Hur många mätningstekniker finns det? Vad är skillnaden på en utsättare, mättekniker, mätningstekniker och mätningsingenjör?

En branschorganisation för mätare behövs verkligen för att reda ut det här.

Den här gången har jag Krister Arnaryd med mig i studion. Krister har gått från möbelsnickare till en av nyckelpersonerna i branschen. Och här berättar han om den nya intressentgruppen "Mätningsteknik inom samhällsbyggnad" som bildats inom BIM Alliance.

Hur jobbar de, vad är deras mål och hur kan du stötta deras arbete?

Intressentgruppen Mätningsteknik har olika arbetsgrupper som jobbar med olika mål. Inom Kompetens är målet att det ska finnas tillräckligt många mätningstekniker med rätt kompetens för att möta behovet i branschen. De håller också på med en yrkesrollbeskrivning och en spännande utredning om yrkestitlar.

Arbetsgruppen Regelverk och standarder jobbar med att uppdatera SIS och i BIM/Dataflyt är målet att göra en kodlista.

I intressentgruppen jobbar man också med olika utmaningar inom branschen. Till exempel hur man kan implementera förändringar i hur man utformar anläggningsmodeller så att de även kan användas till maskinstyrning, mängdreglering och mätning. Det skulle spara massa pengar…

Länkar:

Forskarrapport: Mätmetoder för ökad produktivitet

Slutrapport SMIL - Smart Built Environment

Mätningsteknik - BIM Alliance

Regelverk och standarder - BIM Alliance

Intressentgrupp mätningsteknik BIM Alliance

Start - Surveyors

Kontakt:

Krister Arnaryd - LinkedIn

Surveyors.se - LinkedIn

Jonatan "Landskaparen" Vilhunen

Visionen är väl att vi har lyckats så bra att vi kan lägga ner den här branschorganisationen. Funka de verkligen med harmoni, att all data flyttas eller förs över i byggprocessen här och att allting flyter. Och sen att vi har regelverkena, jag tycker att de ska verkligen bara kännas otroligt naturliga och vara så lätta att förstå.

Varmt välkomna ska ni vara i det här vintervädret som vi har i Mätpodden. Idag är det ett avsnitt med Krister Arnaryd, det är en möbelsnickare som har gått till att vara en av branschens nyckelpersoner. Så lite om hans äventyr inom lantmäteri, mätningsteknik, arbete i Saudiarabien, byggande av Öresundsbron. Men huvudtemat i avsnittet är att prata om mätbranschen, behovet och avsaknaden av en branschorganisation, varför det behövs. Det finns ju en BIM Alliance-grupp som Krister är ordförande för. Det är ju lite så här frågor, hur många mätningstekniker finns det i landet? Det får vi svar på. Korta svaret: 3 200 plus 500 utan mätningsteknisk bakgrund. Vad ska man kalla sig? Mätare, utsättare, mättekniker, mätningstekniker, mätningsingenjör – vad är skillnaden på mättekniker och mätningstekniker? Till exempel, det är sådant en branschorganisation reder ut och har just precis rätt ut.

Lite om dataflyt så att vi slipper göra om hela tiden. Och så vidare och så vidare. Och så pratar Krister lite om framtiden, vad vi har och hur vi gör den här branschen mer effektivt. Så fullspäckat avsnitt med lite insikter och inspiration och framtidsspaningar också. Så håll till godo. Och innan vi går in på det så vill jag påminna om att man kan skicka in bilder för att komplettera fältkodlistan i BH90. Jag har gjort den på min hemsida. En enkel formulär där alla BH90-koderna finns. Och förhoppningsvis kan du skicka in en kod. Det är väldigt enkelt, du tar upp det på din telefon, går in på hemsidan och sen när du står i fält och ser en dagvattenbrunn, då tar du en bild där direkt på hemsidan och så skriver du vilken kod där, så kommer det till mig så fyller vi i den här koden. Eller om du jobbar på järnväg, tar en bild på en balis eller en isolerskarv och så skickar du in det där.

Direkt i mobilen behöver inte gå in på datorn och synka bilder, utan du tar den i mobilen på hemsidan så får vi in bilder. Så gör det. Och så lyssnar du här till Krister om en branschorganisation för mätbranschen. Då har det blivit ännu ett avsnitt här i Mätpodden. Och den här gången ska vi prata lite kring mätbranschen. Och så har jag Krister Arnaryd med mig. Har ni varit med i mätbranschen länge så vet ni säkert vem det är. Men Krister, presentera dig själv lite: vem du är och vad du har haft för roller i mätbranschen, för alla som inte vet vem du är.

Ja, Krister Arnaryd heter jag då. Jag bor på Dalar utanför Stockholm. Jag är morfar och allmänt sportintresserad. Och jag började egentligen min karriär som möbelsnickare. Och när jag gick ut en utbildning så insåg jag att det här var ju kanske inte så bra för det fanns inte så mycket jobb inom möbelsnickeri för det var ju mycket utomlands och på andra orter. Jag kom ju från Gävle från början då. Men då gick jag faktiskt till Lantmäteriverket som var en stor arbetsgivare i Gävle och tänkte att de måste ha mycket möbler så jag kan säkert jobba som möbelsnickare där då. Och jag fick träffa en HR-person där och hon informerade att tyvärr behöver vi inga möbelsnickare men vi behöver mätningsingenjörer. Så att om du är utbildad till mätningsingenjör då lovar vi att du kommer kunna få jobba här på Lantmäteriet. Och lite på den banan var det, jag började forska lite. Jag gillade ju matte och teknik och var ut i naturen liksom. Så jag insåg ganska snabbt att det här var ett kanonjobb då.

Och på den tiden var det ju så att man måste ha sex månaders praktik för att få gå och börja mätutbildningen.

Jaha.

Ja och det var ju bra på många sätt för först fick man ju lära sig väldigt mycket om hur yrket funkar. Och dessutom så kanske man fick lära sig att om man inte passade för det yrket så kunde man välja någonting annat. Så jag fick äran att köra sex månaders praktik på Gävle kommun och fick gå runt på olika avdelningar och prova att mäta. Jag minns jag släpa hem ett stativ och en T16-teodolit på bussen för jag skulle lära mig att centrera. Och ingen hade visat mig hur man gjorde och det var ett helsike att centrera instrumentet över ett mynt som jag la på backen här. Men det var jättebra för sen när jag väl började den här mätningstekniska utbildningen på Åsö gymnasium i Stockholm som det var, då hade man lite koll. Då visste man att man kunde ta åt sig den här kunskapen på ett helt annat sätt. Så man hade varit ut och mätt och räknat en del och jobbat med det här.

Det låter ju väldigt förståndigt just att man kan ta till sig kunskapen när man.

Ja, men jag tror problemet var väl att det var för svårt att hitta praktikplatser för att ta in någon på praktik som inte kan någonting.

Nej, nej det är ju den utmaningen då. Yrkeshögskolan har ju den fördelen också. Man blandar och praktik och. Men okej, hur kom du in vidare då efter.

Ja, och sedan efter det så gjorde jag lumpen som fältmätare. Det var jättespännande också. Det tillhörde en ljudmätningspluton där vi la ut mikrofoner i skogen och där vi pejlade in artilleri. Det här krävdes bra precision på de här, eller bra noggrannhet på de här mikrofonerna. Då fick vi egentligen köra polygontåg. På den tiden var det ju till och med lite, vi hade längdmätare, det hade ju kommit. Vi var utom ett jättemycket i militärtjänsten. Där fick man också mycket praktik och vi satt och räknade med G och 80 tror jag det hette på den tiden. Med dubbla disketter och räknade stomnät, men det gick det också. Och sen efter det så hamnade jag på VBB som numera heter Sweco. Där jobbar jag väldigt mycket med ledningskartor. Jag var utom mätte på avfallsupplag, det kom mycket volymberäkningar.

Då sprang man runt med totalstation och mätte sopor. Så det var kanske inte det roligaste jobbet. Lite lättare idag när man kör drönare. Efter det stod jag faktiskt på en soptipp i Trelleborg. Det regn i dag och gjorde en volymberäkning eller mätning. Så ringde en gammal klasskompis, Göran Skarpsvärd, här. Då ringde han från Saudiarabien och frågade om de inte skulle komma ner och jobba tillsammans med han och sökte mer folk där nere. Det var ett jätteprojekt, man byggde tunnlar och bergrum för oljelagning, för försvarsmässiga skäl. Så det var ett lätt beslut när man stod där och var blött på soptippen och fick en sådan här chans. Både jag och min familj, vi hade små barn då, vi drog ner till Saudiarabien och jobbade tre år därmed att bygga bergrum och tunnlar och allt runtomkring det. Så det var en intressant upplevelse med en annan kultur och fick jobba. Det var mycket mätningsingenjörer från Filippinerna som jobbade i Saudiarabien, men även araber och en hel del européer också.

Så det var en jättespännande upplevelse att göra det.

Det måste ju vara häftigt att se olika kulturer och olika arbetssätt och få lite för- och nackdelar på allt.

Ja det är lite synd. På 90-talet var det ganska vanligt att man kunde få utlandsjobb för både Skanska och NCC var stora utomlands. Jag jobbade åt ABV Rock Group som var ett arabiskt företag med mycket svenskar inblandade. Men idag är det lite svårare, man kan ju säkert hitta jobb men inte på det sättet att det drivs av svenska projektorganisationer. Så det är lite synd. I varje fall kom jag hem och var med och byggde Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Så det var också ett jättehäftigt projekt. Avancerad mätning, jag var på vatten och allting rör på sig. Det var ett jätteroligt projekt. Det var nog den mest mätningstekniska utmaningen, den största utmaningen som jag haft i mitt liv. Jag var ju stolt när varje gång man åker över och man kan till och med se våra reflexer eller våra mät signaler sitta kvar på pylonerna där så man får lite flashbacks.

Vad roligt. Annars syns ju inte mät så ofta efteråt?

Sen var jag på NCC och byggde järnväg på västkustbanan där och sen hamnade jag inom leverantörsledet så jag blev lockad av en kompis. Jag började på Topcon och på den tiden hade Topcon en GPS som hade lite unika fördelar för att på den tiden var Topcon det enda märket som hade både GPS-satelliter och GLONASS-satelliter. Så det var ganska lätt sålt eftersom man fick betydligt mer fixlösning än vad andra fick där. Så det var runt och sålde GPS till, då var då maskinstyrningen börjat komma igång och här också.

Är vi i början på 00-talet?

Ja då var vi på 00-talet här. Jag var faktiskt med och körde igång Grävmaskin nummer två i Sverige. Den första var i Trelleborg tror jag, men det här var i Simrishamn då vi byggde en väg där. Så det var jättespännande, det var lite annorlunda då. Då hade man inte två GPS där bak utan satt GPSen uppe på bommen in med en pendel och sen satt en kranssensor under svängkransen på undersidan. Så fick man vicka bommen fram och tillbaka för att man skulle nollställa den här sensorn där under. Det var väldigt noggrant och bra. GPSen satt ganska nära skopan också så att det hade sina fördelar. Det var jobbigt för varje gång man flyttade maskiner var man tvungen att vicka på bommen. Så det var spännande tider och sen efter det hamnade jag på SBG. Det var då, i och med att maskinstyrningen började blomstra. Vi hade, GeoRoggerna det är säkert några av er som har jobbat med den, en dator och programvara. Så det där blev en riktig boom både i Sverige och i andra länder också.

Så där var det mycket fokus på den internationella satsningen från SPG. Det var mycket Australien och satt igång både grävmaskiner och betongläggare och lite olika grejer. Så det var lite pionjärtid på den tiden. Det var jättespännande att få jobba med. Men Sven Vejde som var pionjären och grundaren och uppfinnaren till alltihop också.

Häftigt. Så det var en banbrytning på det sättet. Och sen vidare, då har du varit så mycket i fält efter det kanske, utan då började du komma in i organisationen, tänker jag då.

Ja, jag hamnade på, vi blev uppköpt av Hexagon då, SBG här 2007 tror jag var. Sen hamnade jag då i försäljningsbolaget för maskinstyrning, som hette Scanlaser på den tiden. Så där jobbade jag i några år och det var också jättehäftigt. Det var väldigt stark tillväxt på den tiden. Så vi verkligen öste ut maskinstyrningssystem på marknaden. Det var jättespännande. Sen slog vi ihop Scanlaser och Leica då. När var vi då? 2016 kanske det var någonting sånt. Så då slog vi ihop Leica och Scanlaser till ett bolag och så jobbade jag där tills jag 2019 var det väl, som jag började på, eller 2018 på Scior geomanagement. Så då gick jag över och jobbade i ett konsultbolag. Det var ju lite annorlunda, det var lite roligare. För då kom jag lite närmare fältet och fick vara ute och se en del. Jag jobbade även som projektledare i en hel del projekt. Jag jobbade även på Förbifart Stockholm som byggledare på mängdreglering och det var jätteintressant också.

Då fick man chans att sätta sig in i alla regelverk i de riktigt stora projekten och fick verkligen se BIM-möjligheter och BIM-utmaningar som finns kring hur man hanterar data och så vidare. Men sen i höstas nu så har jag startat eget dom. Nu har jag eget företag och jobbar då åt BIM Alliance på konsultbasis och driver den här intressegruppen för mätningsteknik därifrån.

Vi kommer att prata mycket om det, men jag tänker att för att komma in på det ämnet, mätning som bransch i Sverige, alltså som branschorganisation och samhörighet mellan mätare och så. Du har ju varit och rört dig på många punkter och sett många delar. Varför tror du att det inte finns en stark mätorganisation eller bransch i Sverige? För min upplevelse är ju så här att man bara tittar på betonghåltagarna och har sin organisation, VVS branschen har sin och mår. Det finns väldigt starka intressegrupper som har fört framåt branschen och styrt upp villkor och så. Men i mätning har det inte funnits riktigt och det kanske har funnits lite olika försök. Men vad har du för reflektioner kring det?

Jag tror att en anledning kan vara att vi inte har egen arbetsgivarorganisation och vi är lite för små för det. För många av de som har branschorganisationer sen tidigare så hänger de ihop med arbetsgivarorganisationen också. Då finns det en naturlig del och det finns ekonomi. Och där är det ofta människor som är engagerade också. Jag tror att de flesta branschorganisationer har en koppling till arbetsgivarorganisationerna. Det är lite svårare på mät sidan. Sen vet jag att det har varit åtminstone tre tidigare försök att starta en sån här branschorganisation. Men då har det gjorts ett tag människor som jobbar heltid och ska göra det här på kvällar och helger. Det är jättesvårt för det är en hel del jobb ändå att göra det här.

Nu kommer ju senaste tidningen av Sinus ut här i veckan och då står det ju där att nu lägger de ner tidningen. För att de inte hinner med helt enkelt så får man se vad framtiden har med sig där. Men visst är det så att gör man saker på frivillighet så det är ju en stressig avhållande. Man hinner inte mycket.

Ja det vet väl du kanske. Det är ju faktiskt så och sen har man ett heltidsjobb så är det ju naturligtvis perioden när det blir väldigt mycket att göra och då hinner man inte med någonting och sen kanske man när det är lite lugnare då försöker man göra lite på sidan om. Men det är jättesvårt. Så nu jobbar jag två dagar i veckan med den här branschorganisationen och det kanske inte låter jättemycket men vi hinner med en hel del på de här dagarna.

Ja, men berätta om det. Jag skulle gissa att nästan alla som lyssnar inte vet vad BIM Alliance är och vad som ingår i den och vad är den här intressegruppen. Jag skulle gissa att 20-30% kanske känner till det.

Ja precis och BIM Alliance, egentligen från början visste vi inte. När jag hade de tankarna, det var drygt ett år sedan som jag började fundera på att dra igång en branschorganisation. Jag hade lite luckor i mitt jobb som gjorde att det fanns möjlighet att sätta tid på det här, och då tänkte vi: ska vi köra en branschorganisation i helt egen regi eller ska vi göra det i BIM Alliance? Det fanns en rapport från ett forskningsprojekt som hette Mätmetoder för ökad produktivitet som man kan hitta på Smart Built Environment bland annat. Men där stod det tydligt i slutrapporten att det saknades en branschorganisation och intressegrupp för att driva mätningstekniska frågor. Det här projektet nästan tog stopp när det var färdigt för att det fanns ingen som kunde ta det vidare helt enkelt. Så det där läste jag och fick lite blodad tand. Men nu ska vi väl sätta igång det här. Och sen då, när jag bara tittar på BIM Alliance då, som driver mycket det här med digitalisering och informationshantering, mycket BIM.

Och det var ju så att jag satt på den tiden och jobbade på samma kontor som BIM Alliance också. Så vi började prata och fördelarna just att ligga i BIM Alliance var ju väldigt stora, för där fanns ett kansli, det fanns en medlemshantering, det fanns kommunikatörer och hemsida och det var så mycket som fanns på plats. Och man hade ju redan sju intressentgrupper som man kallar det då, med särskilda intresseområden då som energi och utbildning. Det fanns en som hette anläggning och. Så det var väldigt enkelt att starta en ny intressentgrupp av mätningstekniker och gå in i den strukturen i BIM Alliance. Och sen plus att BIM Alliance har ett enormt nätverk med väldigt mycket människor som bor det på Trafikverket. Så att man får väldigt lätt kontakt med rätt personer också i BIM Alliance nätverk. Och sen är det ju väldigt, just mätning handlar ju väldigt mycket om digitalisering och BIM och vi har väl jobbat med BIM i 30 år egentligen.

Så på ett sätt och så vi är duktiga på det här också. Vi är också de som jobbar ut i projekten så är det ofta mätningstekniker och mätningsingenjörer som får ta hand om modeller och filer och så vidare, se till att det funkar. Så att jag känner att just då vi jobbat tillsammans och jobbat i BIM Alliance då det var bra. För man driver ju mycket frågor och mycket det här med öppna format och så att det fanns väldigt mycket beröringspunkter som gör att det känns väldigt bra att ligga i BIM Alliance då.

Vad tycker du, vad responsen varit, hur många är med i BIM Alliance nu i den här gruppen och om man vill vara med, hur går man tillväga och vad har du beskrivit upplägget på den här intressegruppen?

Ja, precis. I BIM Alliance är det 200 företag och organisationer. Trafikverket är ju en väldigt aktiv aktör i BIM Alliance också. Många fastighetsbolag. Nu sedan vi drog igång intressegruppen mätningsteknik har vi fått in en hel del mätkonsulter också. Just i intressegruppen mätningsteknik är det väl ungefär 40 bolag och organisationer som är aktiva. Det är alltid från kommuner, byggbolag, stora konsultbolag, mätkonsulter, trafikverk och lantmäteriet är med där också.

Vad tänker du att det ska leda fram till? Hur är upplägget för att ta fram saker för mätningsteknik?

Nu när vi har kört igång har vi startat arbetsgrupper. Vi har en liten vision vart vi vill. Vi vill förbättra mätningstekniken i samhällsbyggnadsektorn. Då har vi identifierat tre områden som vi har tillsatt arbetsgrupper där vi kan jobba lite mer aktivt. Det första är kompetens. I kompetensgruppen har vi målat att det ska finnas tillräckligt med mätningstekniker och mätningsingenjörer i Sverige som har rätt kompetens för att möta behovet som finns ifrån branschen. Här jobbar vi tillsammans med alla yrkeshögskolor och även Gävle Högskola och Karlstad. Där pratar vi med dem och hur vi kan hjälpa. Vi håller också på att titta på vilka kompetens, vad behöver man kunna för någonting när man ska utbilda sig till mätningstekniker. Där håller vi på att titta på en yrkesrollsbeskrivning som vi har stulit idén från fastighetsbranschens utbildningsnämnd som hade gjort det för fastighetsingenjörer och fastighetstekniker.

Det är ett jättebra koncept där man beskriver vad man ska kunna för någonting. Det kan vara att man ska kunna mätas stomnät, att man ska kunna göra en utsättning av en vea och schakt. Man ska ha en del teoretiska kunskap. Det här tror vi kan verkligen hjälpa utbildningssamordnare som driver de utbildningarna att de kan ha det här materialet när de tar fram sina utbildningsprogram. Att vi inte missar något och att man hänger med i tekniken och så vidare. Så det här med kompetenser är jätteviktigt, men det är också viktigt att locka människor till yrket. Det är ju inte lätt, det är ju många som står i hög konkurrens då.

I en osynlig bransch, alltså vad är mätningsteknik?

Så där jobbar vi en del, vi har hittat något som heter Get Kids Into Survey, som är ett engelskt initiativ för att locka unga till att få upp intresset. Jag pratar om att vi ska vara med på gymnasiemässan och kanske stötta där, men det är viktigt att tala om för alla ungdomar som ska gå vidare här, att det finns ett jättespännande yrke, just den här kombinationen av teknik och natur, det är häftigt att vara med i bygden.

Fantastiskt yrke.

Ja, verkligen.

Det är ju ett problem i jättemånga länder, jag lyssnar ju på engelska poddar, Geohollics, och det finns ett från Australien, jag tror de är med där i get Kids into Surveying. Det är ju samma problematik, mätare blir äldre, återväxten har inte varit så stor, det är en osynlig bransch. Så det är ju liksom, det är inte bara här, utan det känns som det är överallt, det är samma problematik.

Ja, och sen är det också viktigt när, först då när man har fått lyckats med första steget att få människor som börjar utbildningarna, sen ska man ju få dem att göra färdigt utbildningen också. Det är ganska många som börjar och som inte fullföljer utbildningen och då det är lite tråkigt. Och sen då måste man ju få LIA, i alla fall på yrkeshögskolorna så är det ju att man har LIA och då måste man ju, det är en del som inte får LIA platser och då får man ju inte under sin examen. Så det är också någonting som är jätteviktigt att vi alla hjälper till då och stöttar med LIA platser. Så, och sen när man kommer ut till slut så ska man ju få jobb då. Så det är en resa ändå för att klara det här men vi får hjälpas åt och jag tror att just vi i en branschorganisation så har vi möjlighet att jobba med de här frågorna på ett annat sätt än vad man kan göra enskilt.

Jag berättar lite vad ni har kommit fram till om kompetens. För jag är ju med här så jag har ju hört det här men bara sådana saker som hur många mätare finns det i Sverige?

Ja, jag tror vi är uppe i 3200 i vår kartläggning. Plus att vi har sett ungefär 500 som mäter med GPS och som inte har någon mätningsteknisk bakgrund.

Den gruppen brinner jag för lite för jag har börjat där i den änden. Hur kom ni fram till de 500?

Vi pratade lite med instrumentleverantörerna om hur många GPS de hade sålt. Det är väl en liten uppskattning men vi tror säkert att den kan stämma.

Jaja, men ni har pratat hur mycket som är sålt. Man ser ju det här på anläggningen, mässorna säljs ju jättemycket GPS-utrustning. Hur ser utbildningsläget ut i Sverige med platser? Hur många nya mätare blir det per år?

Det finns ju runt 500 utbildningsplatser i dag om man tar med både yrkeshögskolan och högskolan. Och nu när vi stämde av senast så hamnade vi väl någonstans på 350 som hade blivit tillsatta eller som hade börjat. Men de har inte fått svar från en utbildning i Umeå. Vi bedömer väl ändå att det är relativt okej nivåer på de som har kommit in. Det är några som har lyckats. Man märker en del av yrkeshögskolan har blivit duktiga på marknadsföring och det hjälper ju till en hel del. Så det ser ändå relativt okej ut. Men sen är vi lite oroliga för att tittar man norrut i Sverige så finns det ingen utbildning norr om Umeå. Och det byggs ju väldigt mycket och väldigt mycket på gång uppe i det området. Så där, skulle vi titta på kartan så skulle det verkligen behövas en utbildning där uppe. Vi håller på och ska möta med Luleå tekniska universitet här och se om vi inte kan hitta på någonting där.

Samtidigt så är det lite utmaning i söder också. Malmö har ju en utbildning med den. Där skulle det bli ett omsök nu då eller en ny ansökan för att få fortsätta. Och där har vi pratat med myndigheten för yrkeshögskolan som beviljar de här ansökningarna i tillstånden och verkligen påvisat vikten av att ha en bra geografisk spridning. För det påverkar det även om vissa är distansutbildningar så är det ändå många i hyfsat närområde som söker de utbildningarna. Så det hoppas vi kunna påverka.

Du nämnde någonting i något möte här att ni har märkt lite förvånade att man flyttar inte till en utbildning eller för en arbetsplats kanske lika mycket som man förväntat.

Det är en låg flyttbenägenhet i vårat yrke av någon anledning.

En annan sak, ingår det där i kompetensutvecklingen där titlar?

Ja just det, det var ju sådana spännande puck som vi fick på första mötet. Vi hade första mötet i mars här när vi drog igång och visade vad vi skulle göra av våra projektplaner. Då kom från flera här som sa att vi måste reda ut den här djungeln med titlar inom vårat yrke. Den fick vi och den har vi jobbat jättemycket med. Det är jättespännande för att det är ett bökigt idag. Jag tycker synd om alla som utav söker mätjobb för att man får söka på så många olika titlar. Plus att söker man till exempel på mättekniker som är vanligt och har ett namn i vår bransch och får ihop jättemånga som jobbar på EEL inom industri och man får verkligen in och leta ordentligt efter de här jobben. Så det har vi jobbat med och det har en rekommendation nu som vi ska köra en remissrunda på internt i intressentgruppen. Men jag kan väl skvallra lite grann att det är då mätningstekniker och mätningsingenjör och lantmäteriingenjör samt teknisk lantmätare.

Det är de fyra titlarna som vi har sett används vanligt och är tydliga. Det är ingen blandning med andra yrken. Om vi känner att vi skulle kunna hålla oss till de här så hade det blivit lättare för alla.

Vad är det för termer till exempel som ni tycker inte ska rekommendera?

Ja det finns en gammal utsättare här som vi tycker är lite nedvärderande och lite gammaldags. Det finns just det här med mättekniker och mätingenjörer också, där man blandar väldigt mycket med industrin. Det finns MBK-ingenjör förekommer ibland, men inte så vanligt som jag trodde var mer vanligt förr.

Mätchef finns väl också som en.

Precis, men sen kan man ändå, man kan bli utbildad mätningsingenjör, men man kan ju jobba som mätchef. Det här pratade vi mer om roller då. Här kliver man in i olika roller. Man kan vara mängdreglerare, eller inom kommuner är det ganska vanligt att man är kart- och mätingenjör eftersom man har olika arbetsområden. Det är ganska vanligt också. Vi har sagt också att vi vill en treårig utbildning för att man ska få. Alltså ska man starta en treårig utbildning så kan man kallas en mätningsingenjör eller att man blir det. Men vi har också sagt att man kan vara mätningsingenjör genom att man jobbar länge i branschen också. Det är helt okej. Vi vill egentligen bara se till att vi inte har tio titlar i vår bransch. Så nu har vi smalat ner det till fyra stycken istället.

Och där, jag tror du nämndes någonting om att kanske validera kunskap. Jag tänker själv liksom så här, jag har inte gått någon utbildning, men man känner ju, jag kan ju väldigt mycket. Man lär ju sig med tiden, man har jobbat ett antal år eller decennium och så, och om man är intresserad av någonting så kan man ju någonting. Hur ska man tänka kring det, för det finns ju många därute som har kommit via anläggning eller olika roller, hamnat inom mätning. Hur ska man förhålla sig till en titel då? Har ni tänkt på den aspekten?

Vi tycker att det är många som har gått den vägen och jobbar man som mätningsingenjör då får man använda den titeln. Och det är mycket arbetsgivaren som kanske sätter den titeln på det jobbet som man har. Vi har också pratat om att vi kanske ska börja snegla på en certifiering. Det finns i några andra länder och då får man ju gå igenom vissa prov för att visa att man har rätt kunskap. Men det är ingenting att titta på egentligen. Idag finns det ju trafikverksbehörigheter 1 och 2 där man lämnar in lite erfarenheter och så där. Men det kanske kan bli något för framtiden.

Ja men det är intressant. Det är ju mer certifiering, det är inte certifiering, det är en bedömning av vad man har skickat in kan man säga.

Fastighetsbranschen som vi pratade med, de har ju det, där kan man bli certifierad fastighetstekniker till exempel.

Sen är det ju det har varit väldigt bra tänker jag på ett sätt att det finns ju nackdel att det släpptes helt fritt innan var det ju mer skyddat. Men det släpptes ju fritt där på 90-talet, mycket tjänstig som. Det har gjort att det har blivit en väldigt utveckling från många håll fylls på marknaden. Sen har det väl blivit att det finns ingen gemensam tråd kanske. Alltså när man inte har någon standard att förhålla sig till.

Ja, precis. Så är det ju.

Okej, men kompetens där, det är ju ett ben där kan man väl säga. Vilka andra ben finns det där i intressegruppen?

Den andra arbetsgruppen då är ju då regelverkskostndader. Och här har vi ju en jätteviktig uppgift då. Vi vill få till en uppdatering då av CIS-TS211-43 och 44. De här gjordes då 2016 och är i behov av uppdatering och plus att de har blivit upphävda också hos CISTA. Det går fortfarande att kravställa emot dem då men det uppfyller ju inte CIS-krav på teknisk specifikation. De är dessutom mycket hänvisningar som egentligen är grunden till varför den har blivit upphävda också. Så här vill vi verkligen se över det dokumentet, göra en uppdatering av och göra den mer lättanvänd så att vi inte har så mycket hänvisningar. Vi ska titta om vi kan få in det här gumm också. Det här sättet att uttrycka lägesosäkerhet och mätosäkerhet. Det ser vi fram emot men vi kommer inte kunna klara det här på de här två dagarna som vi har att jobba. Så vi har ansökt att få finansieringsstöd från SBUFN så att vi går och väntar på det.

Det behövs ju verkligen, det är ju publicerat på BIMAlliance.se och så kan man klicka sig fram till mätningsteknik och så regelverk och standarder. Där har ni i den gruppen konstaterat, eller där finns en sida vanligt förekommande standarder och regelverk. Det är ju så att man får hjärtinfarkt när man läser den. Det är ju mellan 40 och 50 standarder och de är ju som du säger varierande årtal, varierande innehåll, men alla förekommer, eller mer eller mindre de förekommer ju och man behöver förhålla sig till dem i vardagen, mer eller mindre.

Precis, jag håller med. Nu håller vi på att titta på en som hanterar aria-mätning i byggnader och volymmätning. Som vi har insett att det finns ju inga krav på noggrannhet eller på mätosäkerhet eller lägesosäkerhet och så där kan du egentligen stega eller gissa eller du kan få fram den arian hur som helst. Så där ska vi ta kontakt nu med KTH där man utbildar fastighetsjurister och mäklare så ska vi lyssna lite grann om inte det vore bra att få lite styrning på det här.

En kvadrat kostar hundratusen så en tiondels kvadrat. Det börjar bli pengar. Vad finns det att säga där om regelverk? Du sa sist TS där. Vad finns det för andra uppenbara luckor just nu i regelverket?

Det finns en som litegrann, där vi kommer in på den tredje gruppen, arbetsgruppen som jobbar med BIM och Dataflyt. Där jobbar vi med den som heter kodlista BH90. Det är en standard kodlista. Den fanns i tidigare bygghandlingar 90. En stor dokumentportfölj som ersattes för ett par år sen av SIS-bygghandlingar. Då kom inte kapitel 7 med, där då kodlistan ligger plus en massa andra bra mätrelaterade och modellrelaterade information. Den kom inte med. Nu håller man väl på att titta på om man skulle försöka få med delar av det här in i SIS-bygghandlingar. Men då försvann det, så då fanns det egentligen ingen standard kodlista. Vi tog tag i det där och hittade den där listan och har nu publicerat den på BIM Alliance hemsida för att den åtminstone ska finnas någonstans. Men det här vill vi jobba vidare med också. För att det är bra att ha en kodlista och en benämning.

Men sen är det också att vi vill få mer information. Vi har lagt till CAD-lager för att det var ganska enkelt enligt standarden här. Men sen vill vi även ha med mätlager. Vart ska man mäta en lyckstolpe någonstans? Och vill man ha med nåt attribut? Om man kanske har med höjd och typ? Så det håller vi på att titta. Vi vill också försöka få med koordinatsystem på alla punkter. Så att vi har med oss det vidare då in i byggprocessen när man projekterar. Så att inte vi tappar den informationen då. Och även lägesosäkerhet skulle vi vilja ha med och mät datum och sådana här saker. Så det håller vi på att utveckla den här kodlistan då för att verkligen fylla på med information som vi tycker är viktig, som vi vill ha med oss. Så att sitta du på ett bygge och titta i en samordningsmodell och klicka då på ett objekt där. Och det är ett inmätt objekt så ska du kunna se att ja det här var mätt 2022 och det har en lägesosäkerhet på 5 cm. Och då vet jag vilken kvalitet det är på det här.

Jag tänkte, jag ska lägga ut det här på podden i samband med det här avsnittet och så ut i nyhetsbrevet att man skulle crowdsource att lägesförklaringen, alltså fått in bilder på varje kod också, att det kunde finnas i ett dokument. Så blir det, nu ska jag mäta in pelare och så har man en pil. Lite som den här, det fanns ju en mätanvisning för geoprocess tror jag den heter. Den finns ju, den är jättebra men den kanske inte har alla koderna och den dog ut men har haft en liknande.

En liknande, precis, det skulle vi jättegärna vilja ha med.

Där tror jag alla som mäter, man är på spår och så tar man en bild på en balis och så tar man en bild på en isoleringsskarv. Mäter du sånt sällan så vet man vad det är för någonting.

Ja och det här kan vi använda i utbildning också. För att få lära sig.

Jag trodde det hade kunnat.

Det tänkte vi och då skulle vi försöka göra det på ett sätt också så att om man via någon app eller på något sätt när man är ut i fält då kan klicka på en kod och få upp en bild. Då är jag inte säker på att instrumentleverantörerna klarar det här idag men på något sätt är det viktigt att man får den tillgänglig vid rätt tillfälle också.

Super responsiv hemsida, det hade varit jättebra att få koden och vissa programvaror är väldigt smidiga att man kan fritextsöka. Men flera är fortfarande som om man nu får SBG Geopad, nu är det ett par år sedan jag använde det sist. Där var det ju man var tvungen att skriva rätt första bokstav för att få upp droppdown-listan. Men jag vet flera andra system så räcker det ju egentligen att skriva någonting med beskrivningen så får man ju rätt. Men det hade ju varit väldigt fint att man kan se lite information.

Sen spånar vi lite om det, vi har ju kamera på alla handdatorer idag så att man skulle kunna vara den aktiv och den kunde se vad det är för någonting så kunde den koda direkt och den borde ju.

Alltså att instrumenttillverkarna inte har tagit med sig att den automatiskt tar bild. Alltså om man nu slänger på massa saker på en stång, alltså en superlättvitks kamera som tar en bild på varje gång man klickar på mät. Och det behöver inte vara jättehög upplöst bild men någon form av bild som loggas med, det tycker jag är jättekonstigt att inte som standard. Men ja vi ser vad det hamnar. Men det är ett fantastiskt initiativ för det hjälper ju alla i vardagen då som vad man mäter och har en tydlig kodlista, tydlig beskrivning vad man ska mäta. Vad finns det mer där då? Då är vi inne på dataflyt då. Vad finns det för problemställningar där?

Ja, och där har vi väl kanske den största utmaningen, eller största frustrationen, i branschen bland oss mätningstekniker och mätningsingenjörer: det här med anläggningsmodeller. Just att de projekterade modellerna sällan går att använda på ett bra sätt för mängdreglering och till maskinstyrning och mätning. Så det här är ju fortfarande en stor snackis och visst det fungerar. Det man har lyckats få till en riktigt bra dialog mellan projektörer och mätfolk och där går det ju bra. Då kan man hitta vägar fram men det är väldigt ofta också bristande kvalitet på de här bitarna. Så det är ett jätteviktigt förbättringsområde och där finns det en forskningsprojekt som tog fram något som hette SMIL. Smart leveransspecifikation eller någonting sånt. Ni kan söka på SMIL och Smart Bild Environment så hittar ni det. Jätteintressant och där har man tagit fram och skrivit hur man ska utforma modeller för att det ska fungera för maskinstyrning och mängdning och mätning.

Tanken var väl att det skulle börja användas och det har inte riktigt gjorts. Man har väl försökt ett par ansatser i ett par projekt och gjort någon liten variant men det har visat sig att det här dokumentet kanske är lite för tungläst och det kanske behöver uppdateras och förenklas lite grann. Vi var på en stor konferens nu i tisdags här där vi pratar just om BIM inom anläggningssidan och Trafikverket och BIM Alliance som anordnade där. Där pratar vi just om det här, vikten av att kunna få fram bra modeller. Det här är någonting som vi har fullt fokus på att kunna verkligen ta fram någon typ projekteringsanvisningar för hur man ska göra med modellerna så att det ska gå och använda dem utan att man behöver bygga om allting eller börja om från början. Det här är ett jättespännande område.

Norge verkar ha kommit längre i det, jag har säkert berättat det någon gång men jag håller på med att reglera en GC-bana och bygga en modell om den börjar bli färdig så. Men det är väldigt standard, man ser att det projat i civil 3d eller Nova point och så får man sina pdf och så sprängda dwg, allting i 2d och så får man bygga upp normalsektioner och ditt enda datten. Så använder jag Gemini Terrain där just nu då. Och så ringer jag supporten, ja, hur ställer man in släntlutning mot terrass och alla möjliga inställningar när man håller på att lära sig det. Och de bara, varför behöver du göra det, och si och så, jo men det här måste väl vara en standardfråga, det här måste väl alla göra eller? Nej men i Norge, du får ju WIP, de kallar det WIP-start, det är väl en nova point, då projektören skickar vidare det och då har ju mätaren en modell med inställningar, med ytor, hur de träffar varandra, så man sedan kan anpassa i produktion om det vill ge relationer eller ändringar. Men, där verkar det inte alls, de var helt oförstående att man behöver ställa in allt det här, det här måste ju varenda kotte i Sverige göra för att få en rätt modell för mängdreglering.

Jaha, ja det är lite sorgligt det här, de norrmännen har fuskat lite grann där med, kört vips, det är smart för då funkar det ju och Finland är också långt framme i de här bitarna också. Vi har lite att jobba på där men det här smilprojektet, vi hoppas nu kunna starta ett fortsättningsprojekt då, där vi kommer att kunna komma i kapp Norge och Finland här på de här bitarna och framförallt att slippa det här extraarbetet som är.

Det är så mycket pengar, jag tänker att det är skattesam gånger cykelbana. Jag tror jag har lagt 100 timmar på att bygga modell på ett sånt projekt, alltså tolka PDfer, för det är mycket normalsektioner och ändringar. Det är inget stort projekt men det är mycket skattepengar som har gått till att bara tolka grejer som finns egentligen. Men det är jättebra. Vad finns det för andra oreda? Det finns ju många saker. Lägeskontroller har jag antecknat.

Precis, det där var ju, vi pratade med en hel del kommuner också. De har ju mycket mätfolk och mätutmaningar och flera kommuner har sagt att det är väldigt dålig kvalitet på lägeskontrollerna som de får in ifrån de som har byggt någonting. Och även då när man exploaterar områden så får man relationshandlingar som är av väldigt bristande och ojämn kvalitet. Så där är det alltid så att de får gå ut och mäta om allting. Så här har vi pratat med flera kommuner om vi skulle försöka ta fram ett standard, ett dokument helt enkelt som beskriver hur man ska göra med mätningarna och hur de ska levereras och vilken kvalitet och om det ska in på någon särskilda lager och så vidare. Så här har vi börjat kika på det och det känns verkligen som att vi skulle kunna ganska enkelt få fram någonting här som kan hjälpa många kommuner. Och sen är det ju då en kommunikationsfråga i kommunen också för det är ibland när det är olika avdelningar som handlar upp de här projekten och det är ofta bygglov som kräver lägeskontroller medan det är kanske en annan avdelning som har hand om mätning som tar emot det.

Men det är väl någonting som varje kommun får försöka lösa. Så det här är spännande så här har vi flera kommuner som är engagerade så det ska bli spännande att se vad vi kan åstadkomma här.

Vad tänker du, vad är visionen här? Alltså om man tänker kanske ett eller två år framåt och sen liksom om man tänker fem, tio år framåt. Om du får liksom bara vilja komma till, hur skulle mest branschen se ut om man får tänka fri?

Visionen är väl att vi har lyckats så bra så vi kan lägga ner den här branschorganisationen. För då har vi funkat i sådär verkligen med harmoni att all data flyttas eller förs över i byggprocessen, i samhällsbyggnadsprocessen här och att allting flyter. De som kommer ut från utbildningarna är riktigt bra utbildade, de har fått bra med fältövningar, de kan det här. Alla vill bli mätningstekniker och mätningsingenjörer bland ungdomar. Sen att vi har regelverkena, jag tycker att de ska verkligen kännas så otroligt naturliga och vara så lätta att förstå. De ska bara finnas där, jobba på att flytta på. Det vore riktigt skönt att vi kom dit. Vi har nog lite att jobba på.

Det är ju en fin. Det får vi jobba på allihopa och hjälpa till med det. Hur kan man hjälpa till i det här om man känner att man har lite luft under vingarna eller vill vara med och påverka i en sån här intressegrupp? Hur går man iväg rent praktiskt?

Ja, det är så att för att vara med ska man vara medlem i BIM Alliance eller i vår systerorganisation Geoforum som jobbar med geodata och det här är väldigt mycket kommuner involverade. Medlem där så får man vara med just i vår intressentgrupp mätningsteknik. Men annars så får man bli medlem i BIM Alliance först. Det är jättebra då stöder man ju vårt arbete. Sen så vill man då vara med någon i arbetsgrupperna så går det jättebra. Här är det ju väldigt bra diskussioner och man får ett fantastiskt nätverk. Här finns det ju riktigt duktiga människor och sådana som inte har jobbat så länge också. Vi vill ju ha en blandning också att inte bara ska vara superexperter i de här grupperna, utan även de som jobbar och får de här utmaningarna också. Men sen är det ju också många som är med i BIM Alliance och stöttar och får all information. Men man känner att man inte riktigt har tid att jobba i arbetsgrupperna och det är helt okej också. Det är som inte att man drar på sig någon arbetsbörda utan det är ändå 10-15 personer i alla arbetsgrupper.

Och vi kan gärna bli några fler men det är inte så att vi har kris på folk som hjälper till. Men det är jättekul om ni vill vara med och stötta det här för att ju fler vi blir desto starkare är vi. Och ni får dessutom väldigt mycket information och blir inbjudna till de här mötena där vi har föreläsningar och sånt.

Man får ju pulsen på branschen. Jag är ju med där så jag bara säger som ensamföretag. Jag tror det var typ 10-11 tusen per år eller sånt men det kostar och sen var det väl för större företag så fanns en annan prismodell. Men ändå är det ju väldigt värdefullt. Alltså man hör ju vad som händer. Som du säger man får ju ett nätverk. Man lär ju känna folk lite. Jag har fått flera uppslag till podden och till exempel för personligen och så ser man ju hitåt är det på väg och det är ju jättebra organisation att vara med i tycker jag också.

Jaha vad kul.

Väldigt värdefullt. Hemsidan där, om man inte är med så kan man ändå få nytta av grejen här då.

Ja vi är ju generösa så vi delar med oss av allt arbete ändå så att alla kan läsa det här. Och går man in på BIM Alliance och söker på nu ska vi titta över om det står nätverk och grupper och så går man in på intressentgrupper, mätningsteknik då kan man hitta och där ligger allt resultat ifrån. Vårt arbete och analyser och där kan ni hitta det här biblioteket med alla 48 regelverk så slipper ni googla och söka på dem när ni ska ta någon av någonting.

Vad finns det mer där? Man kan ju nämna lite grejer där. Det finns kodlistan, det finns lite lathundar, har det kommit upp, best practices?

Ja, precis det finns det. Där kan man se alla mätutbildningar. Man kan även se myndigheten för yrkeshögskolas rapport där. Då kan man se hur många som har fått jobb efter som har gått den här mätutbildningen. Det finns också en hel del intressanta information i den. Om man skulle vilja forska inom mätningsteknik så finns det lite tips om hur man kommer igång med det och dessutom finns det väldigt mycket forskningsresultat som är spännande att läsa där man har forskat inom mätningsteknik. Så har vi lagt upp en hel del av de resultaten där på hemsidan också.

Kul. Vad bra. Så det har vi i BIM Alliance. Är det något annat du tänker kring BIM Alliance som du skulle vilja nämna?

Nej, det är inte mer än att det är en spännande organisation som verkligen jobbar med digitalisering inom samhällsbyggnad. Jättespännande att vara med i nätverket. Är ni medlem i BIM Alliance får ni vara med på alla andra möten också. Det är BIM frukost där en gång i månaden. Det är mycket intressanta grejer. Ni får med och lyssna på de andra intressentgruppsmötena. Vi har stora BIM-dagen här i april som är en stor konferens. Sen Arbetar Smart som jag tillsammans med i en forum på hösten. Så det händer mycket så vill man ha koll på läget inom det här med digitalisering och även en mätning. Då ska ni vara med. Man borde utvecklas och få höra mycket och bygga nätverk. Så jag tycker det är jättespännande.

Kul. Ett annat sätt att nätverk hålla koll på mätbranschen det är ju surveyors.se eller? Surveyors. Det är ju faktiskt du som ligger bakom och jag.

Ja precis, det är lite spännande. Jag har ju alltid haft en stor passion för det här med mätningsteknik och det var redan 1999 då när nästan internet kom som jag drog igång surveyors.se. Jag tänkte att här skulle vi kunna sprida nyheter till branschen och nu är jag och en kille från Sweco som heter Johan Wendelå som driver den här hemsidan tillsammans då där vi försöker att dela med oss alla nyheter som finns inom branschen. Men sen har vi också väldigt fokus på jobb för att när vi pratar med de som har gått ut i skolan så har de sett att det finns ju inte så många mätjobb. Och det är anledningen att tittar man på LinkedIn så kanske man hittar tio. Det hittar man på olika arbetsförmedlingen. Hittar man femton och sen hittar man på andra ställen så hittar man några stycken där på olika jobbsajter. Men det vi har gjort är att vi skannar av alla de här jobbsajterna och även LinkedIn dagligen. Nu har vi 50 jobb som ligger publicerade på Surveyers.

Okej, så ni tar det inte bara att man publicerar där utan ni suger in av dem?

Vi suger in dem också. Så den länkar vi då till de jobben. Så vi tänkte att vi skulle kunna underlätta för alla som vill söka sig ett nytt jobb, att man ska hitta det. Dessutom för alla arbetsgivare att få visa att man letar människor också. Jobbguiden är spännande om man vill ha koll på de jobben som finns därute. Det var överraskande många när vi började kartlägga här så vi trodde själv inte att det fanns så mycket mätjobb. Det här kan vara att när man är osäker på om man ska välja mätyrket, men ser man att man bara hittar tio jobb så kanske man tycker att det här kan man inte satsa på. Det här jobbet, det finns ju inga jobb. Men nu hoppas jag att det här kan hjälpa till att fler söker sig till jobbet också.

Ja det är en jättebra sida. Jag brukar alltid titta där minst en gång i månaden och hålla reda på lite. Det är ju mycket pressreleaser också där. Men man ser ju att de har lanserat den utrustningen och det har hänt i det företaget. Så det är också ett jättebra sätt att hålla koll på branschen så. Om man avslutar lite, rundar av. Jag tänker, hur tycker du att branschen har förändrats? Eller om du blickar bara tillbaka på mätning under den tid du har sett och vart är vi på väg som mätbransch? Någon form av reflektion?

Ja, på vissa områden har väl inte hänt någonting tycker jag. Andra saker, de har stomnätsmätning så den är precis likadant som den var tidigare. Kanske inte så långt tillbaka som när man körde måttband men annars då. Så det har väl hänt jättemycket. Det har varit spännande. Jag var på Gävlekommun och fick sätta ut husgrunder eller profiler med vinkelprisma. Så jag har fått äran att göra det till och med. Och vara med på den resan. Så det var det många. Först längdmätaren och totalstationerna. Sedan kom GNSS och drönare. Jag tycker att den stora skillnaden just nu på inmätningssidan är att man börjar jobba mer med både drönare, mobil och stativ- eller terrester laserskanning. Så det är väl någonting som kommer att förändra yrkesrollen. Man måste helt enkelt bli duktig på att jobba i punktmoln. Att kunna plocka ut data, ta beslut och kunna göra kartor från punktmoln helt enkelt.

Det där är en stor skillnad så att vi blir mer inne tyvärr på ett sätt men lite kortare i tid ut. Däremot på utsättningssidan är det svårt att köra laserskanning så där får vi kämpa ett tag till med den konventionella metoderna.

Ja, det är lite svårare att man får hålla sig hur de här robotlösningarna kan lösa den biten. Det är också intressant att se att man ser en försök på att rationalisera det här också. Istället att man behöver ta upp ett kliv, alltså den enklare mätningen försvinner ju. När jag började så fick man en GPS-pinne i handen och så satt ut fyra hushörn och gjorde väldigt mycket sådant. Enkelt jobb men idag gör ju anläggarna det. Min tes är ju att om en anläggare har en planlaser, vilket alla har, så borde de också ha en GNSS-stav. Det kostar lika mycket idag. Det kostar 20 000 och en tvåfalslaser och 20 000 och en GNSS-stav. All sån där enkel, för planeringssyften, för grovplanering, röjning, fram till plus minus fem, tio centimeter. Det kan anläggaren göra själv. Det gjorde ju Mätkonsulten innan.

Ja det går mycket åt det hållet och i maskinstyrningen blir ju fler och fler som skaffar det också så har man allting i maskinen också.

Det gäller ju att hänga med i digitaliseringen och kunna hantera data. Man blir ju mer en dataspindel.

Precis och så får man lära de anläggaren också att göra lite kontroller och det är lätt att man är glad med det. Som man gått med fel stånghöjden en hel dag kanske men.

Det är en jättestor utmaning där och det ställer ju också krav på mätarna för mätaren, om jag träffar någon ny mätare så frågar jag kan du förklara standardosäkerhet eller vad en sigma, vad betyder det? Det är tyvärr väldigt få som kan göra det. Det är en sak att höra talas om det, sen är det en sak att kunna ungefär förstå vad det är och sen en sak att kunna förklara för någon. Men det är väldigt många som inte alls kan, man jobbar med mätning men man kan inte förklara egentligen vad som händer, alltså vad är spridning helt enkelt.

Det är en viktig fråga och det tror jag vi kommer nog att ta upp i branschorganisationen och försöka hjälpa till att ta fram bra utbildningsmaterial. För att i grund och botten handlar det mycket om toleranser från början, det man ska bygga. Vad har vi för toleranser för det här och då är mät, så utsättningstoleransen är bara en del av det som är monteringstolerans. De här bitarna och sen då kopplar det här till olika mätutrustningar och vad man har för mät och säkerhet och förstå det sambandet att kunna verkligen använda det i praktiken på ett bra sätt. Jag är säker på att många därute har järnkoll på det. Man vet ungefär vad man hamnar på med totalt station och mäter man relativt mellan bultgrupper som har koll på det. Men jag tror vi skulle kunna göra en övning och förklara det på ett bättre sätt. Vi snackar samma språk och att det inte blir misstag för att man har missat det här.

Det gäller ju det jag tänker att det är en sak om du gör det själv. Ofta är det magkänslan att säga att jag vill kontrollera mig. Man bildar sig en uppfattning men om du som mätare tar ett steg uppåt och du har mer oerfaret folk under, eller vi säger som i anläggningsbranschen som mäter, som inte har koll på begränsningar, då blir ju din roll att rådge, att sätta ut begränsningar, att kontrollera. Och då gäller det att ha en helt annan koll. Då måste du kunna göra det dag in, dag ut. När man är ut i fält så har man ju tid på sig att fundera. Men när man ska säga till någon på telefon, gör så här, tänk på det här. Då måste man ha koll på det.

Det är lite risk där med att det blir fler som mäter, som inte har den här grundutbildningen. Vi får hjälpas åt.

Jag tror det är mindset att du kan inte ta bort måttbandet och tumstockar från folk. Så varför skulle du ta bort GNSS? Jag tänker bara så att anläggarna har en planlaser, de sätter ut höjder själv, de har en tumstockar måttband redan. Det handlar ju om, det är ju inte redskapet, utan man måste kunna förstå det man gör. Sen blir det väldigt lätt att göra fel snabbt med GNSS. Men det är ju att utbilda, trycka ut informationen att alla vet. Det är jättekul att det här initiativet är igång. Är det något annat du tänker på? Annars känns det som en rätt så naturlig avslutningspunkt.

Nej, ingenting annars utan jag får tacka för att jag fick äran att vara med. Jag tycker det är jättebra att du körde den här podden och att vi delar kunskap och information här. Så det tycker jag är jättebra.

Och jag är lika glad att du vill vara med. Det är det bygger på, att alla folk vill vara med.

Tack.

Det var fint att lyssna på Krister. Det jag tänkte bara säga är, som jag sa i förra avsnittet, jag funderar på ett medlemskap för landskaparen. Jag tänker att det kommer att vara ett medlemskap för både mätare, projektörer, anläggare, en landskapargrupp helt enkelt. Jag håller på att skissa på namnet, men det kommer komma inom kort, inom en månad eller två så här. Jag tänker att alla mina kurser kommer finnas där i ett grundmedlemskap och det kommer finnas en drop in för kontorstid så man kan få frågor och svar. Det kommer finnas någon form av forum eller Discord-server där som man har tillgång till när man är medlem. Så kommer det finnas lite olika nivåer, till exempel någon form av analysnivå eller liknande. Det kommer vara typ att man får hjälp med granskning av material, kanske av din mätdata, av din kodning, av din mätrapport eller granskning av dina ritningar som du har gjort eller idéer om hur du kan göra dem snyggare, hur du kan modellera bättre, hur du får till volymberäkningar och så vidare.

Så det kommer vara som ett medlemskap, till exempel som ett medlemskap på ett gym eller liknande, fast för vår breda, spännande bransch helt enkelt. Så är du nyfiken på det så håll utkik på det. Och är du intresserad av att vara betatestare, få ett par månader gratis här och var med att utveckla och återkomma med idéer så skriv ett mejl till Jonatan@landskaparen så lägger jag in dig där och så är egentligen villkoret bara att du ger mig feedback och tankar om vad du tycker är värdefullt och inte värdefullt. Så skriv ett mejl om du är nyfiken på det här medlemskapet. Tack för att ni lyssnar, ha det gott!