Vilka är de vanligaste felen vid utsättning och hur gör man för att undvika dem?

Det vill gärna Alma Palmqvist-Palmér veta. Alma är en blivande mätningstekniker som under sin LIA-praktik skriver en rapport om de här frågorna. För att få svar intervjuar hon några personer, och jag är en av dem.

Därför har det här avsnittet ett annorlunda upplägg, det är Alma som ställer frågorna och jag som svarar.

Ett axplock av frågorna:

• Vad kan gå fel – från att du får ritningsunderlag tills du har gjort utsättning – som kan orsaka en felaktigt utsatt punkt?
• Hur kontrollerar du dig själv under arbetets gång, från ritning till punkt, för att minimera riskerna för en felaktigt utsatt punkt?
• Hur säkerställer du en bra dialog kring din mätning?

I slutet av avsnittet läser jag upp en lyssnarfråga som handlar om terminologi för mätare.

Länkar:

Utsättning - Produktion - Det du som utsättare kanske inte tänkt på!

Och man ska lita på magkänslan också lärde man sig. Magkänslan börjar fort säga att mm vet jag vart den här filen är, är det här gällande, har det hänt någonting, det var länge sedan jag var här, undrar om inte något har hänt med prismorna. Jag lånade en utrustning, stämmer det här? Alla de här rutinerna gör att man kan lugna de här känslorna.

Varmt välkomna ska ni vara till Mätpodden, där vi pratar om rätt och fel, eller framförallt fel i mätsammanhang. Det är ett kul avsnitt här, det är lite omvända roller, det är en elev på en yrkeshögskola som hörde av sig, Alma, och hon ska göra en rapport eller något i skolsammanhang kring fel i mätsammanhang och hur man undviker det. Så kontaktade hon mig och fråga om hon kunde intervjua mig och andra då och liksom vad vi, ja olika det för olika tankar på det.

Då sa jag att, ja men på ett villkor, det är att vi kan spela in samtalet och så kan jag publicera det för det är bra content. Och man tar sig tiden och sammanfattar sina tankar. Och jag blev glad när hon sa ja, så egentligen är det här ett avsnitt där hon ställer frågor till mig så det följer kanske inte världens bästa flöde hela tiden, men det är om osäkerhet, om hur man tänker kring fel, vilka praktiska aspekter ska man hålla koll på för att undvika att göra tabbar, grova fel i mätsammanhang, vilka kontroller gör man, mätosäkerhet. Jag har försökt lista hur jag tänker, hur jag definierar min magkänsla och mina rutiner på något sätt. Även om det nu var ett tag sedan jag gjorde produktionsutsättning, så tänkte jag att det här får vara en liten sammanfattning på det hela. Så jag tänker, lyssna på det och så tänk över om du har några fel du kan tänka dig dela med dig av. Eller om du tycker att det jag säger har faktafel eller om jag missar någonting, så skriv till mig på Jonatan@landskaparen eller du kan ringa mig på telefon och prata, jag älskar det när ni ringer.

Eller så skicka ett röstmemo, om du till och med vill ha det med i podden så kan jag klippa in dig i något kommande avsnitt. Det var länge sedan vi hade något sånt. Så håll till godo, tack för att ni lyssnar. Jag har gjort lite anteckningar, funderat, försökte koka ihop det. Det finns ju flera olika sätt att se egentligen på hur man gör. Alltså antingen kan man ju titta vad kravställs, vad ska man göra, hur brukar man göra, lite så tänker jag. Såg du den YouTube-filmen jag har gjort? Som jag skickade till dig.

Ja, det var ju faktiskt en ganska bra sammanfattning.

Ja, jag gjorde det någon gång när jag var frustrerad på lite grejer. Den har ju inte det mättekniska perspektivet kanske, utan den förutsätter ju att man kan mäta på nästa. Alltså den tar ju mer runt omkring det, alltså förhållningssättet, men det är minst lika viktigt som själva trycka på rätt knappar och få ett resultat i skärmen. Så det är ju en aspekt av det hela.

Fast egentligen då något som jag har tagit med mig från de två tidigare intervjuerna där, så är det ju att jag började ju när jag skrev frågan till dig, då skrev jag från ritning till utsatt punkt, men dialogen har ju framkommit att det är faktiskt det som är viktigast, så det var lite där jag tänkte att vi kanske skulle börja.

Ja, men det låter bra. Du har ju inte fått med på här, säg sammanhanget lite, det blir ju liksom i ett inspelat sammanhang. Ja, lite vem är du och vad vill du veta och vad är syftet?

Jag är en blivande mättekniker, läser i Jönköping på TUC Yrkeshögskola och nu har jag praktik hos LE34 i Skövde och ska skriva en rapport om de vanligaste misstagen och hur man gör för att inte begå dem kan man väl säga. Alltså hur kan jag kontrollera mig själv och sätta det i ryggmärgen att man jobbar på ett visst sätt för att minska risken för att det ska bli fel.

Exakt och då har du intervjuat och nu är du podcast-host.

Jag hoppas att du syr och ställer lite också. Frågor kan du räkna med i alla fall.

Ja, men vad bra. Du var inne på det, att det låter som om jag har lärt mig om mina misstag. Jag tänkte att det kan vara ett perspektiv är att bara börja radda upp några av de grövre missarna eller de som har betytt mest. Det kan ge en indikation på vad man borde kolla.

Aj, just.

Kommer ihåg det första som nog kostade pengar, men det var lite diffust misstag. Jag kan inte exakt lova vad som var orsaken till det, men det var en byggutsättning på ett prefab hus, klassiskt flerbostadshus i Mölndal. Det är väldigt dålig mark där, väldigt gungig lera, alltså mycket pålning. När man pålar där i grannfastigheten så rör det sig närmsta 100 meter. Det känns som att man känner det när pålkranarna går. Det är väldigt platt där också, så det finns inget givet att sätta prismor på och byggplatsnätet. Där satt jag väldigt nära, alltså i omkringliggande färdiga hus. Det fanns väldigt svårt, det fanns kyrktorn långt bort, men det fanns ingenting i närheten. Det tror jag ledde till fel, för varje gång jag var där och det pålades i närheten, så gled mitt nät. Till slut blev det så där, jag var tvungen att vrida upp stomlinjerna och trixa med det.

Jag släpper många delar där. Det var ju det enda gången som nätet ställde till det för mig ordentligt, och det var för att jag inte hade ett ordentligt nät som var tillräckligt fast förankrat och sedan inte tillräckligt långt bort från mitt bygge. Det tog inte hänsyn till att marken runt omkring, de närmsta 50-100 meterna rörde sig på bygget. Det skapade en del problem. Men sedan har jag typ tre gånger, en gång som anläggare och två gånger som utsättare gjort fel på nästan samma sak, och det är att jag har förväxlat isolering och betong. Ofta har man i en grundbalk så har man en bärande betongbalk som är platsgjuten då. Då har man oftast isolering på utsidan där på olika sätt. Ett sockelelement, till exempel en form på en platta, till exempel är ofta ett L-stöd som är i cellplast och sen gjuter man inuti den. Då är frågan att när man sätter ut, så får man forma med en form eller kantelement, men ibland så ritar man ju stommen då, man ritar inte formen.

Där har jag förväxlat tre gånger under min karriär. Att man tar fel linje ifrån en ritning, det är fel från CAD-filen, att man har faktiskt valt fel linje, att tolka fel och så har det blivit fel. En gång var efter gjutning och två gånger var innan gjutning. Det är mycket enklare när det är innan gjutning.

Men hur gör du för att när vi ändå pratar om ritningar, hur tänker du för att inte göra det misstaget med att ha fel linje, för det kan vara väldigt stökigt ibland. Många linjer hit och dit och det är lätt att snappa fel.

Exakt, jag skulle säga att det är en av de större riskerna. Sen har man ju ofta, jag tar ett fel till och säger, det är prismakonstant och höjd på prisma eller på stången. Det är ju väldigt klassiskt, det gör man ju nästan dag ett, och väldigt mycket i början. Ofta upptäcker man det rätt så snabbt. Det har aldrig lett till större problem men det har man gjort hur många gånger som helst, i början framförallt. Det är typ mina stora missar kan man säga. Sen kan man se det såhär, jag börjar fundera. Från ritning till punkt, det är ju många steg där emellan. Då tänker jag att först är det ju ett konceptuellt steg. När du bygger någonting, så är det ju från någons huvud till verkligheten. Och punkten, den sista punkten, utsättningspunkten är ju någon form av abstrakt representation av en verklighet. Alltså en brunn eller en dörr eller ett stick eller en vägg eller så vidare.

Men det börjar ju med en tanke. Någon tänker ju att det ska finnas en vägg eller ett VA-system som har fall eller en abstrakt tanke. Så på något sätt börjar det ju där. Är det rätt? På ritningen. Den är ju svår i början men faller rören? Är det rimliga tjocklekar på väggar? Är det senaste revisionen på ritningen? Tycker jag faller det i en sådan kategori också. Någon har kanske kommit på fel eller behövs för tydligen och då kommer... Alltså det är själva tanken, man måste se granska innehållet på något sätt. Och där kan man ju väldigt tydligt ofta fördela, kanske inte det är ditt ansvar, är ritningen bygghandling och det är en utförande, ett entreprenad, så är det ju inte ditt problem på ett sätt, men på ett annat sätt så är det ditt problem. Ofta är du första filtret i kontakt med verkligheten och det blir ju ditt problem när det blir fel. Så att där någonstans börjar det att man måste se och då är det ju ofta rimlighetskontrollen. Man är ju inte konstruktör, man är inte vi och projektör och så vidare, men man upptäcker oftast väldigt många gånger för man är först för att se och samordna det, även om det borde ha samordnats tidigare.

Rätt tanke, då måste man översätta tanken till ett geografiskt läge, tänker jag. Då handlar vi om invridning och stomnät. Antingen gör man en ny invridning eller så finns det en befintlig invridning som man fortsätter på.

Vad menar du med invridning, alltså transformation av ritningen?

Ja, det är en bra fråga. Ritningen idag är ju inte en PDF eller en utskriftsritning, men oftast är det ju i byggproduktion så är det ju, skulle jag säga, dwg, alltså modellfilen, är själva den här utgångsdatan du utgår ifrån. Där finns alla linjerna i ett digitalt format som du kan zooma in hur långt som helst. Men de är oftast ritade i ett lokalt koordinatsystem som utgår ifrån 00 och i millimeter, men som utsättare i verkligheten behöver allt vara i ett kartsystem, ett referenssystem, ZVRF99 och ett lokalt system och i meter. Så du måste, ja, jag vet inte, vi kallar alltid det vrida in, men du måste transformera från ett lokalt system, från millimeter, och sedan vrida, rotera och skala då. Det är till ett kartsystem.

Ja precis, jag brukar säga att transformera, så då tänkte jag invridning kanske är något jag har missat. Ja men det är samma sak.

Men det är ju en bra fråga, men alltså så klargörande. Invridningen, där tar man ju på sig ett väldigt ansvar. Och det gäller ju att kontrollera sig så att det blir rätt. Vi kan ju prata om var det är steg eller så men, sen när man gjort det, sen måste man ju på något sätt, syfta på rätt objekt tänker jag. Alltså jag försöker, jag har byggt upp en sån här kedja i huvudet, att då ligger allting rätt i verkligheten. Sen måste man välja ut rätt representation på ritningen, alltså rätt linje, rätt punktobjekt. Alltså tolka linjen färdig yttervägg, eller färdig vägg är det på modellen kanske, men de vill ha bärande stomme. Det är ju inte samma sak. Ibland är det med alla lager ritade, ibland inte. Man måste liksom urskilja, då är det för utsida form, eller är det betongkant, eller någon kanske vill ha kant, kant av påle, men du har centrum och så vidare.

Alltså kunna urskilja, och då är det också idag med IFC och så lider och så vidare. Då måste man extrahera data därifrån. Det måste man göra. Så det är ju kontorsjobb på ett sätt, sen måste man ut i verkligheten, och då är det ju att totalstationen måste ju vara rätt orienterad, alltså befinna sig rätt i världen. Och då är det ju att man har ett nät att utgå ifrån, att det är vettig geometri, att instrumentet är kalibrerat, att det funkar som det ska rent, och att man hamnar rätt i världen. Och sen har man en felkälla mellan instrumentet och sin prisma då. Och då är det ju prismakonstant och höjd på stång. Lutar man på prismat bör man dubbelmäta eller har man kontinuerlig mätning. Alltså där händer ju mellan totalstationen och den faktiska punkten du håller. Det måste ju liksom fungera där emellan. Och sen är det ju då liksom själva spetsen måste ju då markeras.

Och då kan det ju också finnas, ja, man markerar slarvigt, man markerar fel, man kan inte läsa det, är det beständigt och så vidare. Så där i alla fall är det sex steg som jag tänker är liksom viktigt att tänka på. Ja, att från en tanke geografiskt rätt syftar på rätt objekt, om totalstationen rätt orienterad mellan totalstation och prisma och sen att prismat och ner till spetsen på något sätt. Och att någon annan kan läsa det. Ja Jenny, det är ju utsättning. Varenda sak man gör är ju en potentiell felkälla. Sen kan man ju bryta ner de här sakerna säkert och komma på fler om man tänker efter.

Jo, och samtidigt kan det ju vara intressant att höra även de små sakerna Alex, i den mån du kommer på för att ja det är detaljerna som gör det också.

Ja, sen kan man ju om man bara tittar på kravställning, så jag tog stensis 43, där står det till exempel kontroll av utsättning. Då delar man upp till förebyggande kontroll och så produktionskontroll. Och så delar man upp förebyggande kontroll på genomgående av gällande förutsättningar, krav på utsättningar, kontroll av utgångspunkter och instrumentkontroll och kalibrering, kompletterande utrustning. Så det är ju ett sätt att se på det.

Vart tittar du, vart såg du det?

8.3, SIS, TS21143, det är ju den som styr i mångt och mycket byggmätning. Och sen är det produktionskontroll, då är det funktionskontroll av instrument, kontroll av stationsetableringar, fortlöpande kontroll av utsättningar. På ett sätt lite fattigt men det är också täckande på ett annat sätt.

Men om vi tar det från början igen då, alltså beställningen, hur kommunicerar du med vem och vad frågar du eller vad borde man fråga?

De frågorna som jag nämnde till dig tidigare, men för lyssnarna då har jag ju pratat mycket om en YouTube-film som jag har gjort, som man kan titta på. Men jag tänker att man ska ta så stort grepp, och så ansvarsfull grepp som möjligt kring sitt jobb då. Det handlar kanske lite om firmans filosofi och personlig filosofi och lite så. Men ska man göra ett bra jobb som utsättare så är det egentligen, tänker jag, att man får betalt för att ta ansvar. Du kan göra en utsättning med en tumstock eller ett måttband, men skillnaden på att anlägga den eller snickra den gör det med ett måttband, och du gör det är att du ska stå för ditt resultat, medan snickaren kan rycka på axlarna. Ja, jag får väl göra om det. Lite skämtsamt, sådär. Okej, det är också skillnad om man anställd på en, kanske en NCC eller Skanska eller sådär, att du är i samma lag men som mätkonsult, om du nu liar hos, eller 34, jag var mätkonsult på Trigg, ja, du har teori liten och så vidare.

Då är du liksom mer i skottgluggen. Det spelar ingen roll om du kan trolla fram punkten. Tekniken spelar egentligen ingen roll. Stomlinjerna har funnits. Det har bara varit att ta tumstocken 300 millimeter och göra en nytt streck. Men det är ingen som vill göra det för de vill inte ta ansvar. Mer direkt på din fråga är ju att jag vill ju få grepp om uppdraget. Jag vill inte sätta ut saker när de bara säger ta den här filen och åkt ut här är punkterna, sätt ut. För där blir det fel. Oftast blir det rätt men i sådana fall blir det fel. När du blir semesterinhoppare, du ska bara lösa någonting snabbt, då blir det fel. Så jag vill veta vem som har beställt, vilken roll har de? Är det den kontakten jag ska ha? Fortlöpande. Jag vill förstå vart är vi i byggprocessen? Om det är en tillfällig uppgift, hur länge ska jag ha den? Ska jag ha hela bygget? Man försöker definiera greppet kring projektet. Det är också om man vill veta och planera sin vardag. Om det är gjutning idag, då ska det filigran i morgon.

Så ska sticken dit. Det finns en rytm i ett bygge. Är vi i bergschaktning nu, så vet man att det tar en stund för det när det blir färdigt och så ska det mängdregleras. Det tycker jag är viktigt att man får ett grepp kring processen, vad som händer och vilken roll personen har då. Är han ytterst ansvarig eller har han någon chef ovan sig för sig?

Är det regelplatschefen eller arbetsledaren du pratar med? Det beror lite på storlek liksom.

Ja, det beror lite på storlek på bygget, bägge ja.

Och skiftar ganska mycket också mellan vad de kanske vill ha utsatt en del. Använder baslinjerna i större utsträckning och andra vill ha allt eller?

Ja, så kan man också säga. Det skulle jag säga att det beror på firma. Arbetsledare kan ju sätta ut väldigt mycket och gör många saker lika snabbt som en utsättare om de vet vad de håller på med, med måttband och laser. På flera ställen så satte man bara ut stomlinjer, eller jag satte ut stomlinjer och det var bra med det. Och sen var det liksom, typ inget annat. Och på andra ställen så är det allt. Alltså, då kanske inte stomlinjerna knappt behövs. Du sätter ut färdig vägg, alla VA-sticken, ja, balkonger, du sätter ut element, alltså i princip allting. Så det beror på vad beställaren vill ha. Så det är också jätteviktigt, vad förväntar du dig? Det är ju så jättestor skillnad i arbetsinsatsen beroende på vad kunden vill ha då. Så det är liksom ett planeringsmöte nästan i, alltså när du lämnar pris är ju rätt ställe och vad är det ni vill ha? Är det stomlinjer och lägeskontroll liksom?

Men sen kommer du ut och sen tycker de yrkesarbetarna att nej men det är bättre om du sätter ut såhär för att då blir det lättare för oss att nätta vidare.

Okej, och man får ju en beställning alltså, så får man mail eller ringer, då vill jag alltid ringa tillbaka och säga okej vad är det du vill ha så man ställer frågor, vart är ni nu den här veckan, vad är det som man planerar och man vill också ha med sig det som man tänker sig. Och så de säger vi vill bara ha stålet, men så vet man de kanske vill ha el också, och kanske vi, ja de vill veta vart det är och så vidare. Så att man förbereder filer och grejer, så att man har så mycket som möjligt för att är det en rätt utsättning, man kan ju säga det punkter man sätter ut, men om du inte kan sätta ut en punkt de vill ha, man kan ju också betrakta att det är en fel utsättning. Alltså för du inte har med dig, de blir besvikna för att ja men du är ju här kan du inte bara sätta ut det. Nej men jag måste ha filer, jag måste ha transformerat ritningar, jag måste ha kollat upp det. Så att det är en avvägning där att man får med sig rätt grejer ut i fält. Det är en av de viktigare grejerna innan man åker ut, att man har rätt underlag med sig, att ha möjlighet att sätta ut rätt grejer. Sen brukar jag, rent praktiskt, man parkerar och går dit och taggar in sig, kollar vad det är för rutiner.

Om de kanske har tänkt på kranen här eller går inte ut dit. Vi kan inte sätta ut... Vi sa att vi skulle ha hela våningsplanet, men du kan bara sätta ut halva våningsplanet för det. Si och så. Ska jag ha med mig någon? Eller går jag ut själv? Det är också varierande. Ibland får man någon följarbetsledare med sig, eller ibland får man en yrkesarbetare med sig. Och det är också en fråga, får yrkesarbetarna beställa jobb, får UE beställa jobb av dig, eller bekostar de sin utsättning själv? Ofta finns det en sådan administrativ uppdelning, och då försöker ju om de tar UE, ska betala för sig själv, så försöker de alltid slänga ut på, kan du inte göra det där också? Och sen räknar de med att du inte vet. I sådana jobb är det ju viktigt att veta vem har myndighet eller rätt att beställa utsättning, och man kan alltid få en fråga och då... Det lärde jag mig att gå inte med på allting. Jag har fått en kontakt med arbetsledaren eller platschefen, det är han jag pratar med, han är min beställare i det här jobbet.

Jag är inte otrevlig, jag säger att jag ska bara kolla med arbetsledaren om det går bra. Okej, eller så säger jag nej, eller ja. Så det tycker jag är viktigt, annars blir det oreda rent ekonomiskt.

Om man tänker på ritningarna där, då har man ju PDFen, som du sa, och det är den som gäller. Men den är ju skapad från en DVG. Men om man har en DVG, alltså en DVG står det ju inte datum på, den kan ju läggas upp, om man tänker sig Dardux, Dox, den kan ju läggas upp, men hur vet jag att den är kopplad till den rätta PDFen? Kan man göra fel där på något sätt?

Säkert kan man göra det, man kan göra fel överallt. Ja exakt, men i ett konkret fall skulle jag säga att det är ju överenskommande bygghandlingen, den modellen som är upplagd på Dardux. Alltså du har Dardux och byggdagboken och alla möjliga iBinders och så där och då är de stämplade med en status, är det bygghandling så är det ju bygghandling.

Ja, det är ett antagande som man får göra i alla fall, ett av få.

Ja, det är väl lite bra att fråga det men det är väl förutsättningen. Det tänker jag, i normal fall så är det ju så. Man tar ju inte PDFen och spränger den. Det är ju en kontroll, det är ju bra att kolla att de stämmer överens med varandra, lite översiktligt men nej, där skulle jag nog säga att det är det VGN som gäller. Men kontraktet gäller för det.

Ja, okej.

Men ja, är det uppladdat och det är bygghandling så är det ju därifrån man hämtar och då är det ju viktigt att stämpen ska skrivas. Det är ju gärna i sin bloggbok, jag satt ut från det underlaget, det datumet. Byggprojektet växer ju fram. Så att det kan ju ha 30 revisioner efter två år liksom. Oftast inte så många men ett antal revisioner blir det ju längs gången. Så du kan ju inte ha samma modellfil utan du måste ju hålla koll på det.

Ja men du skriver ganska mycket anteckningsböcker. Gör du fortfarande eller har du slutats?

Alltså nu gör jag ju inte produktionsutsättning. Det är ju ändå nu, det får man väl säga så här, det är 2018 sist jag gjorde produktionsutsättning. Alltså rent rå på ett bjälklag. Så det är liksom inte de här färska detaljerna. Sen har jag varit på, gjort projekteringsinmätning och har gjort enstaka byggutsättningar och så mycket mer i fält. Men jag tycker det är genomgående. Alltså att anteckna, ja jag antecknar fortfarande anteckningsboken eller digital anteckningsbok i OneNote eller i en Word-fil för ett projekt. Om man tittar, vart har jag, jag tog god mät sed. Typ, där finns ju, dokumentera även för dig själv, du glömmer fortare än du tror. Märk upp handlingar som ingår i uppdragen men städer successivt bort som sådant som inte ska sparas. Skriv dagbok i mer omfattande projekt. Alltså det är att inte anteckna efter sig, tycker inte jag är ansvarsfullt.

Alltså om någon frågar. Grundprincipen är att du ska vara helt untouchable. Alltså du ska vara så ren. Om någon frågar hur, du satte ut den punkten, så ska du säga den dagen med det instrumentet och det utgick från de här filerna och det ingick från den här transformationen. Alltså du ska kunna spåra hela kedjan om du gör ditt jobb professionellt. Sen kan man göra exakt samma jobb på kortare tid och inte göra det ansvarsfullt. Men när du får betalt för att ta ansvar för att säkerställa rätt resultat. Så att det är liksom själva krysset på betongen är ju bara halva jobbet. Resten av jobbet är att kunna visa det den dagen det gäller. Så ja, anteckningsbok behövs. Och det är ju beroende på projekt, men är du en arbetsplats och du har löpande utsättning. Varje gång man är där skriver man, jag pratade med arbetsledaren, han beställde det ditten datten, då var de här modellfilerna utgick från i början om man vrider in då, eller varje gång man transformerar de här, det här var förutsättningarna, jag fick nybyggnadskartan, där är transformationen, där är min transformationsparameter, ge och spara den, da.

Alltså det ska jag gå och följa. Klart du kan göra jobbet och som alltid 90 procent av gångerna märks inte det jobbet mer än på fakturan.

Nej, men är det något som du brukar bifoga? Är det en del av att avsluta jobbet så skickar du med?

Nej, det bifogar jag inte. Jag tar fram dem när de säger att jag har gjort fel. Då släcker man många frågor också när man bifogar dagböcker eller inmätningar av sin utsättning till exempel. Sånt är svårt att fejka efteråt också.

Ja, det var ju förresten lite roligt. Det senaste avsnittet hade du med Per-Åke Jureskog där. Sen när jag såg det kända såhär, oj, nu ska proffset prata kontrollen där. Då kom jag efter här med mina lite mer såhär utsättning för dummies.

Nej men du vet, jag tänkte också på det Per-Åke.

Du tänkte att det blir kaka på kaka. Han var ju på ett annat sätt.

Det blir på ett annat plan. Min erfarenhet, som till exempel Klas-Göran Persson i början av första avsnittet. De här erfarna gubbarna, jag känner på ett sätt att jag inte är alls på samma plan, men jag börjar känna igen det där att man börjar titta på det mer filosofiskt. Jag hör ju dina frågor väldigt specifika. I början var jag också väldigt så specifik. Hur gör man här, hur gör man här, hur gör man här? Men ju mer man håller på desto mer är det de här grundläggande principerna. Visst du kan peka på den här sissen och det ska stå efter den här tabellen och så vidare, men det är ordning och reda, du ska kunna dokumentera det, du ska kunna spåra det, du ska kunna förklara det, andra ska kunna förstå det. Gör man det hela tiden, kan förklara för sig själv vad man håller på med och för andra vad de håller på med, då blir det rätt på något sätt. Sen finns det tekniska krav som man kan gå in på, men Per Åker var ju väldigt ute, det går varvet runt.

Ja, så härligt att lyssna på de som har hållit på så länge och att de fortfarande är så engagerade och tycker att det är kul och intressant och man blir inspirerad.

Det är ett jätteroligt fält, det är en oändligt fält. Man tar ansvar, det är det man måste skärpa till sig om man ska överleva. Det är som sagt, det är det man tar på sig, man säger att den här väggen ska vara här, och blir det fel så är det mitt fel. Det är det du gör och det blir konsekvenser av det. Det är härligt och det är uppfriskande men det är också läskigt. Det var flera år som jag mätte att jag var ont i magen hela tiden.

Det är konstigt att jag är med in på det här. Jag gillar inte att göra fel helt enkelt. Det är så mycket information i början, mycket man ska lära sig. Det är väl därför jag vill strukturera upp det. Så som du sa kanske att det gjorde i början.

Jag har en massa tekniska detaljer vi kan ta upp om du har frågan. Men jag tänker, om man skulle lita på magkänslan också lärde man sig. Är det suspect? Första veckorna eller första halvåret är det jättesvårt. Man vet inte, man kan inte sätta in saker i sitt sammanhang. Kanske så. Men magkänslan börjar fort säga att vet jag vart den här filen är, är det här gällande? Har det hänt någonting? Det var länge sedan jag var här. Undrar om något inte har hänt med prismorna. Jag lånar en utrustning, stämmer det här? Alla de här rutinerna gör att man kan lugna de här känslorna. Ju mer rutiner du har desto mer kan du bocka av. Jo men jag har rätt invridning, det stämmer, instrumentet är kalibrerat. Kan man få en systemförståelse från, som egentligen din fråga, hur går det från ritning till punkt? Och i grova drag, det går därifrån, dit, det trillar så, då kollar jag, okej men jag har kollat det, jag har kollat det, jag har kollat det, det är inte så mycket som kan hända. Alltså du liksom ramar in eller boxar in problemet.

Det är lite som man felsöker en bil, inte för att jag är någon duktig bilmekaniker, man liksom börjar, man tänker, okej bränslet ska ju därifrån och så ska det till motorn och, ja alltså ja, så kan man förstå systemet så blir det inte så jättefel.

Men känner du att du är konsekvent när du ju, alltså du har, du har liksom din arbetsgång, eller har du i något sammanhang satt ihop en lista att du ska göra det visst, för att komma ihåg till exempel prismakonstant eller prismahöjd, har du något särskilt sätt att komma ihåg det så att du inte missar det? För det är ju väldigt lätt.

Bra fråga, alltså jag har gjort checklistor, jag har utvecklat checklistor, grejen är att en skriven checklistor blir så lång så att den blir värdelös. För att den blir för komplicerad. Det finns en jättebra bok, inte alls i mätsammanhang men Checklist Manifesto, som en läkare har skrivit. För kirurgi behöver vi också checklistor, men han säger att en bra checklista är 7-8 punkter lång. Så konsten är ju en checklista att avgöra vilka är de viktigaste punkterna att kolla. För du kan inte säga, inte för att jag kan någonting om kirurgi, men du kan inte säga att du ska ha alla de här instrumenten och så ska det göra sig och så skär du upp så här och steriliseras. Alltså du förutsätter ju en kunskap eller en teknisk kompetens. Men det gäller att identifiera de sakerna som oftast blir fel. Det är de du ska kolla. Alltså vissa saker måste man bygga upp på rutin, typ prismakonstant. Varje gång du byter prisma måste du kolla prismakonstanten och det får man in via repetition genom att göra fel några gånger. Kolla prismakonstant, kolla prismahöjd.

Prismahöjden som Per-Åke, jag tror det var i det avsnittet, men man ska inte fladdra med det. Du har den överst eller underst på en pinne. Du ska inte ha den på 1,55 och på 1,67. Alltså du hittar sätt att göra grejen på. Det är liksom ju mer som proffs du kan boxa in ett sätt till din rutin och att du kan hålla dig till den rutinen gör att du behöver tänka mindre. Alltså lite som ett hemmakök tänker man så här att jag kan knäcka äggen där och så har jag skärbrädan där borta, si och så. Det blir mat av det också med en proffskock har missat en plats och de har alltid löken där.

De har alltid fina liknelser.

Jag gillar att hänga upp grejer på liknelser. Men att det är då du bygger upp ett system och det spelar egentligen ingen roll om vilket system du har men du måste liksom bygga upp systemet. Ett system blir mer värdefullt om du har utvecklat det för dig själv tycker jag. Man kan ju få underlag från någon som har gjort det och det är bra. Som i början, jag glömde batteri, jag behövde sladda, glömde sprayflaskor och så gjorde jag en checklista. Okej, det här ska finnas innan jag startar bilen. Sen körde jag med den ett halvår och sen behövde man inte den för den sitter i ryggmärgen sen. Idag om jag skulle göra det så skulle jag behöva göra en checklista. För att jag inte liksom varje morgon samma uppgift utan jag sitter mycket mer vid datorn. Men att man utvecklar ett system, så gör man det.

Han, Magnus Gustafsson, som jag pratade med, han sa faktiskt just det med jag känner att när jag ska byta stånghöjd, så först då kanske bara ska vi sätta en punkt emellan. Då kommer jag ihåg att ändra. Men sen när jag går tillbaka, då glömmer jag att byta. Men då sa han att man ska se prismat och handdatorn som en enhet, så att man inte gjort färdigt sitt jobb, för man har varit på båda. Det tyckte jag var en ganska bra sätt att se på det. Jag hoppas att det kan funka.

Det är ett bra sätt. Det finns en annan sak som jag tänkt, jag såg någon YouTube-film någon gång från tunnelbanan i Tokyo, ett japanska tåg, jag vet inte vad det kallas, tågvärdar på perrongen. De var väldigt speciellt så att de pekar på grejer. De pekar på perrongen, de pekar på någon lampa, dörrar är stängda, de räknar dörrarna, nu pekar jag med min hand så här. Fysiskt kopplade ihop med en rörelse. Det har jag tagit till mig också, att man gör en grej, nu har jag bytt prismakonstant. Man säger någonting för sig själv, att nu har jag gjort det. Det kan ju vara tyst också, men att du får som en mental bock i huvudet, att nu har jag gjort det.

Det ska jag försöka hitta något.

Till exempel, för det kan man göra på arbetsdagen, där finns en som heter Cal Newport som pratar om produktivitet, men att för att undvika stress i slutet på en dag, så säger man, nu är mitt arbete färdigt idag.

Jaha, han var mysigt.

Ja men det blir som att man låter som en tok, för man säger det för sig själv, men det blir ändå en, okej jag har sagt den där frasen, jag har gjort det jobbet, jag kan lita på att jag har stängt ner allt som var viktigt. Alltså lite så att nu har jag bytt prismakonstant, nu har jag sett rätt stånghöjd, då går jag vidare, då vet man det. Men har man inte sagt det så, vad gjorde jag det eller? Sen är det ju alltid bra, det är därför man ska dubbelkolla mot något känt, till exempel bakåt objekt eller mot någon annan höjd då och då, och så bara vänta nu, nu stämde det inte. Jaha, då får jag gå om och göra det jag gjorde sista halvtimmen, om man kommer fram till att nu var det inte rätt.

Ja, så många frågor här. Jag hoppade lite fram och tillbaka men, jo men vi kan gå in på instrumentet då, med kalibrering till exempel. Man hör att det är en gång i månaden som kanske är lagom men, sen är det också lite det här med temperaturer, hur tänker du där?

Jag skulle ju tipsa alla att gå Leicas, eller Trimble har säkert också en kurs, men Leicas kurs, instrumentvårdslära eller något sånt. Alltså hur funkar ett instrument? Då fattar man vad som händer i instrumentet lite mer då. Men alltså kalibrering behöver man göra, när man har fått den på service, så behöver man kalibrera den, för den är inte kalibrerad från service. Sen ska man kalibrera den när det är temperaturskiftning har ökat om det är 10 eller 20 grader, men någonstans när det börjar bli mer än 10-15 grader så börjar det ju påverka. Men alltså i alla fall en gång i kvartalet måste du göra bara för allmänna temperaturläget, måste du ha kalibrerat den. Och sen en gång i månaden är väl en bra sak att göra den och så glömmer du den en gång i månaden, så går det i alla fall inte längre än två månader emellan kalibreringarna. Alltså ja, det ska ju kalibreras helt enkelt. När du är i stomnät så ska du kalibrera den varje gång, till exempel på trafikverksjobb. Så gör du en noggrann mätning så varje gång, och så är det allmän byggmätning, en gång i månaden och varannan månad.

Men prismor och spetsar och sånt, hur ofta kollar man det?

När man kalibrerar dem. Det behöver inte vara formellt, men du kollar ju din spets. Det gäller att ha en rutin också.

Det är lite därute och far efter.

Nu skiljer det, ska du vara egen konsult så får du göra de här rutinerna, men jobbar du på en mätkonsult så ska du finnas en kalibreringsbänk och utrustning i ett hörn på kontoret, där det är enkelt att kalibrera den och du kan sälja din lodstång och kolla och vrida på den och det är rätt här. Eller att det är förberett och då tar det inte så lång tid att göra det, det tar mer tid att fundera om det ska jag göra det. Men kolla Prisma, nu börjar jag bli sliten, det är dags att beställa en ny. Är det snett så är det dags att...

Kan det bli repare Prisma så att det blir fel? Är det någonting som man behöver ha koll på?

Faktiskt osäkert. Osäkert. Magkänslan säger att du får sämre, att den tappar låsningen, men det är nog mer spekulation. Men jag skulle säga att det är inget praktiskt. Får den spricka i ditt Prisma är det dags att byta ut det. Vissa tar det som sin stolthet att ha så gammal utrustning som möjligt. Du vet, du kan ju kolla, allting är ju löst, spetsen är 10 mm mindre än den ska. Har du en bra utrustning som ser bra ut så är den bra. Du är ju ny så man vet ju inte, men man lär sig till slut. Dagens utrustning är så sjukt bra för det syfte. Förbygg-utsättning är, har du en totalstation, en sekundare, det är inte så mycket som kan bli fel. Det är det som egentligen gör jobbet på många sätt enkelt, att utrustningen är fruktansvärd bra. Det är svårt att göra fel, om du inte gör de här grova felen. Systemet är så pass noggrant. Det är ju bra skick, men att allting är spänt och ser fräscht ut, att stativet är spänt och inte är löst, och stången är rak.

Alla delar är ju ett system. Det finns ju till exempel så här, att du kan använda ett fake prisma eller något så billigt, ett par tusen, du betalar liksom några hundringar eller en tusenlapp eller så betalar du typ åtta tusen för ett prisma. Men du har ju en standardavvikelse på varje grej då, eller en mätosäkerhet. Men då får du jämföra, om man summerar standardosäkerheter, så tar man ju mätosäkerhet i kvadrat plus mätosäkerhet i kvadrat, alltså man kvadrerar summorna, och så tar man kvadratroten ur dem. Det blir enklare när man ritar det på en whiteboard. Men det betyder att alla felkällorna bör vara ungefär samma vikt. Om du har ett halvsekunders instrument, men så har du ett Prisma som har bidrag med kanske tre millimeter i osäkerhet, medan ditt instrument bidrar med typ en halv millimeter eller en millimeter, då betalar du dyk som 500.000 för att få ett jättenoggrant instrument, men att ditt Prisma bidrar med mer osäkerhet än ditt instrument bidrar med, för att du har betalt för dåliga grejer, eller haft slitna grejer eller kört med 360 Prisma istället för ett mini Prisma och så vidare.

Så när man lär sig de här grejerna, lite om hur instrument funkar och utrustning funkar, så förstår man också att det spelar jättestor roll att allting är i bra skick, att libellen stämmer, att stången är rak och så kort stång som möjligt är bra.

Ja, så man inte vinglar iväg. Utsättningen får man ju inte glömma. Vad finns det där som man kan tabba sig på? Alltså man har en bra station.

Ja, där är ju väldigt mycket, alltså produktionsplanering, det är vad ska du sätta ut. Det är ju tid och pengar. Ställ upp det så att du behöver flytta dig så lite som möjligt. Att folk inte är i vägen, pallar inte är i vägen, hörn, alltså att du ser överallt, liksom spendera lite tid på att fundera vart ska man ställa upp stationen så att det blir så bra som möjligt. Så få uppställningar som möjligt. Timingen, hur kan du göra det på en rast när det är massa folk ut eller något sånt är bra? Bra geometri mot nätet är ju alltid bra att, eller nödvändigt att du inte liksom skevar iväg att du har jättespetsiga vinklar mot dina prismor eller reflexer. Tänk på att, alltså, det är väl stationen där, att den står säkert, att den inte vinglar, att folk, alltså någonting som rör på sig när folk går runtomkring det eller att någonting, någon måste, ja...

Ingen vält i närheten?

Välter, ja, välter med det eller om det blåser att det inte vältar någon kull, om det regnar att det inte blåser in regn på linsen, ja, lite sådana grejer. Sedan själva utsättningen, att man, jag tycker markeringen är underskattad, eller underskattad, men alltså markeringen. Ser inte folk din utsättning så är den meningslös, och finns den inte i morgon, och då folk behöver den i morgon så är den meningslös. För även om man är i månad och den inte finns där så är den meningslös. Så att en utsättning måste vara beständig och den måste gå att förstå och den måste gå att hitta. Alltså, så att du kan göra ett litet streck men sedan kanske man behöver spraya den med en stor spray runtomkring för att man ska hitta det där lilla strecket. Och sedan måste man kanske använda olika färger, för att grönt det är centrumvägg och kråsa det är, offset och orange, t eller, ja du vet, att man använder en tydlig symbolik och att man förklarar väldigt tydligt är det centrum, offset eller förflyttat.

Har du någon särskild färgkodning på olika saker?

Det beror på vilka sprayflaskor jag har i bilen. Nej men det hade jag väl ett tag, men det är bra att ha samma i ett projekt helt enkelt och där är också kommunikation med arbetsledaren, hur vill ni ha det? Vissa firmor vill ha, jag vet vissa prefab, jag kommer ihåg vissa vill ha 400 offset, vissa vill alltid ha dikt an. Ja vissa har offset där själv. Alltså man satt ut centrum och sen förflyttade om sidledsförflyttningarna själva. Alltså allt handlar om vad vill du ha? Ja, så kan man ju föreslå att jag skulle gjort såhär eller jag brukar göra såhär. Eller om du inte säger något så gör jag såhär. Men det är väl bra. Men så frågar liksom, får jag borra? Om det är vatten på ytan så är det jättesmidigt att borra en liten och så släppa ett spik där. Men får man göra det? Du vill inte spraya på en färdig yta till exempel. Finns det begränsningar på hur man markerar? Det tycker jag är viktigt då. Att man gör det. Ja, ta ett helhetsgrepp kring det. Noggrannare bultgrupper eller noggrann utsättning så är det ju alltid bättre att mäta in än att sätta ut.

Man gör ett litet streck och sen mäter man in var strecket är. Och sen, du behöver en millimeter till så gör du ett nytt streck och sen mäter du in. Som man säger att en inmätning är noggrannare än en utsättning. Om du tar ditt prisma, för det till 00, sen ritar du ett kryss kring det. Du får ju större glapp där, för du kan inte exakt rita mot din spets. Men om du ritar ett streck och sen mäter in det, så blir det ju betydligt bättre. På profiler till exempel brukar man göra det då.

Okej, om jag sätter ut så kollar jag i bubblan och så trycker jag mät när jag är på 00. Och då istället för att lagra den direkt, att man kanske dubbelkollar att den...

Ja men vad kan hända där, du lagrar en 00 men när ritar du den då?

Ja precis, jag mäter, ritar punkten, sedan lagrar.

Ja, om du fortfarande har den kvar. Det är ju normal läget, men det var bara ett tips att visa om det är någonting som du måste ha spot on. Då kanske du gör en tillfällig markering med en blyhetspanna, mäter in den, okej jag är nöjd och sen tar du din tuschpenna och ritar. Men oftast så räcker det ju med att man ritar och lagrar det. Men det är ju också en bra poäng, alltid lagra det som man sätter ut, det är jätteviktigt. Dels för att veta att man fick med sig alla punkterna och sen kan man ju efteråt se vad man gjorde och inte gjorde och hur bra det blev, om man hade rätt prismakonstant eller om man hade rätt höjd och så vidare. Det kan man ju ändå se i PLM-filen eller i rådatat för instrumentet och vad man hade för inställningar just då.

Men jag har märkt att just när man gör punkten så kan man ju lätt, om man har, beroende på vad man har för penna, så kan man liksom, man kommer inte direkt ovanifrån, man kommer lite snett från sidan och så blir det inte en sån där rund, bra, centrerad prick. Och då har jag ju kunnat göra så att jag har mätt efteråt och sett, blir den bra eller inte? Eller har den hoppat åt sidan här, 2-3 mm eller så?

Alltså, man kan ju trösta eller säga att det mesta funkar. Alltså det är förvånansvärt hur dåligt man kan göra saker, att det funkar ändå. Alltså inte för att jag gjorde så men alltså jag har sett folk och sätta ut med 360 prismor med en 2 meter stång och huset funkar ju ändå. Utrustningen är väldigt, väldigt bra. Men det kan också bli fel, man ska inte göra så men jag bara säger att man behöver inte alltid vara så vansinnigt noggrann. Det ingår i jobbet att lära sig vart hur noga man behöver vara. Man får inte vara för slarvig men man får inte vara för noggrann heller för då kostar det för mycket.

När du sätter offset, lagrar du de punkterna också då?

Ja men jo, men det skulle jag nog säga att man lagrar det som man sätter ut.

Först tänkte jag att då ser det ut som att jag har varit på alldeles fel ställe. Men så tänkte jag att annars så ser jag inte att jag har varit där och satt ut heller.

Nej, jag skulle nog lagra det, det man faktiskt ritar på platten. Sen finns det ju mycket utrustning. Det finns ju en utrustning som är rätt så ny, The Marksman. Det är ju som ett trefotstativ och så har du en laserpekare som är väldigt centrerad. Det finns ju utrustning för att markera grejer eller få hjälp att markera grejer. Det är värt att fundera. Om man ska sätta ut 100 bult svetsplattor och hur markerar man dem på ett vettigt sätt? Jiggar är bra. Att man har någon, på cellplast, om man sprejar ut väggar och att sätta en skiva som sprejar på den så blir det ett väldigt tydligt streck. Eller ha förlängningsbrädor eller någon platta, alltså en plywood istället för en svetsplatta i rätt storlek som man kan rita ut efter. Kan man göra det smidigt för sig själv så ska man göra det.

Ja, men själva utsättningen verkar inte vara så mycket problem.

Nej men jag tror inte det, när man väl har kommit dit, har man rätt prisma och rätt höjd så är ju liksom det där steget inte så mycket. Det där skulle jag bara säga att det är beständigheten som är problemet. Alltså att folk inte hittar en utsättning. Som sagt, det är ett problem. Eller inte förstå den.

Ja, det också. Men avslutet sen då, vad gör du då? Nu är du färdig med...

Innan man river stationen, alltså flyter ut och tar ner det, ringar arbetsledaren, vill du ha något annat utsatt, det är så jobbigt att komma på det efteråt. Och innan du åker därifrån, så säg att du åker därifrån för de kanske vill ha något annat. Gör färdigt arbetet, skriv upp vad du nu ska skriva upp, om det var förbrukningsmaterial eller milersättning eller fakturering. Boka i nästa tid du ska komma dit, ladda upp filerna där de ska vara. Det beror på hur det ser ut, men liksom runda av arbetet, det som tillhör arbetet, lagra filerna på rätt ställe. Det är jättebra, man redan kan kolla i datorn på något sätt, men det var 100 filer, nu har jag bara 99 utsatta punkter. Vart tog den sista vägen? Alltså, slipp komma dit igen. Kolla med andra, vill ni ha något med dig också? Nu har jag varit lite mer på beställarsidan och mer projektledare. Det är så frustrerande, man beställer någonting och så ringer man, vad var det där? Ja men jag gjorde det i morse redan.

Men varför sa du ingenting? Jag ville vara med eller jag vill ha det. Det är en tjänst du utför, det är inte liksom, det är givet att resultatet ska bli rätt. Det är en baseline. Men att alla är glada, nöjda, vet vad som hände, är på samma plan, då gör man ett bra jobb.

Jag kan känna lite själv sådär att man vill inte heller störa när man tänker att de här platscheferna och alla de är väldigt upptagna. Så det blir lite att man vill kanske heller inte störa mig för mycket frågor eller vara övertydlig och sådär.

Det köper jag, så kände jag också. Men man kan säga att utsättarna har en nyckelroll i byggprojektet. Du tar plats eller ska ta plats, sätter du inte ut så kan de inte fortsätta att bygga. De kan tycka att du är i vägen eller de har inte tid för dig och så vidare, men sätter du inte ut rätt och i rätt tid så kan de inte fortsätta med sitt projekt och då kommer du minst an få höra det. Så våga ta plats och ha det skinnet på näsan. Sätt inte ut något som du vet är fel eller tror blir fel. Är det misstänker du något som är fel? Lyft det tidigare, tidigt, skjut ifrån dig ansvaret eller meddelar om så här är det, det här står jag för eller det här står jag inte för, det här är osäkerhet. Säg inget som inte stämmer. Ta den platsen som rollen förtjänar, det är nyckelroll. De kan ha pumpbilbokar och krambilbokar men om det inte är utsatt så kan de inte göra sitt jobb. Sen ringer de ofta utsatta alldeles för sent och så men det är det enda sättet att lyfta branschen också och göra skapa dräglig arbetsmiljö också, bara stå på sig.

Vill de inte ha dig där så.

Nej men jag får jobba på det.

Sen visst samla ihop frågor, ring inte dem för att liksom gör det på ett vettigt sätt men liksom när du kommer dit ska man prata med den som har beställt dig och innan man åker så ska man prata med den som har beställt dig. Det tycker jag är helt rätt och rimligt.

Jag tror att jag är lite färdig på frågor så. Men vad tycker du att jag borde ha frågat?

Ja det är en bra fråga. Jag försöker, vad ska man, lära sig sin utrustning och lära sig grejerna. Det ska man göra. Jag vill nog förmedla det att det blir rätt typ, nästan alltid.

Okej, det låter faktiskt väldigt hoppfullt.

Ja, välj rätt grej. Det är de felen man har gjort. Antingen man har inte haft med sig rätt grejer till arbetsplatsen eller som har missförstått någonting. Antingen lagar på ritning eller vad de vill ha och så vidare. Var tydlig hela tiden. Det är kommunikation. Man säger ibland att man ska lämna över ett glas till någon annan. Eller telefonleken. Försök komma så nära ursprungskällan som möjligt i allting. Även om det är beställaren eller det är modellfilen eller tekniska. Försök komma så nära sanningen som möjligt. Försök förmedla så tydligt som möjligt. Och vara tydlig mot alla led uppåt och nedåt. Det blir bra. Sen har du en arbetsgivaren konsultförsäkring. Så det är det. Nej men, men dialog är det som du sa att om de andra lyfter också. Jag tycker det är det viktiga. Sen är det tekniska, det lär man sig.

Instrumenten är väldigt, väldigt bra.

Jag får känna att det är lite mer matematiska, tekniska. Det kanske får bli examensarbete sen när jag tar in det.

Men att lära sig mätosäkerhet tror jag. Dels kan du inte kravställa mätosäkerhet. De hänvisar ofta till hela SIS, men det är massa olika tabeller, olika kolumner och olika typer av krav. Du kan inte bara hänvisa till ett dokument, utan det är ett tillämpningsdokument till olika delar. Men att läsa SIS-TS, lära sig dem och det du inte fattar får du fortsätta att fråga efter tills man fattar det. Lära sig lite om mätosäkerhet. Hur noggrant kan du sätta ut? Väldigt grov tumregel är ju att du sätter ut, om du har en byggplattstolerans på 20 mm, eller som är vanligt på många saker, då ska din standardosäkerhet vara en tredjedel av det. Du har 60 % i din utsättningstolerans oftast, eller ja det beror på om man har 50-60 % och sen ska du ha, inom 95 % av dina mätningar ska ligga inom det intervallet och väldigt förenklat så delar man det på två också.

Så att tumregeln är att bygget ska ligga inom 20 mm, då måste du sätta ut på en tredjedel av den toleransen, när det är din metod, osäkerhet.

Men går det att hitta någonstans vilka toleranser som gäller vad? Är det också i USIS?

Jo men det står ju USIS och så är det ju egentligen i kontraktet då, i AFD eller några hänvisningarna till AMADO. Men det är ju ofta inte rätt tillämpat, att man har kravställde för hårt eller för löst eller så vidare. Men en någon form av, förstå att Bultgrupp och Påle inte är samma sak.

Ditt har kommit i alla fall.

Att lite liksom få hum om och det kan man bygga på allt eftersom, man kan jobba många år som mätare. Jag tror, skulle jag våga påstå att två tredjedelar av alla mätare som inte vet vad mätosäkerhet är överhuvudtaget kan inte förklara vad en standardavvikelse är. Om man säger att du har ett en sekunds instrument hur noggrant mäter det och sen försöker förklara det på ett lössammanhängande sätt överhuvudtaget. Det är inte jättemånga som överhuvudtaget kommer.

Nej, jag försökte ju kolla lite, alltså en sekund är ju inte mycket. Hur ska man förklara det? Kan du förklara det?

Jo, men det är ett annat avsnitt egentligen. Vilket avsnitt hade vi om det? För det är en sak varje en sekund, men är det i verkligheten? Det är instrumentet. Det är en vinkel. Sen ska det ju vara faktiskt mätning och...

Det blir relaterat till ett avstånd, kan man ju säga.

Det blir relaterat till ett avstånd, det blir under teoretiska förhållanden och sen tillkommer ju all etablering, prisma, stång. Alltså i mångt och mycket så håller du en prismastång löst i handen, på en 2 meter stång så är det väl, du är ju inte närmare på 20 millimeter, även om du har ett sekundsinstrument. Det kan man prata mycket om det också med, eller vad är det, 14 millimeter kanske? Det står det i något dokument i grova drag. Jag tror med stång så får du 14 millimeter med 2 meter stång och en totalstation. Men grejen är att man måste inte veta det, men att fördjupa sig som mätare och kontinuerligt lära sig mer saker och fråga och dra i trådar när man ställs inför frågor och sedan fortsätta förstå, det är jätteviktigt. Så är det ju att när man får ett jobb som mätare, du blir ju inte skickad på de svåraste jobben direkt.

Du får ju rimligtvis en uppgift som man bedömer du klarar av. Och så liksom växer man på där, så utmanas man ju hela tiden och så får man nya jobb men jag tror det ska man göra. Att man försöker förstå vad man håller på med och få ett grepp kring det och inte sluta lära sig för det är ett oändligt fält.

Martin är ju väldigt glad i att prata och förklara, han är ju den perfekta pedagogen. Så jag bara bombarderar honom med frågor hela tiden. När någon tycker om att lära ut så är det bra.

Att ha en sådan LIA plats och när man tittar efter första arbetena, lönen är ju liksom, ja, får du plus minus några tusen liksom, det är det du ska kolla vilken erfarenhet får man och vem får man som bryr sig och som lär en. Alltså lönen kommer sedan när man har jobbat några år och vet vad man håller på med. Det är helt klart. Jag tror det är värt att poängtera kanske, att lära sig ta ut sitt eget underlag. Säg att du får en punktfel du ska sätta ut. Åk ut och sätta ut de här 50 punkterna. Om du inte själv har plockat ut dem, du har ingen koll på om du... Du kan inte ens göra en rimlighetskontroll. Är det här rätt punkter? Alltså om någon frågar någonting om det, du har ingen aning, du kan inte säga någonting om dem.

Men hur vanligt är det att man inte gör det själv då?

Jag vet inte, det är ju firmakultur. Jag har alltid fått plocka ut själv. Sätter man ut dem ska man plocka ut dem själv men jag har också pratat med folk som bara sätter ut. Ge mig en fil, jag vill inte ha något annat. Det är ju lätt sätt att skärma av ansvar där också men då är man i felbransch tycker jag. Och det är dålig service för kunden också.

Ja, jo det är klart.

Att förstå att kunna plocka ut, att ha plockat ut.

Jag känner lite att om man nu ska kommunicera med beställaren så då är det lite lättare om man förstår vad det är man sätter ut själv.

Till exempel kan det ju vara så att på en arbetsplats att du har en mätchef, alltså en större arbetsplats, har du en mätchef och så har du mätare under. Då är det kanske mätchefen som plockar ut och så ger de dig uppgift att göra det här. Jag vet inte, jag skulle inte vilja jobba på ett sånt ställe. Men det är svårt att göra sin uppgift bra om man inte vet sammanhanget. Det går inte att komma med intelligent feedback till systemet. För ofta märker man fel. Man märker fel som mätare och det är då man ska lyfta dem också.

Vad sa du, märker fel?

Nej men man märker om det är något som inte stämmer överens med verkligheten. När saker krockar, det är någonting som inte matchar. Någon har gjort en fel invridning, någon har placerat huset fel, el och vent inte samordnade. Det finns oändligt många fel, men det är oftast man märker dem i verkligheten.

Jag känner att det är lite utmaning i huvud taget nu att lära sig just i vilken ordning saker och ting görs och vad det egentligen är för någonting. En plint har ett plintskaft också, okej. Hur saker ska sättas ut. Hur man bör göra filen och sådär.

Jättemycket. Klart det går ju teoretiskt att skriva det. Anläggning framför allt är svårare än bygg tycker jag. Bygg är mycket mer tydligt. Det är mer begränsat än anläggning. Anläggning är mycket mer runt. Du måste förstå processen mer än i bygg.

Jag tänker också att i anläggning så känns det som att det är lite mer med höjder och prisma stänger som höjs och sänks och så kanske.

Det är det ju. Det är större avstånd och mycket mer nivåer och tolka grejer och halvprojade i farten. Det finns ju olika vägar in. Om du är från en helt annan bransch, det är ju mätning och produktionen som man behöver lära sig. Många gånger, som jag kommer från anläggningsbranschen då, och jobbar med många utsättare som kommer från, som har varit snickare eller något liknande. Jag menar på att det är enklare att lära en, alltså en yrkesarbetare mätning än att lära mätning, eller lära sig yrket, yrkesterminologin för en mätare.

Det värsta är ju att, jag är snickare men jag har jobbat med villor. Det är lite annat än de här större, det är bara träbjälklag. Det är något helt annat.

Du har ju en läs ritning då, eller har du inte ens koll på bjälklag då? Nej men om du är ju snickare, men tänk om du är en bagare då som kommer in i det här fältet.

Då är det nog lite jobbigare till det.

Det är en riktig frontalkrock med en byggarbetsplats. För du har en sak att hantera byggarbetsplatsen, hela chargongen och allting med det. Sen är det ju själva hur byggprocessen går till och sen är det ju det mättekniska. Jag skulle säga att det mättekniska är 30-40% av jobbet. Det måste ju bli rätt, men det är ju fortfarande bara en del av jobbet. Att lära sig att trycka på rätt knappar lär man sig på några veckor. Sen kan man ju bygga på en livstid, att förstå av vilka knappar man trycker och vad det gör, men att lära sig att sätta ut rätt punkt och linje med några enkla tumregler. Okej det är grön etablering, jag har rätt prismahöjd, rätt konstant. Då gör man inte så mycket fel egentligen i stora drag. Några tankar, jag vet inte om det är tröstande eller deprimerande.

Nej men det känns som att det börjar bli ordning på grejerna här nu. Det sätter sig lite efterhand.

Men om du skriver ihop någon sån checklista, det hade varit intressant att se, eller så är flödet. Det är också om vilket perspektiv man kollar på det, vi har inte pratat om kontroll och bakåt objekt.

Du nämnde det nog lite snabbt.

Ja men det finns ju massa små saker man skulle kunna göra, men sen vet man att folk inte gör det heller.

Men jag hade en fråga som jag kom på, det är om man gör en kontroll mot bakåt objekt, hur stor roll tror du spelar om man tar mot en prisma eller en reflex?

Ingen tror jag. Det finns tolerans för det också, hur mycket du får diffa i slutet. Det står också i sissen i en egen tabell. Men i mångt och mycket så ska du hamna på samma ställe. Det gör man, grejen är att står du på en järnväg och sen där darrar du när du mäter in och sen åker ett tåg förbi och du kollar, då börjar gränsvärden spela en roll. Oftast är det ju du vill kolla att ingen har stött till det och att inget katastrofalt har hänt.

Men det här med värden också när man etablerar stationen, jag kan ju tycka att, säga att man gör mätningar mot fyra punkter. Och så är det bra siffror, men sen kan man liksom säga att den höjden var inget bra, då tar vi bort den, och där var den inte så bra i x, då tar vi bort den. Och sen blir det ju ett hopkok liksom, och så blir det bra. Det är ju lite såhär trolleri på något sätt.

Ja, där är det ju värt att lära sig och förstå hur en fri-station fungerar och överbestämning fungerar. Det man kan säga är att om du mäter två prismor eller tre prismor, om du tar bort, då kanske du får en spänning när du har mätt tre prismor, och så tar du bort det tredje prisma, och tar två prismor så får du ingen spänning.

Vad sa du, när jag har två prismor på mig? Ja.

Och det är ju för att du inte har någon överbestämning.

Ja, just det.

Så att då har du ju tagit bort all kontroll, och då kan inte programmet säga någonting om att du har någon osäkerhet. Så att det är ju att lura sig själv. Men att plocka bort enstaka värden går ju bra, för att du egentligen behöver ju inte mer än två prismor.

Förutsatt att de verkligen är bra då?

Nej exakt, alltså du får ingen kontroll på det så det är inte bra så satt, men för att få fram ett resultat behöver du inte fler. Så att ju fler saker du slänger in i soppan, desto bättre skulle det kunna bli, men det bygger på att nätet inte har spänningar sig själv. Men grund och botten, det är inte fel att ta bort enstaka värden, men frågan är varför är det dåligt? Det ska ju vara bra. Då måste det finnas en tydlig förklaring, det prismat att ha rört sig eller du sitter med en väldigt dålig vinkel till en reflex och då blir det dålig värden på grund av det. Eller något liknande.

Där får jag kolla upp lite närmare.

Ja, men där det ska finnas en anledning att ta man bara bort bara för att den var dålig. Då är det ju, man ska ju helst veta varför, någon aning om varför är den dålig också, för annars kan det ju indikera på ett djupare fel. Men det är ju inte fel att plocka bort, vi säger att man har en, jag ska ta bort höjden, det här är den gällande höjden, det ska relatera till den här punkten, jag bryr mig inte om höjden på de andra, de kan jag ju ta bort då.

Men sen när man har gjort etableringen då, och man får upp resultatet, finns det gränser där också för vad som egentligen skulle vara bra? Alltså, vad anser du? Är det olika sammanhang?

Är det grön så är det bra. Nej men det är ju din standardosäkerhet du får, alltså säg att det är 2 mm. Då är det ju, din mätosäkerhet för ditt stationsläge är 2 mm med en sigma, alltså i 68 procents sannolikhet. Så egentligen, du ska dubbla det värdet, så om det står 2 mm så är det ju på 95 procents sannolikhet, så är det ju inom 4 mm på den punkten. Och sen är det ju upp till dig att bedöma, är det bra eller är det dåligt för det här jobbet. Ska du sätta ut bultgrupper så är det nog inte så bra. Ska du sätta ut brunnar i anläggningssyftet så är det mer än bra. Sissen har ju liksom de formella kravställningarna då, så att lära sig förstå vad betyder de här siffrorna, och sedan relaterar de till ett toleranskrav på något vänster. Men det är en kurs i sig själv. Men man behöver inte det. Det enkla svaret är att är det grönt så är det bra.

Man blir inte grönt i mitt instrument.

Varför då?

Jag vet inte, vad har du för instrument?

Jag har använt geopad, där är det. Men det finns säkert lite olika ljud på olika.

Trimble access och det.

Jag vet inte hur den säger siffrorna där. Men det måste väl ge en skattning på osäkerheten där på något vänster?

Nej, man får ett resultat och sen får man ta ställning själv tror jag.

Okej, men du får väl ett grundmedelfel och någon osäkerhet i XY och Z-led?

Ja, det får man först och sen om man tycker att det ser okej och vill så går man vidare till resultatet och då räknar en ihop efter det. Förstår du vad jag menar? Nej.

Nej, jag kan nog inte förklara så. Jag får kolla, jag har aldrig använt rymd eller instrument, så tyvärr. Men vi ser vad det blir av det här då.

Ja, det får vi göra.

Hörs vi. Ja, det var Alma där. Min reflektion efter det här var att det var inte så lätt att bli intervjuad. Det är mycket enklare att intervjua och ställa frågorna. Att komma med sammanhängande och genomtänkta svar är inte lika lätt. Men jag hoppas ni fick nytta av det. Jag plockar med er någon guld bit av det hela. Men hör gärna av er som sagt. Skicka om ni hittar något fel eller tankar och reflektioner. En som har gjort det, inte angående det här fel, men Henrik, han skrev angående terminologi, att den inte är så enkel i mätbranschen. Henrik skickar ett lyssna brev. Hej, jag har funderat över alla begrepp som florerar för oss mätare. Allt från lägst mätosäkerhet, situationsplan, MBK till pike-punkt. Jag är lätt begreppsförvirrad. Ja, du är inte ensam.

Men vissa saker har jag ännu att lyckas vrida huvudet runt på och förstår. Tror jag. Jag lyssnade på din senaste intervju med Per-Åke Jureskog som var mycket intressant och då dök upp en detaljens beskrivning som fick mig att fundera. Då han i början beskriver kontroll och mätning berättar han att det är viktigt att kontrollera ett bakåtobjekt för att se om det har hänt något. Sedan fortsätter han och då säger han kändpunkt som kontrollobjekt. Här blir det genast rörigt. Vad är skillnaden på kändpunkt och bakobjekt? Samma med piképunkt. Är det en kändpunkt endast under den tiden man använder den? Går man tillbaka till den igen? Är då en piképunkt fortfarande? Eller är det en kändpunkt? Bakrikt finns ju också. Har det med vikten av lägesbestämningen som avgör hur en punkt benämns? Ja, du förstår säkert vart jag vill komma. Lite terminologi och förklarningar kanske borde nånting. Där var en utmärkt fråga.

Jag skulle kunna flumma till mig ett svar här, men jag tänker att jag startar ett litet crowdsourcing projekt där vi samlar upp termer. Jag kommer att fixa en hemsida till det så man kan skriva in termer och så kommer jag att publicera så att man kan få en förklaring. Så klart ska jag ta tag i den här frågan där vi kan definiera de här punkterna. För det är viss det är det så här. Det är lite hur man använder dem. Jag tänker spontant på den här frågan, bara helt ovetenskapligt. Men så skulle jag säga att en kändpunkt är en punkt man känner till koordinaterna på. Ett bakåtobjekt är någonting ett prisma behöver. En piképunkt är en punkt man använder ett tåg eller där man förflyttar sig från punkt till punkt. Det kan handla om samma spik eller markering i verkligheten, men beroende på användningsområde så skiftar det roll, eller skiftar benämning. Men det här finns säkert definierat, säkert i HMK-markering eller någon ordlista i HMK, så det här ska jag definitivt ha koll på.

Brinner du för det här eller vet med dig hur man förklarar det här, så skriv till mig så får du gärna berätta hur det ska vara. Men jag tror det här, benämning och begrepp, det är ett väldigt bra ämne som vi får ta tag i här framöver. Tack för att ni lyssnar, ha en god dag!