Jonas Svensson från Leica berättar om den lilla mojängen AP20 som är en tilt kompensator för att kunna köra med totalstationer och använda tilt samtidigt. Det går att mäta i vinklar, bakom hörn utan att behöva hålla stången rakt. Med stången som ingår har du även automatiska höjdangivelsert så du har aldrig fel stånghöjd.

Länkar:

• Jonas Svensson
• Leica Geosystems
• Leica AP20 AutoPole | Leica Geosystems
• Datablad för AP20
• How Accurate is the Leica AP20 AutoPole with a Surveying Total Station? - YouTube
• Studie / presentation om AP20 med mycket fakta

Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av Mätpodden, den här gången om en liten mojäng. Vilken mojäng då, Pontus?

Det är Leicas AP20, som egentligen är ett sätt att undvika fel med bland annat stånghöjder och kunna låsa på prismat. Ja, det är en intressant mojäng detta, så det blir spännande.

Är det en dyr leksak eller bra att ha? Det ska vi ta reda på. Så vi har i avsnittet en kort intervju med Leicas säljare där, ungefär tio minuter om själva AP20, och sen pratar vi en bra stund om den här och lite relaterade frågor om mätosäkerhet och lite tankar kring det hela.

Vi kör väl igång!

Då är vi här i Leicas tält igen, och så finns det en liten apparat under ett prisma här som jag ser, och så står det AP20 på den. Vad är det för någonting?

Det är en tiltkompensator för att kunna köra med totalstation och använda tilt samtidigt. Det är många vana vid att använda våra GPS:er idag. Nu har vi även plockat fram det till totalstation.

Okej, så du kan hålla den i en tilt och...?

Ja, du kan mäta i vinklar bakom hörn utan att behöva hålla stången rakt. Man får även med lite andra saker om man köper den, och det är ju ID för att låsa prismat mot ett specifikt prisma så du inte låser mot en massa olika saker. Den läser då koden som den skickar ut, så den inte låser mot en jacka med reflexer på och så vidare, eller om man är flera prismor på samma arbetsplats. Med stången som tillhör det här kittet har du även höjdangivelse automatiskt, så du har aldrig fel stånghöjd.

Så om du sänker och höjer stången så fixas det själv?

Då höjer och sänker den det automatiskt i programvaran.

Jaha, det är ju många fel som har gått.

Absolut, absolut. Det har kostat många timmar för många mätare.

Alla mätare kanske i början av ens karriär. Lite ångest.

Precis, precis.

Okej, men lite så tekniskt: hur funkar den, hur funkar systemet? Om jag bara beskriver det visuellt så är det ju en liten grå box som kanske är knappt tio centimeter hög och lite smalare. Och så blinkar en liten batterilampa där och en på-knapp. Det är väl så det ser ut. Men är det ett helt system? Måste man ha en särskild stång? Behöver man ha någon särskild utrustning, särskild mjukvara för att använda den, tänker jag?

För att använda denna så krävs det ju Captivate eller GeoPad.

Det funkar med GeoPad?

Det funkar med GeoPad idag. Det som är hårdvarumässigt är då att du behöver ett nytt radiohandtag. Idag levererar vi ju RH17 och du behöver RH18 med dubbla Bluetooth-kopplingar i.

På totalstationen då?

På totalstationen, ja. För du måste ju koppla upp den med två enheter mot handtaget samtidigt.

Ja, det är ju sant. Den pratar ju med totalstationen såklart.

Ja. Sen är stången ju enbart för att få höjden. Man kan köra med sin vanliga stång, men då behöver du en liten adapter där uppe för att sätta på den. Då kan du inte använda höjdenheten, utan du behöver en speciell induktionsstång för att den ska kunna mäta höjden.

Så stången är en del av systemet i så fall, som man får köpa?

Ja.

Och så är det ju då någon form av tiltkompensator där i burken.

Det sitter en IMU som beräknar detta åt dig hela tiden, egentligen. Så du kan ju egentligen mäta gåendes, sätta ner stången och fortsätta gå och trycka på mätknappen.

Det är ju en väldigt häftig sak. Då tänker man direkt: blir det lika noga? Vad blir noggrannheten då om man är i rörelsen där?

Allt spelar ju in här. Det är ju hastighet och i vilken stor vinkel, eller hur stor vinkel du sätter ner stången i, och hur lång stången är. Ju lägre du har, desto bättre blir noggrannheten. Men ett riktmärke är väl en noggrannhet på fyra millimeter vid två meters stång om du kör den i 90 graders vinkel. Så maxfelet blir fyra millimeter.

För du nämnde någonting om sekundnoggrannheten på själva...?

Ju mer lutning du har, desto mer fel blir det. Men som max så blir det då fyra millimeter fel.

Jaha, du menar 90 grader i sidled? Alltså om man håller den mot en vägg?

I 90 grader, ja.

Okej, och då är det fyra millimeter? Ja, okej.

Alla andra mätningar kommer att vara mindre.

Ja.

Ja, det borde vara det.

Ja, det borde vara det.

Ja, men allting beror ju på hastighet och allting.

När vi bara pratade här innan, rätta mig om jag har fel, men den blir också noggrannare om du håller den centrerad uppåt? Ja, det känns ju rätt att hålla stången till när det är där.

Absolut, om man vill hålla stången rakt efter bubblan. Och när man räknar på det här med bubblor är det klart att om du kalibrerar den så kan den bli ganska bra. Det blir aldrig exakt, men det kan bli ganska bra. Vi räknar med i medel att man har sju–åtta sekunders noggrannhet på bubblan, och AP20 ger dig då uträknat två sekunder istället.

Så du får egentligen en bättre centrering?

Du får en bättre noggrannhet med AP20. Om du håller den stilla, om du jämför de två mätningarna, så blir det en bättre noggrannhet.

Ja, det öppnar upp för lite möjligheter. Typ mäta mot fasad eller stolpar och liknande. Man behöver inte liksom... Annars måste man gå ut och flytta eller lägga lutande längd till skott och lite grejer.

Precis. Och framför allt om du går vid en arbetsplats och du har massa grejer i vägen där du hela tiden höjer och sänker stången för att få kontakt med din station, då minimerar du ju felen väldigt mycket och du slipper in och knappa höjdmässigt. Du kan gå runt ett hörn och fortfarande ha kontakt med prismat utanför väggen, men du mäter en punkt bakom väggen. Man slipper ju lite förflyttningar kanske, och detta är ju väldigt tidsbesparande. Väldigt tidsbesparande.

Hur ser batteritiden ut? Jag bara tänker, bör man ladda den en gång om dagen eller en gång i veckan?

Det finns ju tre modeller av AP20, eller egentligen fyra modeller. En som är komplett, den har både höjd, ID och tilt. Den håller sex–sju timmar på ett batteri.

Sex–sju timmar?

Kör du med de andra enheterna som inte har tilt i sig, då är det uppe på 16–18 timmars drifttid.

Ja, en arbetsdag liksom.

Det bör du klara. Här på mässan har vi inte bytt batteri en gång, så vi laddar det på natten.

Är det integrerat batteri eller någon...?

Det är ett standard Leica-batteri för AP20, så det passar i den vanliga laddaren.

Okej, men det är inte en typ till handdatorn utan det heter AP?

Nej, det är ett speciellt batteri för det, för vi vill få ner vikten lite grann.

Men i vanliga Leica-laddaren så kan man ladda det. Jag ser också att den här AP20 sitter på en GNSS-rover.

Ja, den sitter där på grund av höjden. Så den mäter bara höjd.

Ja, så det är som att man slipper tänka på rovern där, den har en tiltkompensator redan.

Precis, precis.

Har ni fått lite kundreaktioner än?

Den är relativt ny och kunderna som har köpt den och provat den är väl nöjda. Vi har inte haft så mycket problem med detta heller. Men som sagt, den har inte varit ute på marknaden så länge, men responsen har varit väldigt positiv.

Är det något annat som är bra att veta om den? Det låter som en bra lösning. Man kanske är nyfiken på i vilken härad en sån landar. Kontaktas för offert?

Det får man nog ta på offert. Det beror lite på om du köper ett nytt instrument eller om du ska köpa det till ett gammalt instrument och så vidare. Vi måste ju byta lite saker och det blir ganska stor prisskillnad där, så det är nog bättre att ta det på offert. Den är ju IP67, så den klarar ju vårt vanliga väder här och minus 30 till plus 70 grader. Den klarar i runda slängar det som stationen klarar.

Ja, det är ju bra. Har du märkt något motstånd? Är det några folk som säger att den är onödig?

Det har väl kommit lite grann. Framför allt från en... Vad ska man säga? De äldre mätarna som tycker att det är trams.

Nu har det gått för långt.

Nu har det gått för långt, ja. Ja, det blir för lätt. Men detta ska ju inte heller... Man ska ju inte jämföra det med att mäta med miniprisma och så vidare. För där är du nere på riktigt noggrant, och det är inte där du ska använda denna.

Nej, men typ projekteringsmätning och... Ja, men det är ju i och för sig sant att det är bra att du poängterar. Det är inte liksom till för att fixa miniprisma. Men du har ju en wobble lite i det ändå, ja. Gött! Ja, men det var nog de frågorna jag hade. Jag tycker det är en intressant lösning, eller bra lösning, för ett bekymmer som jag bara tänker när man gick på valv och sånt där. Det är pallar i vägen och det är grejer, och så är det nåt hisschakt och så vill man bara ha något litet där bakom. Ja, ja.

Och så måste man flytta stationen två, tre gånger kanske. Men det slipper du ju förmodligen. De flesta mätningarna går ju att lösa på det här sättet.

Och om man vill testa den eller ha demo, hur gör man?

Då kontaktar man ju sin närmaste Leica-säljare. Eller så ringer du direktnumret till Leica, så kopplar man dig rätt, och så kommer vi gärna ut och visar.

Jättebra, tack för att du ville berätta om det.

Tack ska du ha.

Nu ska vi prata om AP20 då.

Det kan vi göra. Hade du hört talas om den innan du var på mässan eller sett den, eller blev det en wow-sak när du väl var där?

Nej, jag har sett den på LinkedIn. Den var nog demad. Det var en säljare som var förbi på jobbet innan jag slutade, som i alla fall visade upp den. Jag har inte testat den i praktiken, men jag har både sett den på YouTube. Rami, som har en amerikansk YouTube-kanal om mätning som är rätt så stor nu, har testat den. Jag kollade på LinkedIn. Jag läste dataspecen, den läste jag nog efter, i och för sig, efter YouTube. Men jag såg den på plats, så jag tyckte det var intressant att få en liten presentation av den av Leica där på plats. Och jag tycker den är väldigt bra. Den är ju inte billig. Han vill ju inte säga pris. Det vill ju aldrig de här stora företagen säga. Men om man bara tittar på nätet och söker så kan man ju se utländska priser, men säg 100 000, 10 000 dollar plus minus. Och så är det ju såklart lite beroende på om du behöver utrustning och så vidare runt utrustningen. Men det är någonstans i den storleksordningen.

Jag hade ingen aning om pris på den heller. Men runt 100 000.

Jag hittade ett amerikanskt pris på 11 000 dollar.

Ja.

80 till 120 skulle jag tro att en sån ligger på, någonstans där.

Då får du en komplett stång med. För jag trodde från början att det här bara var den här vita lilla boxen som du klickar på vilken stång som helst.

Ja. Det var ju en nyhet när han sa det.

Ja.

Så det är ju en komplett sak. Det är ett system.

Ja, just det.

Tilten kan du använda på en vanlig stång då.

Okej. Ja.

Men jag tycker att tilten är bra. Men att automatiskt höjdjustera... Ja. Du undviker grova fel. Inom mätning, om man tänker mätosäkerhet, så har du ju grova fel, systematiska fel och slumpmässiga fel, kan man ju definiera. Grova fel är ju inte saker du kan justera efteråt. Det är ju liksom att du gör en blunder, ett misstag. Du skriver in fel stånghöjd. Du läser fel siffra. Du vänder på siffror. Det är liksom helt enkelt sådant du inte kan korrigera för rent matematiskt. Det är grova fel. Och dem kan du egentligen framför allt bara hantera genom kontroller och bra rutiner. Framför allt bra rutiner.

Och stånghöjden är ju ett sånt där riktigt problem. Det kan du ju bara egentligen hantera genom kontrollpunkter, och egentligen knappt det. För om du byter stånghöjd väldigt ofta, när du har en vägmätning tänker jag, så har du lite dålig sikt och så ska du under en gren. Och så sänker du den och så glömmer du den. Det är natt, du är trött. Hur många gånger har inte jag behandlat mätdata som har haft sådana fel? Ja, rutinen är ju: ändra inte stånghöjd. Eller ha bara prismat på två meter, eller på lägsta. Det är också en rutin. Använd inte alla de här varianterna av höjder du kan ha, för att du minimerar antalet fel. Så där tycker jag den här AP20 är fantastisk, även om den kostar. Men allt bakas ju in såklart i slutändan i sin utrustning. Och det kommer nog bli någon form av standard för det där. Vad mycket det kostar att göra fel på det där med stånghöjd. Alltså, det hade varit intressant att ha siffror på det där. Men jag tror ändå att en relativt stor del av felen, eller försäkringsärenden eller liknande, alltså saker som en mätkonsult får stå för i slutändan, handlar om att du hade fel stånghöjd.

Det känner jag igen jättemycket. De gånger som det har blivit väldigt mycket fel så är det ju mestadels stånghöjden som har varit. Det är klart att man ibland har valt fel prisma konstant.

Det är också en sån sak. Ja.

Men å andra sidan så kanske du hela mätningen mätte med en 360 och har råkat trycka in något annat mini. Det går ju att korrigera en sån sak, att beräkna om det. Men stånghöjden är inte rolig, faktiskt. Det är en jättebra... Jag vet inte, nu ställer jag frågan till dig: kunde du även mäta upp och ner med den, att du går och mäter i tak?

Ja. Det är ju det som är häftigt med den, att du kan det. Upp och ner. Och det visade de inte på plats, men jag har kollat efteråt. Om du tänker dig att du har en stång, och så har du den här IMU:n, och så har du ditt 360-prisma.

Ja.

Så tanken är ju också att du har en kort stång skruvad på ditt 360-prisma, så du får typ en 20 centimeters stång.

Just det. Jag sitter och kollar här på ett dokument samtidigt som du snackar här.

Och då är det ju att du kan liksom vända... Nu vet jag inte hur det funkar rent programvarumässigt, men tanken är ju ändå att du ska kunna mäta med en kort stång, väldigt kort stång.

Bättre noggrannhet.

Väldigt enkelt. Men du kan också mäta i tak.

Ja. Ja, men det är ju superbra. Alla som har gått från att mäta med... Ja, tilt har ju inte funnits så länge, men när tilt-GPS:erna kom, när du mer eller mindre kan gå med GPS:en som en blindkäpp. Du bara liksom drar den längs backen tills det står noll. Du behöver inte hålla på och balansera, kolla libellen, flytta lite, kolla igen. Det blir ju exakt samma sak här. Och så länge du inte är nere på de här få millimetersjobben så sparar du ju också väldigt mycket tid där. Att leta nollan går ju mycket fortare på ett stort jobb.

Sen var det ju som han sa, eller som ni sa där, det kanske är den äldre generationens mätare. De tycker väl dels att: kan man verkligen lita på det här? Och sen även, ja men lite grann då, om den nu kostar runt hundratusen, säger vi, är det värt det? Hade den kostat 12 000 så hade ingen funderat. Då hade folk köpt den. Nu blir det ju ändå lite: ja, hur mycket tjänar jag på det? Jag jobbar ändå på timme. Varför ska jag springa och jaga sekunder? Själva uppfinningen, själva idén, jag tycker den är klockren.

Ja, och det är väl kanske en sådan sak som arbetar sig in när man förnyar sin utrustning. Just bara för det. Jag tror det är en sådan grej som man ska testa. Ja, lite olika aspekter. Om man tittar på Rami till exempel i videon så ser man ju hur mycket snabbare det går att mäta, eftersom du inte behöver stanna upp lika länge och du behöver inte centrera bubblan. Och faktiskt blir noggrannheten inte sämre, den blir bättre. Och IMU:n funkar, om jag förstår rätt, inte som gamla IMU:er, utan de bygger på något sätt på rörelse. Alltså, jag vet inte, gyro är det väl lite, men på rörelse i alla fall. Så att du initialiserar dem genom att gå med dem eller svänga på dem.

Så det är inte att du måste vara still för att mäta, utan de blir nästan bättre när de är i rörelse, väldigt översiktligt. Jag kan inte exakt hur IMU:n funkar, men det är så jag läser de här sakerna. Så att när du mäter en vägkant till exempel, just det här, du behöver inte stanna upp och pausa på det sättet. Du sätter din punkt och så klick, och så blir det bra.

Det är det jag menar med att du nästan går med den som en blindkäpp. Du kan bara fösa den längs, alltså dra den längs din yta, och så när du är nöjd så...

Och sen en annan fördel då, rent mätningsmässigt, eller hur du specificerar din punkt, är ju att stången generellt... Eller ja, stången har ju en tjocklek. Till exempel, om du mäter en kantsten så mäter du egentligen inte där roten är, utan du mäter ju...

Du mäter en centimeter ut.

Ja, halva stångens tjocklek.

Ja.

Och där får du ju din punkt helt plötsligt, eftersom du kan luta den lite. Så du får ju spetsen. Och det är ju väldigt, väldigt nice. Husliv, allt möjligt som du behöver liksom komma in mot en kant. Det blir ju helt annat. En produktionsaspekt, som man säger: man har saker i vägen. Du kan luta den lite. Du kan mäta dolda punkter bakom hörn. Om du har folk i vägen kan du svänga, liksom bara justera på den. Det ökar ju hastigheten rätt så bra.

Jag har ett sånt typexempel. Säg att du är uppe på en HDF och så ska du sätta ut håltagning för betonghåltagaren. Och så har du bärande pelare med jämna mellanrum. Du ställer upp och är noga med din uppställning för att inte de här pelarna ska skymma. Och så har du ett uppstick när du märker att precis där jag vill ha nollan, ja då tappar den prismat. Det hade ju bara varit att vinkla ut ett prisma. Bara vinkla ut det förbi pelaren. Bara stationen ser prismat så blir ju spetsen rätt. För då pratar vi ju inte bara om att liksom stå med bubblan och hitta nollan, utan det blir ju en ometablering. Det är ju enda sättet att lösa det, om du inte har en sån här lösning då.

Ja. Där kan vi komma till noggrannheten. Men en annan sak är ju säkerheten. Eller så här: du är på väg, du ska ha mittlinjen, eller... Du får ju en bättre omvärldsbild när du inte behöver titta på bubblan hela tiden. Utan du kan nästan titta uppåt i stället för att stå och stirra. Och så håller du din stång lite hur som helst och så trycker du med din tumme att du loggar punkten, i stället för att stå och stirra så att du håller lodet rätt.

Nej, det är jättebra.

Så det är en väldigt bra funktion. Sen är ID-prismalåsningen... Jag har inte jobbat på sådana sajter där det har varit problem. Alla säger: ja, men du slipper låsa på reflex. Men jag vet inte. Jag började mäta med robotstation 2016, och det var inte den nyaste kanske. Jag har haft problem med att den låser på fel ställe, men jag har inte jobbat på ställen med mycket glasfasad eller med många totalstationer.

Nej. Jag har haft ganska mycket problem inne i centrala Göteborg med, som du säger, både glaspartier ibland. Innan man fick nyare stationer så var det ju även, alltså om det åkte runt fordon med blixtljus, så kunde den låsa på det. Jag tänkte precis säga det också, det med att den låser på just det prismat. Det är också en sådan grej, framför allt i storstäderna, som är superbra. Sen är stationerna ju mycket vassare idag också, och du kan skärma av. Om du inte vill att den ska fastna på dina bakobjekt till exempel, så kan du idag i nyare stationer mörka dem så att det inte går att låsa på dem. Men här blir det ju omvänt. Här säger du: lås på denna bara. Och det är klart att det blir ju lättare. Storstadsmätning, så är det ju kanon.

Mm. Nej, det är sant. Det är min anläggningsbakgrund som skiner igenom det här. Nej, men alltså, det är en intressant produkt, eller bra produkt och bra lösning. Den löser liksom business problem... Eller business problem, men löser faktiska bekymmer i praktiken. Sen blir ju noggrannheten väldigt intressant.

Är vi tillbaka på att om vi säger att du sätter ut med den här lösningen, och sen när du är färdig med din utsättning så stänger du av den här tilten och så mäter du in x antal procent av dina punkter med ett miniprisma för att kolla?

Ja, nej, men jag tänker bara: hur funkar den? Innan vi går in på det. Nej, jag tänkte inte på det du sa, men när du nämnde utsättning... Det var en på LinkedIn som jag följer. Han kommenterade på någon tråd om AP20 att han gillar den väldigt mycket för inmätning, men han gillar inte den för utsättning. Så han har slutat använda den för utsättning.

Intressant.

Men någonting skrev han, att han inte gillade utsättningsdelen på AP20 då. Men jag vet inte om... Det är bara, du vet som en tilt, att du... Du kan inte tilta utan den måste föra spetsen. Det kan ju vara en sådan enkel sak också. Man är ju van att hitta sin orientering genom att rotera. Men jag vet inte. Jag låter det vara osagt. Men jag bara tänker på spetsen. Nu sa vår kära säljare en siffra där, jag vet inte om jag klippte bort det då. Men om jag tittar på dataspecen här för AP20 då, AutoPole, då är det ju precis som en tilt: du introducerar ju ett fel som är beroende på din vinkel. Här står det att en 228 millimeters stång, alltså deras korta stång, har en millimeters 2D-fel plus 0,1 millimeter per grad tilt.

Per grad?

Ja, det är så tilt... Även GPS funkar ju så. Ju mer du lutar dem, desto mer fel visar de.

Vad sa du för värde på det per...?

Om vi tar det till en tvåmetersstång, som är definitivt viktigare: tvåmetersstång har fyra millimeters extra lägesosäkerhet plus 0,7 millimeter per grad tilt.

Ja, 0,7. Inte sju millimeter, utan 0,7.

Nej. Den korta stången, 20 centimeters, den har 0,1 millimeter per grad.

Ja. Jag tyckte du sa en millimeter per grad. Då tänkte jag: men hjälp.

Nej, men 0,7 millimeter per grad börjar ju bli rätt så mycket. Ja, det är mycket. 30 gånger 0,7, ja det är 21 millimeter. Plus fyra millimeter i grundfel då, på en tvåmetersstång. Så du introducerar ungefär 25 millimeter på 30 grader.

Så du har GPS-noggrannhet någonstans runt 30 grader med denna.

Ja, och 60 grader är väl nästan...

Ja, ja.

Så det är ju 42 millimeter. Och det är samma sak med GPS. Alltså, jag har kollat på det och det upptäckte jag när jag testade tilten här hemma på en utrustning. Du får grova fel på 60 grader. Alltså, du får tio centimeters lägesosäkerhet i stället för 15 millimeter.

För då får jag lite svaret på en kommentar jag hade gällande de här tiltteknikerna. Till exempel så har jag sett en del Trafikverksjobb där det i kapitlet står att tilt inte får användas. Den ska vara avaktiverad.

Okej. Intressant.

Ja. Och det gillar ju inte alla de här företagen som tillverkar GPS. De menar ju på då, när man pratar med både Trimble och Leica och andra, att vi hade ju inte tagit fram den här tekniken om inte den fungerar. Men det kanske är lite svaret på det. Går man ner på skruvar och muttrar så får du extra mätosäkerhet. Du vet inte vilken vinkel mätpersonalen ute håller i. Det blir svårt att ha koll på mätningen.

Ja. Det finns ett exjobb från några år sedan, från 2020. Länkade jag inte det? Nej, jag kanske inte länkade det i något avsnitt när vi pratade om IMU. Men den jämförde tiltfunktion. I princip var det: över 30 grader ska du inte använda tilt. Det introducerar alltför mycket fel. Om man tittar på den här för AutoPole så finns det ju ett white paper, eller vad man ska kalla det, från presentationen i... Zürich? Eller inte Zürich. Var sa jag? Vad är den ifrån? När de presenterar den här AP20 från Leica. Då presenterar de ju mer noggrant lite data. Det finns lite grafer på fel och så vidare.

Men du får inte riktigt så mycket fel som dataspecen säger. Den är lite överskattad. Men det är ju ändå sådär att ju mer du lutar den, desto mer fel får du. Jag ser här att på runt 40 grader så är uppmätt värde 15 millimeter extra lägesosäkerhet i 2D och tre millimeter i höjd. Så man måste vara medveten om det. Du kan inte bara hålla den snett och tro att den blir värdig. Och framför allt för GPS, där det är vanligare, får du ju rätt så stort fel på över 30 grader. Men om vi nu tar det till en totalstation, jag har inte sett någon siffra på hur mycket du minskar lägesosäkerheten på bubblan i praktiken.

För att om du tar HMK: du kan ju uppskatta lägesosäkerhet typ A, typ B, enligt GUM-metodik. Ena är att du gör en statistisk beräkning, eller är det A eller B? Jag vänder kanske på dem. Ena är att du gör en formell statistisk beräkning och uppskattar felet, och det andra är schablonmässigt. Och du kan illustrera det genom att, om du ska... Vi tänker oss en motorväg. Du ska uppskatta hastigheten på bilar. Du kan ligga i diket en vecka och så mäta med radar, klocka alla bilar som kör och göra en graf på det. Men då har du varit en vecka i fält och uppskattat det.

Eller så kan du liksom säga: hur snabbt kör bilarna generellt? Ja, det är 110 i hastighetsbegränsning. Jag skulle nog säga att de flesta kör mellan 90 och 130 kilometer i timmen. Och så finns det några som kör lite långsammare, några som kör ännu snabbare. Då kan du uppskatta en normalfördelningskurva baserat på din erfarenhet av bilkörning, och den är inte långt ifrån verkligheten. Och det är ju likadant. Alltså, du kan ju uppskatta en noggrannhet på en lodstång, totalstation med 360-prisma, med en tvåmetersstång. Och den, om jag inte minns helt fel, så är den satt på 14 millimeter lägesosäkerhet på en tvåmetersstång. Och jag tror att bubblan bidrar ju rätt så mycket till, för den är ju inte så noggrann. Och du vibrerar. Med stödben så... Nu kommer jag inte ihåg siffran, men den är rätt så mycket lägre med stödben.

Så den diffen borde du ju nästan på något sätt räkna om till det du tjänar på det här systemet. Framför allt med en låg vinkel så kanske lägesosäkerheten blir bättre, eftersom du tar bort wobblet, det lilla wobblet. Det kompenseras av IMU:n. Jag tror att tilt ska man inte använda över 15–30 grader, alltså om man inte nu... Tänk, vad hade varit motsvarigheten? När använder du den? Jag tror inte du ska sätta ut en svetsplatta med tvåmetersstång och hålla den i 60 grader. Men sätta ut en svetsplatta med 360-prisma med tvåmetersstång överhuvudtaget... Går du ner här på 20-centimetersstången, som jag kallar den då, då har du en millimeter plus 0,1 millimeter per grad tilt. Och då helt plötsligt, om du bara tiltar den 30 grader, då får du tre millimeter. Så du får fyra millimeter fel till då. Där kan man ju utvärdera. Du kanske inte kan vinkla den 30 grader jämfört med att ha ett miniprisma rakt. Där får du inte samma lägesosäkerhet. Man måste vara medveten om det. Sen kan du ju medla. Du kan ju kanske vinkla den från bägge håll. Du kan göra flera, alltså att du mäter flera gånger där. Så borde du ju kunna kompensera det på något sätt, tänker jag.

Just det.

Så det är ju sådana här lite aspekter man ska ta hänsyn till.

Ja, men exakt. Återigen lite förståelse för hur saker jobbar, vad felkällorna är och hur det påverkar. För på pappret så är det bara: ja, skitbra, nu har jag en lösning som löser alla mina problem. Nu kan jag vinkla hur jag vill och jag får alltid i nollan.

Så bra var det inte.

Nej. Ändå väldigt bra, men... Ja, precis. Vi kommer tillbaka till det hela tiden.

Ja, men om jag bara tittar på grafen här: runt 25–30 millimeter, från 50 grader till 90 graders lutning, så är det ungefär 25–30 millimeter ökad standardosäkerhet. Så det ska man vara medveten om. Det påverkar ju höjden mindre, men ändå påverkar det ju höjden, framför allt i flackare lutning. Men det är ett bra verktyg. Och det är som sagt just det här när du oftast ändå står rakt, och du projekteringsmäter och du tar vägkanter och du ska ha kantstenar och liknande. Du ökar hastigheten. Titta bara på videon på YouTube som Rami har gjort. Han mäter typ samma... Det är en trottoar. Han mäter den en gång med vanligt och en gång med AP20. Det går snabbare helt enkelt, och det är samma noggrannhet, ish.

Riktigt bra.

För när du positionerar så är det ju ändå, ja som sagt, bubblan och spetsens verkliga läge som diffar. Sen är det ju ofta... Det man säger är att det ökar en osäkerhet. Men många tycker ju GPS-kvalitet duger till det mesta, men det är ju rätt så grovt egentligen.

Precis. Och då är det återigen: är det en mätkunnig som tycker att det är tillräckligt bra, eller är det någon icke mätkunnig som säger: ja, men det duger säkert?

Ja, men praktiken visar väl att mycket mäts med GPS. Ja, det blir byggt.

Men...

Det är ju en egen... Ja, det blir mer snack om. Men en öppen fråga här som relaterar till mätosäkerhet är ju det här. En fråga till någon som kan det här: om du har en inmätning, en befintlig yta, och du mängdreglerar mot den. Och så kontrollmäter du mot den och så får ni en diff, vilket det alltid blir per definition. Hur stor diff får det vara innan du ska reglera mot den? Du mäter in en befintlig yta med GPS till beställaren. Beställaren säger: toppen, jag drar in det i mina mängder. Det är 200 millimeter, eller ja, en viss höjd. Och sen kommer entreprenören och gör sin plats innan han börjar, och sen ligger det fem centimeter för högt eller för lågt. Jag ska ha betalt. Hur gör man?

Nej, men vi passar väl den frågan, och så får någon svara. Det är bra.

Ja. Jag har varit med i projekt där beställaren bara: visst, det är fint, du får betalt för fem centimeter till. Men det är ju inte verkligheten. Alltså, du har ju en diff. Och jag bara säger: har du en kontroll- och markmodell som har en viss noggrannhet, och en grönyta då ska ju med kontrollen motsvara fem centimeters medelavvikelse, får det ju diffa på kontrollen. Då kan du klassa den som att den här är enligt SIS 2144, bara så. Men det är jag inte riktigt lika säker på: om min kontroll visar på att den avviker sex centimeter i stället för de specificerade fem, hur mycket kan jag få betalt för då? Hur mycket är det skillnad? Är det en centimeter det är fel på?

Ja, jag förstår vad du menar. Skiljer det någon centimeter så är ju frågan om det ens diskuteras. Men just det där, om det börjar vara tio centimeter, 20 centimeter... Men alltså, var går gränsvärdet då? Jag tänker ju även i det exempel som du säger här, med att beställaren har tagit fram och mängdat upp, och sen när entreprenören gör sin inmätning så säger han att det är så här mycket mer massor enligt min befintlighetsmodell. Då blir ju min första tanke: har beställaren skickat med utgångshöjder? Har ni utgått från samma höjd? För det måste ju vara liksom det första man kollar. Har beställaren inte skickat med någon utgångshöjd, utan han skickade ut någon på kontoret som har skaffat en GPS och så sprang han och mätte lite, och så här är modellen, och sen åker entreprenören ut och kör med sin GPS, eller han kanske etablerar upp jättefancy nät och springer med och tar station, då kommer det ju garanterat att diffa.

Och det där sopas ju under mattan i alla projekt. Anläggaren, det är ju bara anläggaren som märker det, och så funderar de: varför stämmer inte höjderna när vi ansluter mot befintligheter? Jag hade utbildning i ritningsläsning för Park- och naturförvaltningen här i Göteborg. Jag har haft det i flera år. Men någonting de återkommer till, gubbarna liksom i olika lag, är: vi får höjder här, varför stämmer de inte med befintliga när vi ansluter mot kantstenar? Så är det alltid en glipa. Det kan diffa upp till fyra–fem centimeter. Ja, men det är ju för att de har ett ramavtal med en mätare eller en projektör, och så gör någon en projekteringsinmätning och så slänger de ut en spik. I Göteborg finns inte den här avväg-från-fix-mentaliteten, som jag uppfattar finns lite starkare i Stockholm, för det finns inga höjdnät, eller på många ställen i Göteborg finns inget bra höjdnät. Så du slänger ut... Du kör inte ens en rörfix, utan det är en spik liksom med en höjd. Och det är ju klart, när man kommer som entreprenör och får sin mätkonsult och lägger ut där, så blir det ju inte samma.

Nej. Första frågan alltid: var är höjdfixen? Var är utgångshöjden? Alltid.

Nej, men det här med mängder, för det är intressant. Alltså, hur jämför man mätosäkerhet när bägge använder dålig mätosäkerhet?

Ja, men då... Ja.

Och då säger ju någon: nej, men det gör inte så. Ja, men det är ju verkligen så.

Ja, hur ska det bedömas? Hur ska man tänka? Vem har rätt och vem har fel? Vad kör man på? Kör man ett medeltal?

Om du mäter en koordinat, och bägge GPS:er är GPS-koordinater, alltså GNSS RTK då för att vara mer specifik, om man vill ha osäkerheten... Eller om man mäter två punkter i plan med nätverks-RTK och så vill man ha reda på diffarna, då är diffen mellan två punkter med de här formlerna kvadratroten ur två gånger lägesosäkerheten. Det ger standardosäkerheten mellan punkterna. Så för att koka ner det: säg att planosäkerheten för nätverks-RTK är 15 millimeter. Och här står det: ett sätt att kontrollera GNSS-mätningen genom återbesök, bestäm toleransen för differensen mellan två bestämningar för en position med hjälp av nätverks-RTK. Standardosäkerhet för differens mellan positionerna ges av formen kvadratroten ur två gånger lägesosäkerheten.

Så då tar du kvadratroten ur två, som är 1,41 eller något sånt, gånger 15 millimeter. Då blir det 21,2 millimeter i standardosäkerhet. Och sen ska du ha täckningsfaktor på det, multiplicera det med två, för du har bara en standardosäkerhet som är angiven här. Så då multiplicerar du med två, så det blir 42 millimeters diff. Jag har för mig att HMK i något dokument, eller är det geodatakvalitet-stycket någonstans, avrundar det till 50 millimeter. Så ett enkelt sätt kan du säga... Alltså, kontentan av det jag ville påvisa är att om du har en punkt du har mätt med GPS och sen mäter du den igen med GPS, så länge de är innanför 50 millimeter så är det bra. Då kan du inte säga någonting. Alltså, det är så bra som metoden är, om du inte börjar koka ner det med medelvärden och liksom introducera andra kontroller.

Och i höjd blir du ju sämre. Då får du ju det dubbla nästan. Eller vad blir det? Säg att du har 30 millimeter i höjd, gånger kvadratroten ur två, 1,41, gånger 30, och så täckningsfaktor två. Så det är ju 80 millimeter, liksom 84 millimeter. Så du kan ju inte säga så mycket.

Nej, då kan du inte. Exakt.

Sen kan du ju minska genom att mäta det flera gånger, såklart. Just det, så här står det: gränsvärdet för återbesök är satt till 60 millimeter. Det beror på att en handhållen stång utan stödben sätts till 20 millimeter i mätosäkerhet med GPS, eller nätverks-RTK. Så ju mer man börjar fundera på GNSS, desto mer är det ju osäkert. Men samtidigt så är det ju så att det duger till det mesta utomhus. Men när man börjar prata om pengar och ansvar och sånt så börjar det ju bli intressant helt plötsligt. Och då blir väl det så som Trafikverket till exempel definierar det: vi har provat den här modellen till den här noggrannheten. Då säger man att den här har så här stor noggrannhet enligt alla de här kontrollerna. Då får ju entreprenören göra vad de vill med de siffrorna. Det är ju först när det avviker ordentligt mot de värdena som man får göra något åt det.

Precis.

Ja, då hamnar vi där lite med AP20 då.

Ja, men summerat: en väldigt bra grej.

Ja, en bra mojäng som säkert kommer bli standard förr eller senare. Framför allt minskar du det här tråkiga felet med fel höjd, och du ökar din produktivitet när du gör projekteringsinmätning.

Ja, exakt.

Gott, vi säger väl så för den här gången då.

Det tycker jag att vi gör. Väl mött nästa gång.

Väl mött nästa gång. Ja, och har du tankar eller vill dela med dig av dina observationer eller rättelser så skicka dem till jonatan snabel-a landskaparen.se. Och dela gärna med er av era erfarenheter på LinkedIn. Ni kan ju svara i avsnittstråden och framför allt berätta för andra om mätning och mätosäkerhet, och sprid att det här är ett viktigt yrke. Och upprätthåll kvaliteten och god mätsed i allt ni gör. Tack för att ni lyssnar. Ha det så bra. Hej!