytor, behöver man skapa ortofoton, stadsbyggnadskartor och sådana här grejer där du verkligen flyger stora ytor, då är en fixed wing mycket mer effektiv. Sen kan du få mycket noggrannare underlag om du kör en multirotor drönare. Du kan flyga lägre, du kan flyga med andra sensorer, men just effektivitetsmässigt vid stora ytor, så är fixed wing fortfarande väldigt aktuella.

Okej, vad pratar man ungefärligt i storlek på ytor? Är det liksom stadsdelar i det?

Ja, när det börjar bli som kvadratkilometer, så börjar det gå på gränsen med multirotor. Sen så går det såklart, men det kommer att ta mycket längre tid med multirotor. Sen beror det på vad man ska leverera för underlag. Ska man leverera ett ortofoto då är det väldigt användbart att använda en PixWing. Men ska man leverera en bra mätbar modell på det så kanske den inte klarar av det. Beroende på vad man avföljer i noggrannhetskrav.

Intressant, intressant. Ja, noggrannhetskrav avslutar det där och vi har ju touchat på det med noggrannhet. Alltså vad finns det för… Vad ska man tänka på under det här om noggrannhet? För det är ju så, det är RTK och så. Nu kör vi grabbar. Vad finns det för risker överhuvudtaget? Om vi kanske delar ortofoton och markmodeller, om du har flugit 26 000 gånger så har du sett både gjort fel och sett andra göra fel ett antal gånger.

Ja, så är det. Det första man ska tänka på när det kommer till noggrannhet är att man ska kunna bevisa den noggrannheten man får. Står det 2 cm noggrannhet i AGSoft eller Fx4D eller vad man nu använder för mjukvara så kan man inte bara gå ut och säga att mitt underlag har den här noggrannheten för att mjukvaran säger det. Utan man ska ha underlag för att kunna bevisa den noggrannheten också. Sen de noggrannhetsnivåerna man får ut ur de här mjukvarorna är ju alltid i förhållande till de punkterna man stoppar in. Där är det också viktigt att hålla koll på vad man har för noggrannheter på de punkterna man stoppar in. Använder du en RTK GPS eller använder du en totalstation?

Där har du en stor skillnad på noggrannhet med vad du stoppar in för data och det påverkar också vad du får för slutlig noggrannhet på 7-medaget.

Vad säger du om korta drag? Hur får man en noggrann modell? Hur ska man tänka kring noggrannheten? Om du gör generella tips.

Tittar man på flygbiten eller fältarbetet så är det att först sätta ut punkter, utspritt över den ytan man ska flyga. Man har det utspritt jämnt ut över ytan och vissa använder man som markstöd som man processerar med. Men sen måste man även ha en hel del punkter kvar för att kontrollera mot. Där man inte säger åt mjukvaran att här ska underlaget vara. Utan fristående punkter som man kan kontrollera mot efteråt. Sen är det bra att inte bara använda punkter, utan att köra några linjer eller kvartsektioner. Sådana saker är också väldigt bra. Då får du ju en, kan du se noggrannheten mer över en över en längd och se att stämmer det där verkligen överens. Utan en punkt kan ju se bra ut, men 20 centimeter bredden punkten kan kanske inte stämma.

Så det är någonting som är viktigt att tänka på. Sen när det kommer till själva flygbiten så är det viktigt att tänka på vad man har för överlapp mellan flygstråken, både i sidled och i frontled. Och sen att man inte flyger för fort, så att man får tydliga skarpa bilder. Har du oskarpa bilder, då får mjukhörna svårt att sätta ihop vart de här fixarna faktiskt är. Och på så sätt kan du skapa dåligt underlagen. Så det är viktigt att fokusera mycket på själva inhämtningen av datan, så du får bra data in. Då har du förutsättningar för att få bra data ut.

Hur tycker du noggrannheten ska vara på markpunkterna? När duger det med GNSS eller GPS, RTK på punkten? Och när ska man släpa fram totalt stationen eller avvägaren till och med? Har du någon slags känsla för det?

Det beror ju lite på vem kunden är och vad man ska göra med underlaget. Men en typisk sådan situation där de ofta kräver väldigt hög noggrannhet är ju på järnvägar. Där kan det ju krävas att man tar fram totalt stationen eller avvägaren för att verkligen få det så noggrant det bara går. Sen ska man göra volymberäkningar då kanske det inte spelar så jättestor roll så länge den relativa noggrannheten i modellen är korrekt. Så det skiljer ganska mycket beroende på vad man ska använda underlaget till i slutändan. Och sen en sak där som är viktig att tänka på är att när man levererar något sånt här till ett projekt att man är tydlig att visa vad det här underlaget har för noggrannhet så att inte någon använder det till någonting som kanske kräver ännu högre noggrannhet och som skapar enorma fel i längden.

Och det kan bli väldigt dyrt.

Ja, det är ju väldigt allmängiltigt innan mät. Det är nog många som har projjat, jag vet, många, en av mina såna, vad kallar man, pet-pivsar, när man får något projjat underlag på en kommunal grundkarta. Man kan alltid få fram en markmodell på något sätt, men det är liksom, ja, skräpdata. Det är väl de grova exemplen. Men du nämnde drönar eller framställning inom järnväg. Har du varit med om det eller finns det några testprojekt eller så? För generellt så känns det som när man jobbar för, i alla fall för Trafikverket, och järnvägsprojekt är ju konservativt som konservativt kan bli.

Ja, så är det. Vi har varit med och jobbat tillsammans med några mätföretag och tagit fram vissa underlag till just järnvägsdelen. Så det är någonting vi har gjort, det är ingenting vi har gjort jättemycket av. Och som du säger så är Trafikverket väldigt konservativt där. Så det är någonting vi tittar på och diskuterar med Trafikverket också om hur man kan använda drönare just innan Trafikverket och hur man ska ställa kraven på noggrannheter. För i många fall kanske man har ställt för höga krav så att inte drönare kan användas. Men behöver man faktiskt de noggrannheterna för det steget? Det kanske man inte behöver så att då kanske man kan titta på att justera noggrannheterna för att släppa in drönare på vissa delar.

Ja, Trafikverket eller järnväg finns ju så sjukt mycket. Alltså det här med bara scanners på vagnar eller drönare, det finns ju tekniker som just på järnväg skulle få så otrolig nytta bara man får använda dem. Ja. Klart det måste ju vara kvalitetssäkrat, men det måste man ju göra om man använder totalstation också. Man måste göra massa beräkningsrapporter och ansluta anslutningsnät och bruksnät så att det måste ju kunna gå med fotogrammetri, eller liksom allt annat också.

Ja, det tycker jag också. Tar man fram en, eller tar Trafikverket fram en bra process för att hur man ska kvalitetssäkra datan som man levererar till dem också så, eller det behöver inte bara vara Trafikverket men om man har en sådan process som man ska följa för att bevisa hur man kvalitetssäkrar den datan man levererar, så borde det inte finnas någon annan anledning till att inte använda det.

Men om man tänker så här, kommer du på något tillfälle än som det har blivit fel i modeller som du kommer på så här?

Ja, det har ju definitivt hänt att, framförallt i början när vi började med fotografer, så var det mycket testande fram och kamerorna var inte lika bra, och det var mycket, kamerorna hade väldigt breda vidvinklar som gjorde att modellerna kunde böjda som bananer till exempel, och hade man tillräckligt med markstöd och la in rätt kalibrering för kameran så försökte de bli skeva. Så det är någonting som har blivit betydligt bättre nu över åren. Så tittar man på en F14 RTK till exempel så kommer den med en färdigkalibrerad kamera som är gjord för att användas med fotogrammetri. Sånt fanns ju inte tidigare när vi började. Så jag har gjort en hel del sådana misstag också och sånt tur har jag lärt mig av dem.

Jag tycker att det kan bli så stora misstag. På något sätt, från mätning så är det ofta enskilda mätobjekt eller så, men det kan bli så många fel. Jag har fått en modell där den var vriden kring centrumlinjen, men att enas öst var två meter över verkligheten och väst var två meter under verkligheten. Fått helt fel höjd satta, det var väl fel på markstöden då? Det har jag fått bara två veckor sedan.

Det kunde vara fel på markstöd. Det är också viktigt att man använder samma koordinatsystem som kunden vill ha. Var det där använder du fel höjdsystem, då kan det hamna helt fel i höjd.

Ja, ett märkligt fel som jag hade två veckor sedan eller vi hade, var att vi brukar göra en översiktlig flygning över grushögar och så mängdar det att göra månadsrapport på ett lager. Så har vi markstöd kring det. Och så producerar. Och så bad jag han som flyger, flyga typ 300 meter neråt och fånga med sig en bild som jag behövde ta med mig några högar därifrån. Och då hade en GCP eller markstöd försvunnit och så ja. Det blev inte av i alla fall att vi satte en ny där. För ofta funkar det ändå att fånga med sig så. Men så flög vi det och så fick jag datat och så gjorde jag min beräkning på det här nya området. Och så skickade jag till kunden och han säger att det känns fel. Det är inte rätt. Jag bara, ja men det brukar vara rätt när programmen gör rätt. Så började man titta på det. Och så var det så märkligt fel för jag har aldrig sett det.

Men kring där det var GCP är det jättebra. Men sen började den skeva lite, för varje meter så stack det uppåt. Där det var fria änden om man kallar det så var det två meter över vad det borde vara. Så det kan ju vara sådana här spänningar i det också. Programmet var ju glad, den hade ju räknat ihop allting jättefint.

Precis.

Det gäller ju att ha kontrollerna. Det blir säkert i eftersnacket, jag pratar med Anton, men just det här med kontroller, att nu missar han sina kontroller och jag missar min egen kontroll. Då får man bara, det brukar bli bra, han har säkert kollat. Så skickar man iväg och så blir det helt plötsligt jättefel.

Ja, det är ett klassiskt exempel på hur det verkligen kan gå fel. Att det är väldigt lätt att det går fel.

Visuellt såg det inte fel ut, utan när man vrede punktmolnen är att man gjorde det så bra ut.

Ja, det är precis det felet du pratar om, är någonting som lätt händer med fotogrammetri. Om man får fel någonstans och det börjar skeva iväg lite, så är det lätt att det bara fortsätter och klättrar uppåt. Så man kan få väldigt stora fel om man har någonsin. Och det här med spänningar, har man bara markstöd på en liten del, i början av en väg till exempel, så är det inte ovanligt att det skevar iväg. Så det är någonting som är bra att tänka på.

Ja, så det är bra.

Sådana fel har ju jag också gjort, och jag misstänker att de flesta som har gjort någon form av fotogrammetri, men den har någonsin ställt på det. Så det är inte ovanligt.

Nej, och det är bra att ha koll på, som du säger. Man måste kunna bevisa kvaliteten helt enkelt, och framför allt om det ska användas, det är något vettigt. Eller känsligt så. Men det är lite så misstaget. Om man drar lite kort översiktligt om mjukvara, hur ser det ut när man väl har samlat ut det i fältdata, att man har massa bilder, hur går processen till?

Det första mjukvarorna gör, om man importerar bilderna i mjukvarorna, det första mjukvaran gör egentligen att hitta den går igenom alla bilder och hittar igenkänningspunkter mellan varje bild, det där som bildvaror, och hittar punkter mellan varje bildvaror, så den sen kan räkna ut ett avstånd mellan två stycken bilder med en och samma punkt i, så kan du räkna ut avståndet till den punkten, på så sätt få ut en höjd. Så gör den då, genom alla bilder du har tagit, så att den skapar ett form av glest punktmoln egentligen på de här igenkänningspunkterna. Och sen utifrån det, så kan man då lägga in markstöd till exempel för att ytterligare göra modellen mer noggrann, så att du egentligen importerar dina markstöd och du klickar igenom bilder och matchar och markerar på dina markstöd, om det är ett kors eller en platta eller vad du har gjort, centrumpunkten där du har satt, eller där du har mätt.

Och markerar den i ett antal bilder. Så du säger åt mjukvården att den här punkten är här i bilden och den har den koordinaten. Så då vet mjukvården att den här punkten har den koordinaten och så gör du så på ett antal markstöd. Och sen gör du en form av omprocessning med de markstöden inlagda. Då ökar den noggrannheten på underlaget du har skapat. Och sen efter det kan du börja bygga modeller eller bygga punktmån av det. Så när du väl har nått det steget så är det där du sätter kvaliteten på det underlaget du ska jobba vidare med. Och då kan du skapa ett punktmoln eller en markmodell eller en trängmodell eller en ortofoto.

Hur klassar man punktmoln? Klassning är ju att i ett punktmoln, om man får ett punktmoln så kan man ofta filtrera på världen. Det här är byggnader, det här är markpunkter, det här är vatten och så vidare. Hur gör man det?

Det finns ju två sätt egentligen. Ena är att du gör det manuellt. Det tar extremt lång tid. Då väljer du själv punkter i ett punktmoln och ändrar klassen på det egentligen. Ett punktmån blir ju som uppbyggt i lager, när man har klasser. Då lägger du bara den delen av punktmolnet i ett annat lager under en viss klass. Och sen andra sättet är att göra det automatiskt med hjälp av mjukvarorna som finns. Där finns det vissa som är bra, vissa som är mindre bra på olika delar. Som jag nämnde tidigare, Terrasolid där är en väldigt bra mjukvaror för just klassificerad punktmoln. Och ofta så är ju inte, mjukvarorna gör ju mycket åt dig, men ofta är det inte perfekt heller.

Utan den gör det mesta, sen brukar det bli att man får gå in när man är själv ändå och fin justera. Om man vill ha en perfekt klassificering då.

Blir lidar bättre eller enklare att klassificera? För jag tänker bara när man laddar hem lidardata från Metria eller Skogslidar-datasättet eller så, lidarmålen är ju alltid klassificerade och den tycker jag är rätt så bra klassad.

Så lidardata är enklare att klassificera. Då är det ju oftast mer punkter också som mjukvaran har att beräkna på. Så det hjälper en hel del. Sedan är lidardata oftast enklare att klassificera. Och resultaten blir mycket bättre.

Blir det på något sätt med studsen eller på något sätt att du får en signal som känner av att lite mer att du har den möjligheten eller vad är det som gör att lidarmålen är bättre?

Det är ju delvis studsen för du får ju ut en intensitet på varje reflektion du får från lasern. Så vad du har för intensitet på det objektet den har träffat. Och det kan hjälpa till i klassificeringsprocessen som gör att den vet att vissa objekt har någonstans den här intensiteten. Och på så sätt kan den klassificera ut det lite bättre än fotogrammetri för då har du ingen intensitet data.

Om man tar lite mer om mjukvara, vilka program finns det eller rekommenderar du? Eller har du erfarenhet med som funkar bra? Om man nu tänker på fotogrammetri, till exempel.

Så tittar man på fotogrammetri så den som är allra mest populär i Sverige idag är AGsoft Metashape Pro. Väldigt smidig och enkelmjukvara när man kan den. Den kan kännas lite svår i början men den är väldigt bra och smidig. Eller Pix4D. Så det är de två som är störst på fotogrammetrimarknaden just nu. Sen har jag inte jättemycket erfarenhet av den men det har Bentley Context Capture. Som också är väldigt bra. Och framförallt när det kommer till att skapa 3D mesh modeller.

Det har inte jag riktigt fattat med mig. Jag vet vad en 3D mesh är. Den ser bättre ut än ett punktmoln helt enkelt när man öppnar den. Men vad är en 3D mesh om man tänker det?

Det är en modell uppbyggd av trianglar egentligen. Som sen textureras antingen direkt över trianglarna eller att man lägger en textur från bilderna på den.

Så det blir inte ett hål, det blir inte som punkterna blir inte hål utan det täcker allting då.

Precis, så träd till exempel är en sån grej som är väldigt svår för en mjukvara att göra om till en mesh. För att du har väldigt mycket hål och grenar och tunna bitar och sådant. Där är det väldigt svårt att få upp trianglar så de blir oftast väldigt bubbliga. Men markytor blir oftast väldigt bra.

Har du testat en Open Drone Map, ODM-projektet någonting, det är ju en open source program och det jag läst och jag har lyssnat på någon podd om det ska vara bra. Men jag vet inte, har du testat det någon gång själv eller hört någonting om det?

Tyvärr har jag inte testat den någonting själv eller hört någonting om den. Jag har sett lite grann på, det finns en del forum på fotogrammetri med drönare för att det är några som testar den men jag har aldrig satt in mig själv och testat i den. Sedan har jag själv lite emot mjukvaror som jobbar i cloud. Oftast tappar man mycket av kvalitetssäkringsprocessen själv, utan man förstår inte riktigt vad som händer, vilka inställningar mjukvarorna har gjort, utan du tankar upp bilderna och den spottar tillbaka ett underlag. I desktop-mjukvarorna kan man alltid gå in och få justera små inställningar för hur den ska processa datorn, vilket i vissa fall kan man behöva. Sedan har vi en väldigt bra mjukvara från Sverige som är utvecklats av Skymap, deras Skyport.

Det är en online-portal men baserat på Agisoft. Där de har utvecklat den här online-tjänsten där du tankar upp bilder och dina markstöd och så kan du flytta i markstöden med alla flaggor och sen processar deras cloud-underlaget åt dig. Sen har du även en online-viewer där som är väldigt smidig om man vill dela med sig underlag till kunder. Det är ju fördelar med sådana här cloud-lösningar att det är oftast väldigt lätt att dela med sig sådana här 3D-underlag till vissa kunder som inte har mjukvaror och öppnar dem.

Ja, det är ju väldigt före. Men då, du tycker det funkar bra eller du har… Eller du har ett gott…

SkyMaps tycker jag funkar bra. Den är väldigt proffsigt gjord och Jon på SkyMaps som har startat är väldigt kunnig i det här och de vet vad de gör. Så det har känts lite jag på. Många andra har jag lite svårt att lita på.

Jag förstår det. Det jag bara nämner om Open Roam Map är ju att det verkar… Det ser ut som en webbtjänst men du hostar ju serven själv så det är som att du processar det själv med dina inställningar och så. Men jag tror i alla fall att om man kanske är på hobbynivå eller vill testa sig fram så är det ju väldigt bra. Man får kompilera source om själv om man vill ha det helt gratis men Windows-installen kostar typ 40 dollar eller det är liksom mer symbolisk summa för att stödja projektet.

Sådana tror jag är ju perfekt för någon som vill börja och testa och se vad som är möjligt med den här tekniken. Sen, jag kommer definitivt testa den efter det här.

Ja men gör det. Lyssna på Mapscaping. Mapscaping har, den podden har, han har en intervju med han Liden för projektet. Jag tror till och med det är två avsnitt där. Så jag får länka dig avsnittsbeskrivning för den som vill lyssna. Ja men jag har läst om det efteråt, för det ser väldigt bra ut och det är ju tester. Men i alla fall med Ortofoton vet jag att det finns rätt så mycket tester med kvaliteten jämfört med Pix4D och Agisoft och alla dem. Den här, de här sena releasen är ju, ja det går inte att se skillnad på vilken programvaro som har producerats. Men jag vet inte hur punktmolnen och så blir. Men det är i alla fall, det är många smarta människor som håller på med det.

Det är ju väldigt intressant och prismässigt enkelt.

Det är ju väldigt dyra program ska man ju vara medveten om Pix4D och Agisoft och så. Det är ju bra program men det är ju det stålarna går. I alla fall om man inte liksom har full beläggning.

Precis. Det gör det lätt att komma igång och testa i alla fall. Det är ju många som är intresserade av att göra sådana här 3D-modeller och sånt. Man ser att många har köpt en enkel drönare och man behöver ingen avancerad dyr drönare för att skapa port och porten över 3D-modeller. Det går att göra med vilken drönare som helst egentligen, med en kamera.

Det roliga är att man kan testa. Så har jag testat här hemma bara för det är hemma gården här, det är ju mitt testprojekt men med telefonkameran och skapa punktmoln från fotogrammetri. Det är jätteroligt att hålla på och testa och se kvaliteten och testa lite olika grejer. Men om man tänker det här med what's the point of a point cloud? Ni har hört mig säga det och det kommer nog att vara på många gånger här. Men liksom, vad gör man sen med punktmoln? Vad har man för nytta av den sen? Jag är ju alltid ut efter linjer, för om man projar så behöver man linjer och utgå ifrån linjer och punkter helt enkelt. Det är så CAD-system och ska man triangulera ytor i vilket program? SBGIO eller TopoCAD eller Gemini eller vad som helst. Det är därifrån man utgår mer eller mindre då. Vad har du för tankar kring det vektoriserade punktmolnen? Jag vet du nämnde terrasol innan och där har vi väl någonting.

Poängen med att ta ett punktmoln istället för en traditionell mätning är att få mer punkter och få en bättre blick av hur det faktiskt ser ut. Med ett punktmoln från en fotogrammetri eller med en lidarskannning så ser det ut som verkligheten. När du tittar på det så är det som att gå in i Google Earth i 3D och titta. Det underlättar ju mycket frågetecken än att om du öppnar upp en mätfil från en mätare och det är bara en massa punkter och linjer så du har ingen aning om hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Det är ju en stor fördel med att använda punktmoln från scannarna generellt. Det behöver inte vara från drönare, det kan ju vara markbaserade scannar också. Att du får en tydlig bild av vad det ser ut och du får betydligt fler punkter att utgå ifrån. När man faktiskt ska rita upp saker eller om du ska mäta volymer till exempel så och mäta en volym på en hög så får du betydligt mer noggrant med en drönare.

För du får alla små skev och små hål och sånt i den här högen medan du har en mätare som ska klättra upp i den här högen och mäta punkter och få ihop det så blir det inte lika noggrant.

Nej, det är ju oslagbart som du säger för visualisering. Det är ju just nu under Corona till exempel. Jag har ju slutat besöka arbetsplatser. Ibland kanske man borde göra det men att man kommer otroligt långt med att ha ett punktmoln, en färglagt punktmoln och ha det på andra skärmen i Cloud Compair till exempel har jag hela tiden för att vrida och vända på det. Det är ju som att vara på plats. Ibland är det bättre än att vara på plats och ibland skulle man behöva vara på plats. Men det är liksom likvärdigt i mångt och mycket. Även som du säger, mängdningen är ju grushögar, bergytor, ja sådant är ju volymberäkningar så. Men har du någon slags aning om eller vad finns det för tekniker? För problemet visar att du vill ha vägkant eller något liknande. Det går ju att plocka enskilda punkter från punktmoln, men det är ju ungefär som att klassificera ett punktmoln manuellt.

Ja det är ju svårt. Så i vissa fall så är det ju lättare att göra mätningen själv på plats. Då man går ut och mäter och där du sätter GPS: en sätter du punkten i vägkanten. Då vet du exakt att där är vägkanten. Men sen är det ju alltid en tolkningsfråga till den som har gjort underlagen. Är det en mätare som sätter var vägkanten är, eller är det du som sitter med punktmolnet och ritar var vägkanten är? Det blir alltid en fråga om vart det faktiskt är någonstans. Det är någon som måste göra bedömningen om att sätta den här punkten.

Ja det kanske är ett sätt att skjuta över ansvaret också, delvis. Alltså du lägger dig på mätaren att tolka verkligheten. Det är ju sant. Men om man tänker, vad ser du på nära horisonten, utvecklingen på tekniken. Det händer otroligt mycket men är det någonting du tycker, eller tänker att det här är kommande eller?

Det som jobbas mycket på är batteriteknik på drönarsidan, och får drönarna att flyga längre. Vi börjar se lite förbättrad teknik med längre flygtider på drönar, för att göra det effektiviserade vid större ytor. Vi behöver färre batteribyten, bättre kameror, bättre GNSS-system i maskinerna som man får mer noggrant underlag från början. Det med lidar kommer ju mer och mer. Nu, vi var bland de första i Sverige att flyga med lidar på drönare för 3-4 år sedan, och då var det ingen som använde lidar på drönare. Idag så är det flera stycken. Vi har sålt jättemånga sådana här L1-er till exempel, som när priset har gått ner så har det blivit mer tillgängligt till många.

Så det är något som kommer mer och mer och man kommer kunna se den här datan användas mer och mer. Sen på utvecklingssidan så mjukvarubiten kommer komma långt fram, kommer komma mer och mer effektiva mjukvaror där, mer automatisera vissa steg så att man behöver göra mindre manuellt och det blir ju bara bättre och bättre över tiden. Men om jag kollar på från när jag började använda Pix4D 2014 till exempel så är det en helt annan mjukvara idag. Och det går 20 gånger fortare att processa ett underlag idag än vad det gjorde då. Sådana saker utvecklas hela tiden. Sen kommer det komma mycket med kamerateknik kommer säkert utvecklas mer och få större bättre sensorer i mindre format och kan använda det på mindre maskiner. Och mindre drönare med bättre sensorer är något som också kommer långt på.

Så tittar vi på lidar till exempel så är de flesta drönarna man använder lidar på väldigt stora. Lidar har alltid varit en tung utrustning som man behöver en stor maskin att ligga på. Men jag var i Schweiz för en månad sedan och var med och hade en förtitt på Leica's nya BLK-2Fly. Som är en helt ny utrustning som är en laserscanning inbyggd i drönaren.

Berätta om den för den ser riktigt häftig ut.

Det är en laserscannande drönare som väger under 3 kilo. Det finns ingenting på marknaden som är i den viktklassen med Lida. Det är i princip en BLK-2GO som många kanske känner till.

Jag kan bara flika in att BLK-2GO är som en vanlig laserscanning fast du behöver inte ställa upp den. Du promenerar runt med den och den knyter ihop allting och sen poff, så har du ett punktmoln. Det är magi.

Precis. Det bygger på SLAM, Simultaneous Localization and Mapping, så att den kan förflytta sig hela tiden under tiden och den använder objekt runt omkring sig för att orientera sig och kunna skapa de här punktmolnen. När Leica stoppat in det här i en drönare så att laserscannen väger inte så mycket, drönaren väger inte så mycket, den är byggd för sitt ändamål. Nu, den här kommer att kunna användas in i städer till exempel, men på grund av vikten så är det svårt att flyga in i städer idag med stora maskiner. Sen har den här sina begränsningar med avstånd till exempel, här har du ett avstånd på upp till 25 meter, där vi kan scanna, medan en annan maskiner kanske har ett avstånd på 300-400 meter. Men, ska man börja scanna fasader, byggnader och tak, så är det lika svårt att fly i ett optimalt.

Den är häftig, den här slammtekniken. Någonting som var nytt för mig var att man kan skapa ortofoto från det också. Ja, jag tänkte att från Scanner kan man inte göra det där, men jag fick demo hur man processade, eller från Leica lite, produkter genom mjukvaruvare genomgång därmed, och visade den här to-go-n. Så det är väldigt häftigt och kan man flyga med det också. Så jag bara tänker datasamlingen, och insamlingen blir ju lätt.

Ja, det är någonting som Leica har fokuserat på med BLK Fly. Traditionellt sett så har du med drönare en fjärrkontrollskärm, ibland inbyggda, men du styr drönaren med den. Med BLK Fly så har du en iPad. Det är allt du har, där du får upp ett livepunktmån i skärmen. Du använder virtuella joysticks på iPaden för att flyga drönaren när du vill flyga den manuellt. Annars så kan du peka ut fyra hörn på en fasad till exempel, så räkna den ut själv hur den ska flyga och scanna av den här byggnaden. Vilket går till, tar det lite till nästa steg med det här med att automatisera själva insamlingsprocessen. Att man kan lägga mer fokus på att förädla datorn och göra någonting med den.

Ja det är fräckt alltså, men jag tänker bara på byggare, det måste komma att göra jättestor skillnad. Mängder för fasadställningar, material, fönster, reparationer, att kunna mäta på millimeternivå, hur någon list på en gammal fasad går, kunna skicka det till fabriken och göra det och veta att det passar och ta ut för fönster. Det finns så otroligt mycket man kan göra med just när det blir den detalj rikedomen som laser eller laserskanning. Kan man köpa dem eller är det bara fortfarande reklamstadiet? Vad kostar en sån ungefär? För en BLK2GO fattar jag att de var ju rätt så dyra. Vad var en halv miljard eller något sådant? Antar du den här dubbelt eller något?

De har precis sänkt priset på BLK2GO lite grann. Och BLK2FLY finns att köpa idag. Vi har ett samarbete med Leica här i Sverige för att sälja BLK2FLY och BLK2GO-serien. Den finns redo nu. Vi fick hem en demoutrustning till Ica i slutet av förra veckan. Så vi kommer att kunna börja… Vi ska först börja flyga den lite själv och testa den och skapa lite demo-data, men sen kommer vi kunna visa upp den för intresserade kunder.

Spännande. Den är så frän än så att man måste begära en offert för att få reda på pris. Ja. Det brukar vara så på hemsidan. Men vad kul. Om man tar lite mer pitch eller Drönarbutiken, vad hittar man mer om dig? Du har ju gett hur mycket information som helst. Jag lärde mig hur mycket som helst och jag är helt säker på att lyssnarna också har gjort det. Så det var jättekul. Vad erbjuder ni? Vad säljer ni och vilken geografisk område? Den sales pitchen helt enkelt.

Vi finns på dronarbutiken.se, där hittar ni vårt utrustningsutbud. Vi levererar till hela Sverige och Norden också. Det spelar inte så stor roll vart kunden är någonstans. Vi når ut till dem överallt. För det mesta levererar vi inom två till tre dagar av hela Sverige. Sen har vi Amkvo som är, vi har fortfarande kvar lite av våra tjänster, men mer fokuserade på specialisttjänster, där kunderna känner att de inte klarar av att flyga själva. Då kan vi komma in och hjälpa till att flyga sådana uppdrag. Mycket uppdrag som vi gör är att flyga innan mus eller under jord, till exempel där det krävs lite mer erfarenhet.

Ni har utbildningar också för…

Precis, så vid Drönarbutiken när vi säljer så så säljer vi inte bara utrustning utan det blir ett helt kit till dem som vill ha allt från utrustningen till utbildning till support, service och även med hjälp med att implementera drönare i organisationen om de behöver det.

Jag kan fett tipsa om det för att lära sig allting från början själv. Då är det lite lönt att ha det. Det är väl investerade pengar att ha någon att lära sig det. Det finns många fallgropar och små saker, tips och tricks som man gärna vill få med sig om någon som är barn.

Ja, vi har utbildat drygt 600 piloter i Sverige. Det är många som håller med.

Tack för att du ville vara med på mätpodden.

Tack själv.

Det var väldigt mycket information Alex bjöd på där.

Ja, verkligen.

Över 26 000 flygningar, då har man gjort det en och annan gång som sagt. Ja. Det var ett tag sen vi hade sånt här eftersnack, det finns bland naturliga anledningar också. Du hade fått barn, du också va? Vi har blivit pappa i alla fall.

Ja, precis. Båda två. Inte tillsammans utan med våra fruar då.

För mig i alla fall första barnet att ha lite mer energi än man kanske hade räknat med. Men nu började våren återvända av krafterna lite grann, så vi får ta tag i det här igen. Men om vi ska prata lite om vad vi fastnar för i det här avsnittet, jag kan ju säga det, som jag kanske sa i inledningen också, där var jag ett tag sen jag spelade in det här, där var jag i oktober, så det är nästan ett halvår sedan vi spelade in det här. Men bättre sent än aldrig. Men jag fick en betydligt bättre grepp om skillnaden mellan lidar och fotogrammetri i alla fall. Dels att det automatiskt inte bara blir bättre bara för att man har lidar, att det finns för och nackdelar, men också att just lidar går snabbare, att du inte kan generera fram punktmolnet snabbare helt enkelt. Att du inte behöver beräkna fram det här, alltså kamerapositionerna och punktmolnet som räknar ihop fotorna.

Det tar ju rätt så lång tid på en dator. Jag pratade med vår drönarkille, han sa att, jag frågade om vi skulle skaffa oss en lidar drönare. Han sa att det inte var förrän vi behöver den. Men det är sant att om man har en dator som tuggar hela tiden, om man flyger så mycket drönarjobb så att det blir en flaskhals, då kan det ju vara en vinning på det. Men om man inte flyger mer än en om dagen, så kanske datorn hinner med det.

Ja, men det är ändå ganska små pengar. Vad sa han? 50-60 000 för en…

Det var inte runt 150 000 för en L1, tror jag, för en lidar.

Ja, för en lidar ja, men för det här andra fotogrammetri.

Ja, det är ju inte stora pengar det handlar om.

Nej.

Nej, det har ju blivit mycket mycket billigare. De blir ju bättre också, de nya du kan ju köpa. Jag gick in på Drönarbutiken.se som Alex hemsida då, att det finns ju drönar för hur mycket som helst, liksom både några hundratusen och sen när man går upp på de här BLK2Fly, den här Leica som man pratade om i slutet, Leica lasersscannern/lidar. Den kostar ju 700.000 eller något sånt, om jag uppfattar det rätt. Det finns ju pengar att lägga också, men det är ju bra verktyg alltså.

Ja, det fanns ju väldigt många olika typer, många olika tekniker och användningsområden också.

Använder ni drönare till vardags och så som inhämtning av data för era typer av jobb eller där du är involverad i?

Nej, inte nuläget. Jag bara flyger någon gång över några sådana här täckter, men inget mer.

För det är väl självklar, eller det känns som det är bland det första uppenbara användningsområdet, att just flyga över en täkt eller en stor grushög eller en grop eller när man ska mängda en volym. Det har vi gjort några år. Jag har faktiskt testat eller jag gjorde ett tillfälle där det råkar överlappa. Vi flög drönare över en täkt och så flög vi in en hög och så hade jag en mätare så han fick mäta in samma hög. Det var en schaktmassor ungefär 55 000 kubik så högen var ungefär, hur kan det vara, minnet 200 meter lång och 70 meter bred. Kanske var den kanske lite längre. Men det tog i alla fall för mätaren tog det två timmar att springa över högen med GPS. Och jag tror där är typ break-even om man nu tänker tid och processa.

Drönar är ju inte ultimatsvar på allting utan det tar ju tid att sätta ut gcpr. Själva flygtiden är rätt så kort över en sån hög, det kanske bara tar en kvart 20 minuter att flyga över en sån yta. Men så ska du in i datorn och så ska du matcha dina gcpr och så ska du räkna fram det här och sen får du ett punktmoln. Och så ska du klassificera punktmolnet eller i alla fall klippa bort det som inte är mark. Och sen ska du göra en triangulering eller mesh av det och sen har du din terrem som du kan göra eller terrängmodell då som du kan göra volymberäkningen med. Så det ska ändå upp i en viss storlek innan det är lönt.

Precis, det är så många fler steg innan det är klart.

Ja, och klart, har man fått in ett bra workflow och känna sig bekväm och det liksom, men tar det lite tid i början särskilt liksom om man håller på att experimentera med och lär sig drönare. Det tar en dag för det och det gör man, kan man ju mäta införhand då. Men även av volymberäkningar är det ju väldigt bra för. Men sen är det, man får ju en helt annan, man kan använda data till så mycket mer för det blir så bra visualisering som jag sitter och projar mycket. Eller om man ska förklara att du får en bild av lägesbild som är oslagbar. Att visst det kan vara billigare att mäta in det med en GPS men då har du verkligen bara de linjerna att mäta in. Ingenting annat, du har inget sammanhang. Idag börjar du ha lite VMSer du kan få in bak i GEO eller i vilka program du vill så kan du få in, jag vet inte hur det är i Stockholm, i Göteborgs Ortofoto, de har en VMS för hela stan då, så du kan få in Google och Bing Maps och liknande.

Så då får du ändå en sammanhang men det är inte alltid det superfärskt. Men det blir det ju om du får en drönarbild och dels får du ett ortofoto som du kan räkna fram och så har du dels dina bilder eller filmklipp och sen också punktmolnet som gör att behovet av att åka ut på plats eller när man i ett teamsmöte samarbetar kring hur ska vi göra det här? Ska vi flytta på massorna? Får vi plats med dem? Var ska vi ställa krossen? Då kan man ha det som ett material att resonera kring och planera det, okej här är det 30 meter hit och du kan mäta så här brant blir arbetsvägen när den 15 procenten är lite för brant. Vi vill ha lite flackare väg nästa gång för dumpen. Det blir liksom mycket mereffekter av det.

Något jag tänkte på, projekteringsinmätning, finns det något bra sätt att få fram kantstenslinjer och sådant där? Det finns inget automatiserat sätt?

Inte vad jag vet. Jag är väldigt nyfiken på det, så om det är någon som vet så får ni inte säga till. Jag pratade ju med det om Jari där, han hade ju varit på InterGeo. Jag tror jag har ställt frågan till lite alla som jag träffat som jag kan tänka mig ha ett svar, men det känns inte som det finns något automatiskt sätt. Det finns Terra Solid. Terra har ju flera program och Solid är väl ett av deras program. Det är ju till för att plocka ut brytlinjer. Om jag fattat det rätt, jag har inte använt det själv, men vi har tittat lite på det om man skulle lära sig det. Men det är fortfarande komplicerat. Du kan göra det hjälpligt i InfraWorks, ha ett semi automatiskt brytlinje program och har du en väg bara så kan du ställa in att den känner av att här händer någonting, här är en brytpunkt. Då kan du plocka fram, men det blir väldigt buggigt, det är inte bra.

Jag har gjort det i Cloud Compare, det finns ett verktyg som plockar ut linjer, man ställer in på lutning, då kan man ställa in en parametern, men den är rätt så bra att plocka ut en eller två meter åt gången, så det blir lite som semi-automatiskt, så att du får klicka dig fram, hitta de viktigaste punkterna och så fattar den, att här måste det vara. Men det tar rätt så lång tid skulle jag säga. Men klart det går, ett större område kan man beställa till exempel från Terratec, det är ett norskt bolag, då de flyger i Skandinavien säkert mer också. Då kan man flyga med flygplan och sen gör de det internt eller skickar till sina underkonsulter, så plockar de fram en projekteringsinmätning på det. Och den har ju bra kvalitet. För de lidar skall de flyga på rätt så låg höjd, antingen med helikopter eller med flygplan.

Och där kan de plocka ut bra linjer. Nackdelen, som jag märkt nu, när man börjar titta på datan lite mer, är att du kan ju bara se det du ser från himlen. Du kan ju inte se övervuxna diken. Det blir lätt att, vi säger som berg i dagen och stenmur, är svårt att skilja åt. Dikesbottnar kan du aldrig få bra. De måste du nästan mäta inför hand. Det är lätt att du missar skyltar eller liksom mindre objekt. Så att, det är jättebra för stora områden. Du har ett par kvadratkilometer som ska mätas in. Men du måste ändå, tror jag, mäta lite komplettering, åtminstone spendera en hel del tid på att kolla att du har med dig allt du vill.

Ja, precis.

Så det är ingen sån magisk knapp bara att fixa projkarta från punktmån.

Det fanns ingen magisk knapp här heller.

Nej, ingenstans. Men däremot så är det ju jättebra till exempel, alltså på väg, vi säger du kan inte stänga av en gata mitt i stan liksom. Du får inte lov eller så måste du jobba natt och så får du bara en kort tid och du har stora TMA-kostnader och så. Då är det ju kanske bra till exempel att flyga med drönare på låg höjd och sedan sitta manuellt och plocka ut linjerna utifrån punktmolnet.

Ja, just det.

Det är lite som styrdborrning. Du vill inte köra en styrdborrning om du kan gräva men du kan inte gräva allt i genom stan. Det är lite så, jag tänker när man, igen, jag skulle vilja ha både en inmätning och en drönarflygning. Jag tycker de kompletterar varandra. Det sparar väldigt mycket, även om du har en projkarta, det är ju bara linjer och streck. Du måste ju fortfarande veta hur det ser ut i verkligheten för att kunna utgå ifrån det.

Ja, precis. Man får en överblick och detaljer liksom.

Är det någon som vet om bra verktyg? Pix4D har ett program som man kan känna som kostar 1000-2000 i månaden. Heter det en survey eller catch? Den har något namn i alla fall, men den är ju till för att kartera brytlinjer. Du får in punktmolnen och det finns verktyg för att plocka ut linjer. Det är inte automatiskt men det hjälper ju till på flera olika sätt att få ut de här linjerna. Jag tror ju att det kommer att komma sådana verktyg. Jag vet att det finns ett, det ser ut som Jio lite sådär oldschool utsättningsprogram från England. En Enforce heter det som jag såg på Youtube. Youtube har väl fattat att jag tittar på sådana filmer och klipp. Så jag fick en sål som jag kollade. Där hade de som en, till exempel för kantsten, väldigt häftig effekt. Du ringade in din kantsten i punktmolnen och sen lagde du en riktning, det var som en pil ditåt. Sen satte du igång den verktyget och letade den upp och den hittade brytlinjerna på den filmen då.

Både underkantkantsten och överkant på bägge sidor. Den gjorde som en tunnel och hittade den brytlinjerna. Så det är fortfarande semi-automatiskt men lite mer automatiserat. Att du kan bestämma att här i området finns det en linje och så plockar du den ut det. Så sånt kommer säkert komma.

Ja, spännande.

Så det är väldigt intressant. Jag tror, det som jag har sagt tidigare, jag tror det är mycket av vår mätarens vardag, alltså projekteringsinmätningen kommer att bli att datasamlingen sker med sådana här lidar-scanners av olika slag, antingen de är på robotar eller på drönar eller handhållna och så blir det liksom den här databehandlingen, stora datamängder och försöka hitta liksom rätt på det. Men där är ju noggrannheten är ju intressant. Hur vet man att datat är bra? Alltså med GPS, där har du ju din relativa diff men där känns det som att det är vad det är, och även med totalstation och där kan du kolla med kontrollpunkter. Du kör från en stomnät eller kör rufris eller vad som helst. Där kan du definiera din inmätta punkt på ett väldigt bra sätt. Men på drönare så är det ju liksom, det är väl antagligen därför trafikverket inte har godkänt det, hur vet man att de punkter man får ut är bra?

Ja precis.

Vi pratade om det där just att, jag var med om det inte så jättelänge sedan här faktiskt, att det blev som en hel banan, punktmolnen blev helt skevt, för att det inte fanns GCP i en ända, och, varit med om flera såna konstiga fel. Det ser jättebra ut målen, men sedan när man tittar på data så var det här kan inte stämma. Och då är det ju väldigt läskigt. Det blir väldigt fort shakey när du ser att den här stämmer inte på en meter. Och då är det liksom, och det ser bra, hur ser du det? Och egentligen är ju svaret, tycker jag då, det är ju som Trafikverket kräver för, även för alla markmodeller man gör är ju den där. Vad heter den nu? SIS 44 i folkmun. Vad heter den? Jag har den på skrivbordet här. SIS TS 21144. Och så något årtal då. Det är ju liksom digitala markmodeller, hur man kontrollerar dem.

Och jag kanske har nämnt det i något sammanhang men att, i princip är det där med att man mäter in linjer, man mäter in punkter och linjer på olika typer av objekt, hårdgjorda ytor, berg, jämna ytor, skogsmark och öppen och ojämnt terräng man klassar det liksom man säger att okej då ska vi ha såhär många om det är vissa antal kontrollprofiler eller linjer per hektar. Och så mäter man in dem och så jämför man varje punkt då mot terrängmodellen som man har. Och så får man en diff och så sammanställer man dem. Diff handlar om medelvärde, en standardavvikelse med maximinvarians och så sammanställer man det. Och så får man ju ett mått då som Trafikverket kräver för detaljprojekteringen att markmodeller för hårdgjorda ytor ska vara plus minus 20 millimeter och är det jämna ytor eller 50 millimeter och så ojämna ytor och berg och sånt är 100 millimeter. Och då har man ett sätt att säga så här bra är det. Och jag tror att det är så man ska göra med drönarflygningen generellt att man inte snålar på kontrollen.

Och egentligen är det rätt så lätt att göra för när man flyger så har man ju ofta en GPS med sig då. Vi säger om man har en bergtyckt eller en bergyta då är det ju väldigt lätt att bara mäta 20 meter långa linjer och så gör man lite kors och tvärs. Mät man lite linjer och sen jämför man dem då. Då får man ju liksom en trygghet i att ja men det ser bra ut. Och om det blir ifrågasatt så finns det ju en ja men vi följer SIS-en. Alltså det är så här man gör.

Ja men det finns alltså inte i i SIS-en finns det inget om hur du ska göra liksom med drönare.

Inte om drönare men den är väl jag tänker att SIS-en tar väl alltså du har ju haft laser, alltså fordonsbuna laser scanners har du ju haft ett tag som funnits på många trafikverksprojekt. Den enheten pratar ju inte om hur man har framställt markmodellen utan den pratar ju om hur kontrollerar man en markmodell. Men så är det med när en lidar-scanner på en väg. Det är ju ett punkt om det också som fotogrammetri också tänker jag. Men det är rätt många som inte känner till den SIS-en. Många har frågat, jag har skrivit på LinkedIn till folk lite sånna, när jag ser att de har lite drönarflygning och sånt. Så jag har skrivit, tjena, hur kul att se, hur brukar ni kolla, eller hur vet ni hur bra modellen är. Då får man väldigt spridda skurar.

Rapporten säger ju det i programmet, typ gcp-punkterna har den här noggrannheten. Eller vissa säger bara nej men det är drönare, det blir bra och det är lite shakey sådär. Men det är en väldigt bra metod som finns angiven. Jag vet inte, men ska man använda punktmodelsen så är det ju väldigt bra att kolla kvalitén. Lita inte på det som programmen bara spottar ut allt. Det kan fort bli fel. Grejen är att det kan gå rätt 20 gånger. Och så är det nästa gång som går det fel. Det är ju den där, om man nu pratar om 95, du har ju den där 95 procentskvoten ibland. Det är ju lite sådär att det går oftast bra, men så är det ju en gång av 20 så går det lite sämre. Då står det med skägget i brevlådan eller hur man säger.

Ja, precis. Vad ska man ha data till? Hur noggrant ska det vara?

Där har du det bra. Här är en ny rant. Alltså, i enheten gäller ju den frågan allting. Om någon mäter in någonting, ja men jag bara mäter in där. Alltså, Trafikverket kan ju, alltså det är jobbigt att jobba i de projekten på många sätt, alltså det är mycket dokumentation. Men, det är ju bra också, att det är så störigt att få en CAD-fil, alltså man får en DVG-fil, man vet inte varifrån den kommer, man vet inte när den är gjord, man vet inte vem som har gjort den, har de mätt med GNSS, har de mätt med Totalstation, har de anslutit med Höjder, alltså vilket koordinatsystem är det i? Det finns ingenting. Oftast får man ingenting. Man får en DVG, man vet ingenting om den som sagt. Men Trafikverket kräver en mätare för allting man gör, en mätredovisning. Den principen kan man tillämpa på mycket mindre projekt också. Det här var Kartverkstan, shout out till er om ni lyssnar. Det var en kund som ville att jag skulle rita, bara enkelt redovisa på någon ritning, men så skickade de en inmätning och en mätrapport tillsammans med inmätningen.

Och så står det, det är två sidor, superbasic, det står projektnamn, vem som är beställare, vem som är mätkonsult, kontaktuppgifter i mätningstekniken, vilket instrument de har kört med, vilket datum de har mät in, vilket koordinatsystem, vilka filer är producerade och så skriver de att det är 3D-linjer och att höjder finns i separata lager. Vilka ståndpunkter de har använt, vilken arbetsmetod, att de har satt ståndpunkter med GNSS, lagt ut piqueer och anslutit till nedstegningsbrunnar och firat ner. Lodat ner linje till tunneln och så har de mätt det. Och så förklarar de lite till hur de gör. Och så visar de sina diffar mot sina punkter. Och så har de skrivit under med sitt namn. Två sidor, det är inte två fullpackade sidor, men fy vad glad man blir när man gör något med datat. Och jag tror det är det som nästan alla mätare inte tänker på vem ska använda datat efteråt. De bara, nej du skickar iväg och så är det bra. Men det är datat som ska leva kanske jättelänge och så fiskar någon fram det.

Då är datat värdelöst om du inte vet om du kan lita på det. Men står det och så kan du ringa, men vi gjorde så och så och du vet för mer information. Då kan du använda den om fem år också. Eller då kan du se, om tio år också, kanske se vilka förändringar det har hänt och så vidare. Och varför inte ta det datat och bara baka in i dwg, lägga ett lag utanför inmätningen. Släck lagret, då finns det inte heller risken att den här rapporten inte kommer med dwg, för ofta kanske dwg hamnar i någon mapp och så ska man vidarebefordra till någon annan konsult och så följer inte rapporten med.

Ja, men det där var ju grymt.

Alltså, kan vi få det som standard hos alla som lyssnar. Bara tidpunkt av en som har gjort det, hade ju bara varit…

Ja, och ett högt system och ett koordinatsystem kanske också.

Ja, exakt. Men de här grundläggande sakerna, det tar hur många minuter att ta det, men det är så mycket mervärde i det. Det skulle också göra att man tar mätarna lite mer allvarligt. Alltså så mycket mätningar som… Det är VG, man vet liksom… Ja, nej jag ska inte säga. Jag är inte så trött på vissa mätdata. Ja, just det service minded, jag mäter för att någon annan ska göra ett jobb. Jag mäter inte bara för att mät…

Nej, precis.

Vad ska man ha data till? Ställde du frågan, det var ju där jag kom in på det här snedspåret. Det är som med drönare, eller om du mäter in med något med GPS lite fort, då är det ju väldigt bra att skriva det också. Det här var bara lite fort för att ta reda på ett område eller en hög.

Ja, precis.

Det är liksom inte till för…

När det användas till…

Ja, exakt. Och det är så lite… Det tar ingen energi, det är god mät sed.

Precis, både.

Ja, men då fick jag luftat lite. Bra. Nämen, vad säger vi drönare? Har vi pratat om det här eller lyssnat på Alex? Jag vet, på forumet har det varit lite frågor om drönare. För det är väl en liten… Det har väl inte varit så många svar. Mest frågor om var får man flyga? Och när får man flyga? Det finns ju rätt så mycket regler kring det hela.

Ska vi få in någon drönarexpert här på forumet kanske?

Ja, antingen på forumet eller med i podden. Antingen ljudsvaret eller om vi kan hitta någon som vill vara med på en liten kortare intervju. Det hade varit väldigt bra att reda ut vad som gäller. Vad är gråzon och vad vet vi och vad får vi och vad får vi inte göra. För just nu så känns det som om det är nog väldigt diffust och det finns nog mycket som flyger under radarn. Så det hade varit intressant att veta lite mer om det.

Det får vi fixa.

Då säger vi väl så, så hörs vi nästa gång. Tack för att ni tog er tid att lyssna.