Sjömätare på svenska, soppmålning på danska, hydrograper / marine surveyor på engelska. En nisch inom mätning som jag inte hade någon koll på.

Bra översikt om hela sjömätningsbranchen, men fokus på kustnära mätning och multibeam ekolod.

Mängdreglering med muddring, marina anläggningar, pålar, kajbyggnation och spont. En uppgift som sjömätare har är att inspektera konstruktioner.

Gäst:

Bruno Bonja Westergren Linkedin

Musik av Jason Shaw: Mountain Sun

Min kontaktuppgifter

[email protected]

landskaparen.se

Länkar:

• Bra översikt om sjömätning

Varmt välkomna ska ni vara till ytterligare ett avsnitt i Mätpodden, oavsett om ni mäter på land eller på hav. Det är ju sjömätning som är dagens ämne. Det är Bruno Bonja Westergren från Peab Marin som är en riktig skön kille och har en bra genomkörare om hur det ser ut att vara mätare när man inte har fast mark under sig. Men innan jag kör igång den så tänkte jag berätta lite om vad som är nytt på gång i mitt liv. Som ni märker, om ni är trogna lyssnare, så har det inte varit så många avsnitt på sistone. Men det är inte så att jag inte har tänkt på det här. Det har blivit så att jag valt att köra som eget, en enskild firma, Landskaparen Vilhunen.

Landskaparen.se är min hemsida och den har funnits sedan tidigare. Så jag har hunnit säga upp mig, jag har haft min uppsägningstid och kommit igång nu med allt vad det innebär, med licenser och försäkringar och bokföring. Ja, det tar lite kraft, och så har man en liten bebis också. Men även om det har varit tyst på podd- och YouTube-fronten så har det inte fallit i glömska. Jag tackar för mejl jag får och YouTube-kommentarer, där jag blir lika glad varje gång. Men jag ser att det finns någonting där och det är väl lite därför jag har startat eget. Det finns ett behov inom mätbranschen och även inom anläggningsbranschen, oavsett om det är som entreprenör eller projektör.

Man måste kunna fortbilda sig på sina egna villkor. Jag tror det är därför podden och YouTuben har vuxit, och inte för att jag är så bra på det här, utan jag tror att det helt enkelt inte finns något annat att få tag på. Jag ska berätta lite mer om det efter avsnittet. Då ska jag också berätta lite att jag är öppen för jobb. Jag är ju markkonsult, kan man väl säga, tills vidare, tills utbildningsbiten kanske förhoppningsvis börjar rulla. Men jag pratar om det lite efter avsnittet så att ni inte blir uttråkade med reklam det första ni blir så här efter ett långt uppehåll. Då ska vi låta vår kära sjömätare presentera sig.

Jag heter Bruno och jobbar med sjömätning på Peab Anläggning och inom Peab Anläggning så har vi då en avdelning som kallas för Peab Marin. Det är där jag är verksam och har sysslat med sjömätning i jag tror det är sju år nu.

Vad har du för bakgrund då? Har du hållit på med mätning innan det också? Eller vad har du för yrkesbakgrund där?

Ja just det nej men sjömätare, det var ju min första riktiga anställning om man kan säga. Innan dess har jag gjort lite annat, men jag har ju läst naturvetenskapligt på gymnasiet och sen så läste jag marina vetenskaper på Göteborgs universitet. En treårig kandidatexamen det är jätteroligt och den var väldigt bred då den var inriktad mot oceanografi. Fysisk oceanografi, så då läste jag ett år på Chalmers och två år på Geovetarcentrum. Ja.

Bara av nyfikenhet vad är oceanografi? Alltså vad innefattar det fysisk oceanografi?

Jag brukade få köra ganska många sådana förklaringar. Ja vad det är sedan man har varit ute på puben. Vad håller du på med? Jag är oceanograf. Oceanograf, vad intressant nej men vilken förklaring ska jag köra med då? Meteorologi fast under vattnet ungefär så.

Okej typ så vattenströmmar och hur havet rör sig och beter sig.

Så att det här med fisk och sånt. Det är lite mer vad de orsakar för fysiska parametrar. Typ om med övergödning som liknande. Vad det kan leda till alltså att man kollar på fysiken i vattnet. Snarare än kanske vad som finns i det inte nödvändigtvis då, men ja. Läran om havet och strömmar och temperatur och så allt och även mycket modellering om man går vidare i det och kanske läser master eller börjar jobba med det på SMHI, så tar de ju fram oceanografiska modeller. Där man kanske kollar på utsläpp eller grundvatten eller liknande. Grundvatten är mer på land. Mycket modellering.

Men du hamnar som anläggare då?

Ja i slutet jo då gjorde jag det jag är väldigt glad för det jag tycker det är väldigt kul med samhällsbyggnad, så att även oceanografi var jättegivande, så det roligaste. Jag tror för mig, men det där var att vara på havet på båt och vi har en del fältkurser. Men även en hel del bra teori som vi själv har tänkt. Hur man kanske tillgodogör sig i kunskap och liknande. Men.

Om man tänker om man tänker sjömätning då alltså det är ju i princip. Ett okänt fält för mig. Förutom några enstaka timmars googling här och jag har hört lite. Termer bara helt kort men ja om man bara tar det därifrån. Vad gör man som sjömätare. Liksom om man försöker rama in. Vad kan det inbegripa.

Just det.

För fält.

Det är ju en svensk. Där en sjömätare ja det är lite speciellt att man kallar det just för sjömätning. Det finns ju lite olika sätt. Danskarna kallar det för søopmåling. Ja, men undervattensmätning då botten egentligen. Skulle man kunna kalla det för det är väl det som det egentligen innebär då som sjömätare att man karterar havsbotten med olika former av teknik. Engelska termen är ju hydrography tror jag man kallar eller marine surveyor.

Ja vad är för typiska beställare. Alltså vem behöver få reda på botten.

Ja, det finns ju lite olika nischer. Det finns ju en väldigt stor offshore-verksamhet med fullskaliga bemanningsföretag och väldigt stora fartyg. Framför allt nu när det byggs så mycket vindkraftverk som man sätter ut. Där görs det ju väldigt mycket undersökningar, både i samband med projekteringen och anläggningen. De här vindkraftsparkerna då, eller olje- och gasledningar. Där görs det ju väldigt mycket undersökningar med ROV:er, alltså olika former av mer eller mindre autonoma farkoster som man kör från de här stora båtarna. Så har man personal ombord och det är som en stor fabrik ute på sjön egentligen.

Det är ju en aspekt av yrket som sjömätare, även om det kanske inte egentligen kallas för sjömätare då. Då jobbar man kanske generellt mer utanför Sverige, kanske i Nordsjön eller över hela världen egentligen. Då jobbar man ju mycket skift, att man går på och jobbar två, tre veckor och sen är man ledig. Men jag har aldrig varit inne i den branschen. Det jag har nischat mig mot är den kustnära mätningen, när man jobbar på lite mindre plattform. Vi har en båt som är sju meter med hytt. Så är man ute och jobbar över dagen och sen går man i land. Kanske sover man över om man är på någon annan ort än där man bor, på hotell.

Ja är det mycket att ligga ute som i den, så som du jobbar. Här i Sverige eller är det mycket. Är man geografiskt bunden.

Nej, men det finns ju ett visst antal företag i Sverige. Det är ju fortfarande en ganska liten bransch och man lär känna alla. Det känns som att man känner till de flesta som håller på med det i Sverige. Men då jobbar man ju över en ganska stor geografi. Jag har varit på jobb över stora delar av Sverige, allt ifrån Umeå ner till Skåne och allt däremellan. Det är ju i hamnar och vattendrag, floder, älvar och sjöar.

Den här kustnära verksamheten blir ju mindre skala, så man jobbar på mindre båtar. Man kanske är lite mindre känslig för de här riktigt stora vågorna och vädret. Det är lite mer nedskalat, men fortfarande är tekniken ganska avancerad. Det blir grundare, vilket gör att behovet av större farkoster som man skickar ner från båten och kör längs med botten kanske minskar. Man kör mycket monterat i själva båten och mäter ner från ytan. Men det kan ju vara en mängd olika verktyg.

Spännande jag tänkte om man, så det är nära kusten. Så typ jag tänker om man bygger kajar eller bygger. Liksom hamn hamnverksamhet eller så behöver man väl veta. Antagligen.

Ja, nej men precis. En stor del av det vi gör på Peab är ju för mängdreglering, framför allt inom muddring. För att ta reda på hur mycket man har gjort, dels för att entreprenörerna ska få betalt och inte ta upp för mycket eller för lite, behöver man göra en bottenscanning. Då kan man se att det följer de planer som beställaren har satt upp och eventuella miljödomar eller liknande. Så det är ju egentligen vår beställares ögon på botten. Man behöver kunna få en uppfattning om hur botten ser ut just nu. Håller djupet för sjöfarten? Hur mycket har vi muddrat här? Hur mycket massor har vi tagit upp?

Stämmer det överens med de mängder massor som vi har ålagts att hantera? Antingen lägger man på deponi till havs eller tar upp på land. Muddring är en ganska stor del av det jag jobbar med. Men även anläggning, då som på Peab, är det ju kajbyggnationer med pålar och spont och kanske inmätning under kaj. Kanske kollar man lite på marina konstruktioner. Där kan man komplettera med olika typer av sensorer. Den som jag framför allt jobbar med är något som kallas för multibeam-ekolod. Det är väl det som är bread and butter, kan man säga, och sen andra typer av sensorer.

Botten, så det är mycket. Liksom inmätning sätter man ut som sjömätare också. Jag bara tänker när man sätter ut pålar. Hur gör man sånt under vatten eller är det maskinstyrning på muddrar eller hur det där funkar att de har modeller.

Nej men det är maskinstyrning på de mer avancerade. Även mudderverken då det finns ju lite olika leverantörer som tillhandahåller, så då vet man ju positioneringen på skopan och sen så har vi fått komma in med vår. Terrängmodell till skopan, så kan de jobba utifrån. Efter den då kan ju göra det ganska avancerat också, men det finns ju realtidsmonitorering när man mäter eller att man har lägger in en modell i skopan då som man sedan räknar bort. Ifrån teoretiskt baserat på hur. Skopan löser då i botten.

Ja det är det måste vara annorlunda om man inte ser alls.

Nej det är, men det är man vinner så himla mycket. Produktivitet och precision också som muddrar. Det är svårt jag har aldrig kött. Jag skopa, men jag kan tänka mig att det är utmanande. Ja, jag har förstått.

Men beroende på komplexiteten.

Så får man ju vara där. Mer eller mindre ofta och mäta då för att ta reda på hur det går.

Men om man bara tar. Ett sådant case då muddring då åker man flera gånger då att de muddrar. Typ går över området en gång och sen kollar man hur det ligger till eller hur ser arbetsflödet ut där. Ja men det är.

Det är ganska vanligt vi brukar väl kanske när man börjar en entreprenad, så brukar man kanske vara lite mer frekvent för att liksom. Jobba in en bra rutin, så jag liksom. Ja men nu gräver vi på det här sättet och då får vi ungefär där bottendjupet. Det blir bra då kan man fortsätta på den metodiken och sen kan man vara där. Alltifrån två gånger i veckan till kanske. Varannan månad det är ju lite på hur fina nivåer. Man ska muddra till ska man ta väldigt mycket, så kan det vara ganska enkelt för muddrarna för då kan de ju sleva på eller vad man ska säga då kan de jobba ganska hårt och sen så har de en känsla. Ja men nu borde vi vara ganska nära. Där vi har sagt att vi ska vara då kommer man lite och möter på nytta.

Vad pratar man om för tolerans. Det är ju någon muddring. Alltså pratar man om centimeter eller är det decimeter eller halvmeter eller vad är noga.

Våra kontroller hamnar ju på en noggrannhet. Med det blir ju lite avhängt i djupet, men plus minus fem centimeter. Ungefär.

Så det blir ju som GNSS. Ja.

Ja, då lägger man ju på allting. Vi mäter ju med RTK och kopplar vårt multibeam-system, eller de flesta av våra sensorer i den mån det går. Framför allt med multibeam. I och med att det är fix monterat på båten har man sina två antenner som sitter på en stång. Förlängningen av stången går under vattnet och längst ner sitter multibeam-ekolodet. Då har man en fast offset mellan GPS-antennerna och ekolodet. På så sätt får man en höjdsättning via RTK. Då tar man ju med sig felet som en GNSS-mätning genererar och sen lägger man på det som...

Alltså själva multibeam mikrolodet ja, så själva multibeamen ligger på kanske. Ja fem centimeter.

Nej jag tror det är nu sammanslaget, så blir det ungefär upp till fem centimeter sen så beror det på kvaliteten på GNSS också. Det kan ju vara mer eller mindre bra också. Vi har ju en speck på vårt lod. Vad den ålagda att hålla. Vertikala och sen till upplösning.

Ja hur blir det om man nu drar jag bara i trådar som blir, nyfiken. Men man kommer ju in på tekniken. Ja och hur man än vrider och vänder för det är ju det som är intressant. Tycker att göra det här också. Att hur gör man om jag bara tänker. Du har ju du flyter ju hela tiden. Du måste väl röra dig uppåt och ner. Absolut är det någon slå form av gyron. Eller löser dets realtid eller hur funkar det där?

Nej men det har vi har ju två stycken på vårt system, så vi har ju två stycken. GNSS-antenner, så den ena är en primär antenn som tar in positioneringen, så den andra antennen är för heading då som man får in sin kurs. Och sen har vi som sitter sammankopplat. Just för det systemet som vi använder som sitter. En motion sensor tillsammans med själva multibeam eller sonaren då, så de är ju fast monterade i ett stycke då det gör att man kan beräkna precis då hur. Pålen och förlängningen av båten då är roterad eller om den är pitch, heave och roll, så den löser det, så först du får in din positionering sen så lägger du på din pitch, heave och roll.

Håll och sen så lägger du på det på din multibeam. Alltså själva sonaren då, så du vet precis hur ekolodet är orienterat och sen så kan du korrigera för det finns ju massa smarta lösningar där till exempel om du om det rullar mycket att båten. Ja rullar i sidan så då vill du kanske. Själva ekolodet mäta lite mer. Babord och styrbord beroende på hur det båten svänger, men så finns det något så kallt för elektronisk styrning då, så då kan den kompensera ner det, så även om båten. Roterar så kan ekolodet parera för det, så att du alltid mäter. Den swathen då, men jag tänkte mig kanske kunde förklara lite. Vad just ett multibeam-ekolod.

Ja för det var nästan då.

För det känns som att det är ganska förekommande, så innan man går in för mycket på det, så kan jag bara förklara vad.

Multiflera beamstrålen ja.

Men det är ingången till förklara vad det är om man kollar på kanske ett vanligt ekolod som sitter på en på en fritidsbåt som mäter ju det djupet som är under själva sensor.

Och om man tar ännu mer ekolod. Det blir en ljud alltså det är en ljudvåg som studsar. Typ som en radar eller som en.

Det är en ljudpuls då som går iväg och sen så mäter man ju tiden det tar för den att studsa och komma tillbaka, vilket blir likställt.

Det är som en mikrofon egentligen då eller ja eller hur får man tillbaka.

Ja, men du skickar med transducer och receiver. Så du skickar ju transducern iväg, pulsen, sen så kommer den tillbaka till receivern och då kan du bestämma hur lång tid det har tagit för pulsen att färdas i vattenkolumnen. Det blir likställt med ett avstånd. Om man då skalar upp det, för då har du ju ett singlebeam som mäter precis rakt under. Om man tar flera singlebeam och sätter dem i en solfjäder, skulle man kunna säga, i en vinkel, då får du något som kallas för multibeam.

Det finns lite olika mängder beams som man kan ha. På vårt är det 512. Man kan gå upp till 1000. Så då får du i vårt 512 pulser, alltså signaler som du sänder ut, som går ner och kommer tillbaka. Det bildas något som kallas för en swath, så det är som en profil på botten. Sen, allt eftersom du färdas framåt med båten, så täcker du upp en yta. Den här swathen kan du skicka ut med en viss frekvens. Vi kan väl köra ungefär, säg, 20 hertz eller något sånt. Så det blir en väldans massa punkter som vi skickar ut.

Ja det måste det ju bli.

20 gånger 512 det är ju många vi får på en sekund, men sen så avhängt också hur. Djipt det är, så då får man prata om vilken dataupplösning. Man får på botten.

Ja för vad blir ja just det vad blir det för upplösning. Jag vet inte där man slänger ut en siffra. 10 meter.

10 meters djup, men då har vi nog inga problem och sen. Hur brukar vi skicka gridda då som blir produkten i 25 centimeters upplösning. Horisontellt då får vi kanske en ja men mellan. 20 träffar på en 25 centimeters. Cell om det är riktigt bra. Ungefär det kanske det beror lite på vilka. Det är ju så många parametrar eller inte så många, men det finns vissa parametrar som spelar in i datakvaliteten och liksom upplösningen. Dels är det ju djupet, men sen är det också vilken fart. Du framför båten med då.

Hur hanterar man jag bara tänker att botten. Måste väl ha en osäkerhet också om man bara tänker. Ja.

Vad som är fysisk botten.

Eller ska jag säga ja exakt. Det måste väl finnas slam om man bara tänker. Man går ner i en sjö. Just det hemma har jag ett kärn här. Där är det ju halvmeter. Man är ner i knän. Knähöjd innan man fastnar.

Ja nej men det är ju ganska spännande. Det är ganska återkommande också. Framförallt så brukar vi geotekniker som frågar efter. Vad är som vilken botten har vi egentligen fått här då kan man ju mäta på olika. Ffrekvens ekolodet vilken typ av annars ska man använda en lågfrekvent som penetrerar lite. Djupare eller ska vi använda en högfrekvent. Inte puls, men ja en lägre eller högre ffrekvens då det kommer generera. Lite olika botten höjd då i hamnar så är ju vanligt att man kör 400 kHz i farliga det är 300 kHz. Det blir ju en liten skillnad, men det är ju för jag brukar se, så brukar det vara i centimeter. Skalan som det skiljer sig, men är det väldigt löst då kan då kan ekolodet få problem att den hittar. Dubbla bottnar och så, men det är inte så vanligt förekommande. Jag tror att den brukar hugga på det översta lagret.

Hur vanligt eller finns det någon möjlighet. Alltså jag bara tänker geotekniker. Finns det någon metod där man kan liksom scanna. Nästan som jag bara tänker som en markradar. Finns det ju idag att man kan se. Lite lager kan man göra det.

Eller ja det är ju en annan typ av sensor, så multipymekolod. Det gör ju alltid topografin på botten och sen så kan man komplettera det med så kallade för bottenpenetrerande ekolod eller sub-bottom profiler och den mäter ju ja det har börjat komma nu. Men den mäter ju i profiler just då, så den har ju ingen bredd på sin mätning, utan då får man köra ett antal. Linjer då med ett visst avstånd, så kan man interpolera däremellan för att få. En berg yta eller lagerföljder då och det är ju också. Ja det finns ju mycket olika typer av sensor. Allt är jättedyrt.

Men okej nu har vi ju nämnt två sensorer om man bara översiktligt som du kommer på, så här. Vilka sensorer eller sensortyper finns eller metoder.

Ja men de jag har arbetat mest med sen finns det ju många fler, men då har du ju multibeam-ekolod och bottenpenetrerande ekolod sen har du även något som kallas för side scan. Det tror jag ganska många känner till i alla fall eller har hört och det är ju en mer. Bildbaserad avbildning av botten då och där kan du få väldigt fin. Upplösning om du kanske letar efter objekt eller liknande. Typ om du håller stenar eller vrakt då du vet att det här används även för att hitta spök och och liknande eller som nät som ligger på botten.

Så man får som en bild. Jag har inte hört termen. Okej men det man får ju liksom.

Ja multibeam-ekolod ger ju en terrängmodell då och en side scan ger. En bild då en 2D. Top down bild på botten.

Typ med färg och så hur. Vad är det för resultat man får där om du säger att man får en bild.

Ja nej men precis, så då får du ju en svartvit bild som där. En mjukare botten avtecknar sig på med en annan färg då jag vet inte. Det kan ju vara ljusare eller mörkare. Jämfört med till exempel ett vrak eller stenar eller berg i dag är nog på botten, så du ja. En svart en svartvit bild då där man ser. Vilka typer av strukturer på botten då får du också. Fördelen med side scan är det att du får en skuggning som syns i bilden, så har du ett uppstickande objekt, så ser du också skuggan från objektet, vilket gör att man kan se lite om man sticker upp från botten eller liknande. Det kan du det kan du göra med multibeam också, men då måste du gå in i punktmolnet och kolla i multibeam, så blir allting bara. Punkter då som du sedan kan ja. Sätta shading på eller liknande. Men det är ju särskilt mycket lättare att kanske plocka ut objekt.

Och det blir som ja. Intensitet på en lidar.

Ja, men det är en bra liknande.

Ja, men där lidar har jag sett också som en term där på var det på er hemsida eller någon sjömätare. Är det kan man använda det under vatten eller när använder man lidar där.

Vi använder lidar för att bara ihop det med, så där vår data lämnar. Vid vattenytan kan vi mäta upp. Kanske en halv meter från vattenytan. Ungefär sen kan det bli ganska stökigt då kan man ju mäta med lidar ovanför vattenytan om man behöver mäta in en kaj eller strandlinje sen kan man ju inte polera upp. Det lilla gapet som är däremellan. Det är för att få. En mer sömlös bild och det har det är väl om man ska kolla trender i branschen, så är det något som har kommit mer och mer att man vill mäta. Grundar och man vill också ha. Hela bilden man stannar inte på det som är under vattnet, utan man vill koppla ihop det med kajer och slänter och liknande.

Det kan vara ganska svårt för en vanlig utsättare att ta sig dit och etablera det kan vara ganska otillgängligt, så du får en ganska fin överblick. Från vattnet när det möter upp mot sidan och sen så är också möjligheten. Det är ju kanske en styrka med sjömätning. Just att man färdas på båt och på vatten att möjligheten att täcka av en yta snabbt, så ökar ju du kan ju inte som utsättare. Kanske ta en fyrhjuling och köra längs med stranden. Det kan bli ganska guppigt. Medan om du kör båt, så får du en väldigt fin rörelse. Längs med kajsidan, så du kan ju mäta upp ytor. Väldigt effektivt.

Det är sant och inte trä. Ja just det havsperspektivet ja det blir ju öppet. Hela strandlinjen.

Ja det har inget som är iväg. Det kan ju vara båtar som ligger iväg och sånt också. Det är ju sånt vi får brottas med mycket ofta kollar kajtider och sånt och vi ska mäta i hamnar att inte lägga en båt iväg. Det är ju mycket logistik i själva mätningen. Kanske även tillstånd att gå in i vissa hamnar och liknande då det kan ju vara. Energi, hamnar, oljekaj och liknande.

Det kan vi prata om lite senare. Det är om tillstånd och sånt där också för det, men om man tar fort. Finns det fler sensorer jag vet. Förra avsnittet, så när vi pratade om drönare, så nämnde han Alex om att man kan använda fotogrammetri under vatten. Det var inte hur funkar det?

Nej, men då får du sätta dina kameror, på samma sätt som på en drönare, på en undervattensfarkost kallad ROV, Remotely Operated Vehicle. Man kan sätta dem på andra typer av farkoster också. Det finns så många förkortningar i branschen. Något som har börjat komma nu är AUV, Autonomous Underwater Vehicle. Skillnaden är att du lägger in en färdplan i din AUV och så kör den efter den. Sen kommer den upp till ytan och då får du hämta den. En ROV är däremot kopplad med kabel upp till ytan, vanligtvis kanske fiberoptik eller liknande. På den kan du skicka ett video feed och även ha andra sensorer kopplade. Då sätter du kameror och belysning på din typ av undervattensfarkost. Sen får du fota från olika vinklar, så man gör en vanlig fotogrammetri, som från drönare på land.

När vill man göra det istället för en multibeam? Är det någon man vill ge.

Det skulle jag säga vid konstruktionsinspektioner, när du vill kolla statusen på din ledning. Det kan vara en vattenledning, eller om du kanske är rädd för att det är sprickor. Eller om du kollar din kaj. Då är det en detaljinspektion, att det är någonting du kanske misstänker har skador eller att du vill kolla att det inte har skador. Det kan ju bli en fantastisk upplösning. Jag har sett resultat från det här. Med multibeam kommer du ganska nära och får en väldigt bra positionering globalt, så du kan binda in det till ett koordinatsystem.

Alltså: här ligger ledningen. Då kan du kanske få en upplösning på ungefär tio centimeter som allra bäst och se ganska fina strukturer. Men med fotogrammetri får du också bild kopplat till en modell. Det går inte riktigt att slå vid en detaljinspektion. Då kan du se precis hur den mår och om det kanske kräver åtgärder. Då kanske du får gå ner med dykare. Det finns ju vissa ROV:er som även kan utföra reparationsarbete och liknande.

Är det något annat?

Ja, jag kan nämna magnetometer också. Jag har väl kört någon enstaka gång, men det är ganska vanligt förekommande. Det kan ju vara, vad kallas det nu för, UXO, undetonated ordnance. Det är för att hitta kanske odetonerade minor eller farliga objekt inför anläggning av större marina entreprenader, som vindkraftsparker. Eller säg att du ska bygga ut nytt land på botten, som man ska göra i Göteborg och kanske även i Köpenhamn. När man bygger en ny landmassa vill man kolla att det inte finns någonting på botten som skulle kunna vara potentiellt farligt. Man kan även använda det för att hitta ledningar. Men det är ganska känsligt, för då gäller det att du inte får något som kan ge andra störningar.

Det beror lite på vilken miljö du opererar i, eftersom den reagerar på metalliska föremål. Utöver det, ska vi tänka. Jag har sagt multibeam, bottenpenetrerande ekolod, fotogrammetri, lidar, side scan och magnetometer. Något som vi också gör är provtagning, alltså fysisk provtagning av botten. Det finns en mängd olika provtagare man kan använda för det. Det kan vara för att kolla miljöparametrar och föroreningshalter, men också för att verifiera resultaten från side scan och bottenpenetrerande ekolod. Om du säger att du har den här lagerföljden kanske du vill ta ett sedimentprov för att verifiera att det faktiskt är så. Då tror jag att jag ringat in det ganska bra.

Jut vad använder man för program? Alltså så man vad hur hanterar man har man ja. Speciella program där man matar in det här. Eller jag antar att slutprodukten ofta en LAS-fil eller något punktmolnsformat, men vägen fram dit.

Det är ju specialbyggda program som funkar för just. Olika typer av akustiska sensorer. Finns ju en mängd tillverkare som är ganska stora som säljer sina program till. Sjömätare även utomlands vad heter det? Ja men marine surveyorbranschen då att det finns en mängd större tillverkare då för att nämna några, så har vi ju vad heter det? De cARIS teledyne det är väl en av de äldre spelarna på märken som har funnits länge, så det är ögstavt till alla där som har köpt det och det har funnits för länge. Vi använder ett program som heter. BeamworX som är ja vi har en väldigt god relation med dem. De är superhärliga att jobba med de har vuxit på marknaden. De är superhärliga att jobba med det är ett nederländskt företag som har gjort en tagit kärnan i det man behöver för att göra sjömätning och förfinat den.

Har gjort den väldigt användarvänlig och potent, så jag tycker den är väldigt kraftfull att jobba med den är framförallt väldigt lämplig att jobba med när jag jobbar med muddring. Väldigt lätt att få fram volymer att se att du mäter av ett yta och så har du kanske en terrängmodell eller en CAD-modell som du som du har sedan tidigare. Så kan du jämföra den mot varandra, så kan du få fram dina mängder och även kanske kolla på difference-modeller och liknande sen har vi också EIVA. Ett sådant danskt företag också väldigt stora som gör i hela branschen och sen om man kollar på lite andra typer av assessor, så finns det ett företag som inte är sådana. Det finns ganska många fler. Ja HYPACK får jag väl också nämna. Det är väl kanske den stora. Och qPS.

Använder ni några alltså om man tänker sig. Ska vi kalla dem traditionella mätprogram. Alltså typ geo eller Topocad. Eller Gemini eller något sånt eller kan ni hantera. Kan du i ditt beamworX. Kan du hantera allting du behöver. Typ med ritningar eller har du ett CAD-program eller hur.

Jag gör det mesta i BeamworX. Samma företag som gör processeringen gör också programmet för insamlingen. Det behöver inte vara så, men så har vi valt att jobba i alla fall. Då har vi ett program från BeamworX för insamling som kallas NavAQ och ett program för processering av data, och kanske även positionering, som kallas AutoClean. I det hanterar vi den insamlade datan. Vi kan ändra ganska mycket i efterhand. Man kan kolla på offset, olika värden från motion-sensorn och positioneringen och korrigera det som kanske behöver åtgärdas.

Det är för att se att du inte har några mätfel. Det är egentligen två delar i postprocesseringen, som man kallar det. Först gör man en health check på sin inkommande data och ser att datan ser ut som den ska. Det ska inte finnas några fel i vinklar, höjder eller liknande. Man gör en kvalitetscheck. När datan ser bra ut och man inte har några fel går man vidare till att sålla punkter. Då har man fått väldigt många punkter från de linjer man har kört.

Jag kanske bara ska nämna hur multibeam fungerar när man är ute och mäter. Det är lite som att klippa gräset. Säg att du karterar en yta. Då kör du en linje längs ena kanten och får en uppscannad yta. Sen lägger du dig i kanten av den och kör tillbaka åt andra hållet. Så mäter du upp ytan gradvis. Då blir det ett gäng linjer som tillsammans ligger i varandra och bygger upp den här ytan. För de linjerna finns det ju alltid en viss mängd punkter...

Som är.

Outliers, så ska man säga, som behöver tas bort. Just för sjöfart kan det vara väldigt känsligt att man inte behåller de här punkterna som ligger för grunt. När man redovisar detta så kan man alltid redovisa till den grundast detekterade punkten. Då gäller det att man har tagit bort alla som inte är verkliga, fysiska objekt. Annars kan det ju bli att man redovisar ett djup som faktiskt är för grunt jämfört med verkligheten.

Hur kvalitetskontrollerarman det vad gör man för typ av kollar, så att man vet. Ja jag bara att man inte tar bort. Verkligheten.

Ja, det säkraste sättet att göra det tycker jag är att när du kör först en linje och sen kör tillbaka i kanten på den linjen, då får du ju en belysning av ett objekt från två olika linjer. Om båda de linjerna påvisar att det är en sten, då får man ändå bedöma att det är en sten. Men om objektet bara syns i en linje, då är det väl misstänkt att det inte är ett verkligt objekt. Så det är väl ändå det säkraste sättet att ta bort rätt data och behålla rätt data. Sen är det också lite upp till den som jobbar med det här att göra en kvalitativ bedömning. Efter en dag när man har kollat sjömätningsdata så ser man vad som är verkligt och vad som är falskt. Så det kräver lite erfarenhet att kolla på datan också. Det blir bättre med tiden.

Jag kan tänka mig det jag bara tänker. Kollar man någon gång alltså det känns ju som att man är ju väldigt beroende av GPS:ens noggrannhet eller GNSS.

Ja nej men det.

Hur skulle man kontrollera sånt?

Vi brukar kontrollera med vattenstånd att det blir vår kvalitetskontroll för att den i Sverige så har vi något som kallas för ViVa-stationer och det är SMHI i Sjöfartsverket som driftar dem, så de gör ju löpande. De har nu en minutintervall nu. En uppdatering på vattenståndet där är 8000 då kan vi beräkna vattenståndet från vårt multibeam lod och vår GNSS eller från vår GNSS. Data, så kan vi ju säga, men här ska vattenståndet beräknat från GNSS. Ligga och jämför man dem och de ligger. Inom en förväntad tolerans då skulle jag säga att vår GNSS lösning. Är pålitlig det är så vi gör vår kvalitetsbedömning i alla fall i och med att RTK fungerar så att det första som ryker när RTK är dålig. Är höjden.

Ja exakt.

Som höjden i och med att vattenståndet sitter, så vet vi att vår höjd är bra då kan vi förutsätta. Hur hanterar man.

Hur hanterar man jag bara tänker när man är utanför RTK-täckning eller är det inget praktiskt bekymmer om man är kustnära.

Oftast vi är ju väldigt beroende av RTK, men sen så går det att hitta andra verkar för att komma runt det då det finns ju något som kallas för PPP. Jag vet inte riktigt vad det förkortningen står för jag gör en snabb googling. Här vad står PPP står för vad är det står för precise Point Positioning då samlar man in. Under mätning, så då får man börja logga. Datan till tidigare, så väntar man kanske. Man ligger vid kallet 10 minuter. Mät och så samlar man in satellitbanorna samtidigt som du är ute, så får du vänta lite med att stänga av minst om 10 minuter. Efter du är klar och sen kan man skicka den här datan till en sån tjänst som kan efterberäkna med satellitbanorna som ger dig en positionslösning som du sedan kan applicera till din inmätad data.

Ja, så man gör en efterberäkning. Helt enkelt ja.

Nej men precis, men då får du en ganska osäker lösning i fält då, så jag vi brukar för då mäta mät och den brukar vara ganska stabil i de områden i Sverige som vi mäter. Det gör man äter högt i Sverige liknande att det kanske man får. Man kan ta med sin egen basstation i sin egen korrektion. Också i det fallet skulle. Behövas då, men det finns ju ja just positioneringen. Den är ju ja den är ju väldigt viktig. Ibland ska man mäta under bro och sånt. Jag vet att man kan använda prisma och liknande, så att man sätter det istället på sin båt för att kunna. Göra en positionering under bro och sånt. Liknande.

Jaha, så ni ja då kör man med en totalstation som man ställer upp utanför och så.

Ja nej jag själv håller gjort det, men jag vet att det är någonting som går ut för och om man längre ut från på landet, så kan man ju använda. PPP, men sen vet jag att det finns andra lösningar också.

Mm spännande om man tar det här med regler och sekretess. Jag bara tänker det eller har massa regler som måste reglera sjöfarten och antagligen så är det väl hemliga kablar och så är det du nämnde miner och då blev väl militären inblandad. Ja u-båtar har vi hört talas om hur ser den strukturen ut? Är det som du säger om det är oljehamnar. Övergripande sådär vad som styr.

Ja nej men om man mäter. Försvarsmakten har ju en formulering. Nu ska jag googla lite mer här. Sjömätning försvarsmakten det är vad de säger för de kan ju de får ju ge tillstånd för sjömätning då skriver de så här. Skydd för geografisk information följer tillstånd grävs för att utföra sjömätning. Inom Sveriges sjöterritorium med undantag för insjövatten och kanaler. Tillstånd ska ges om sjömätningen. Inte kan antas medföra skada för totalförsvar, så vi om vi mäter i hamnar till exempel Göteborgs hamn eller liknande. Behöver vi generellt inte ansöka om tillstånd. Från Försvarsmakten eller om man mäter in sjö eller kanaler, men så fort det börjar komma utanför. Ja utanför hamnområdet eller liksom tillräckligt långt ut från land då behöver du söka tillstånd från Försvarsmakten då och jag har aldrig varit med om att inte ha beviljats, så då säger man för vilken båt.

Man har för avsikt att utföra mätningen. Under vilken tid och vilka typer av sensorer, så tar de in det förhandlingar sen har jag aldrig träffat en mina eller liknande, så då vet jag faktiskt inte proceduren, men då får man ju informera deras beställare ändå. Kanske det får man ju kanske tydliggöra då vem som är ålagd att informera vidare om förekomsten av potentiellt farliga objekt. Gällande vrak, så det är ju någonting som vi redovisar till Sjöfartsverket. Generellt om vi mäter, men också till beställaren, så får de ställa sig hur de vill rapportera in det då det finns ju väldigt mycket vrak. Bilar förekommer ju också att man hittar ute i vattnet. Ja ganska mycket faktiskt mer man tror eller vill.

Hur hamnar de där?

Ja, det är väl nästa fråga man ställer sig. Ett försäkringsbedrägeri eller något annat mer obskyrt. Nej, men många är ju nära land och de har kört sig ut från land och ner i vattnet. Så det kan ju vara att man vill göra sig av med den på ett smidigt sätt. Men jag har aldrig fått reda på följetongen, vad som faktiskt händer. Jag tror mycket ligger kvar, i och med att någon måste ju betala för att den ska komma upp. Vi mätte ju i hela Göta älv. Jag försöker komma ihåg hur många bilar vi hittade. Det var väl, jag tror, 15 bilar som ligger i älven. Mycket i Trollhättan. Massa gamla Saab.

Prova okej ja det var intressant. Ja det var oväntat.

När man hittade vi hittade det mesta och sen mycket vrak också. Men jag har nog aldrig hittat något av arkeologiskt intresse. Utan kan ju ha mer moderna frågor också. Sjukt olika anledningar en del kan ju gå lite. Eller för sig.

Vad finns det för andra mer regler? Jag är inte någon sådär. Jag har varit med på en segelbåt en staka gånger. Men vad måste man ha någon typ. Sjöfart jag vet inte. Kapten måste man ha kökort för att köra båt?

Ja, det har vi. Vi har ju något som kallas för fartygsbefäl klass VIII. Sen har jag även gått något som kallas för basic safety, för att kunna veta hur man ska vara säker på sjön. Om det är brand eller liknande, om man behöver hantera man överbord eller om man behöver utrymma fartyget och sätta sig i livbåt och liknande. Så att man kan hantera en situation om det skulle gå åt pipan. När det gäller att ha med sig alla sina certifikat kan Kustbevakningen göra kontroller, att man har papper på att man får köra båten och att man är där man ska. Men det är Försvarsmakten som avgör det där med den geografiska informationen, om insamlingen ska tillåtas eller inte.

Sen ska vi ha papper på att vi får köra båten yrkesmässigt. När man jobbar i hamnar och liknande får man ju ha VHF-radio ombord och informera hamnkontrollen om att man är där och ska arbeta längs med de här kajlägena. Då kan de informera sjöfarten vidare om att vi är på plats och kanske har begränsad manöverförmåga när vi ska samla in data. I vissa fall får vi avvakta eller akta på oss. God kommunikation skulle jag säga är nyckeln. Men generellt brukar det vara ganska smidigt. Alla brukar vara ganska flexibla och måna om att det utförs. Det är ju av nytta för hamnen och farlederna och liknande, så det brukar vara ganska smidigt.

Om man tar lite till du nämnde ju hamnen och jag bara tänker det här med beställare. Vilka är stora beställare av sjömätning. Liksom typiska beställare.

Vi gör ju ganska mycket interna jobb. Åt Peab Anläggning där vi har sjömätning som resurser i koncernen, så då gör vi ju mycket. Kontroller av kajer och hamnar och muddring och liknande för att vi ska veta att vi jobbar så som vi ska ha att det följer plan och ekonomi, men utöver det så finns det ju ett ett gäng statliga beställare. Statens geotekniska institut står det ju för där de kollar på kanske skredrisker. Kanske rejäls för att leda floder och älvar. Vi mäter ju åt dem för hela Göta älv att kolla på skredrisker då kollar vi kanske framförallt på släntlutningar och liknande sen kan man komplettera med bottenpenetrerande undersökningar eller prover.

Ta reda på vissa eventuella riskområden. Där man kanske behöver lägga in erosionsskydd eller liknande, men annars är det mycket hamnar. Det finns ju ett stort gäng hamnar över hela Sverige och det är ganska mycket entreprenader som görs just nu. Man bygger nya kajlägen eller liknande eller underhåller gamla eller att man behöver se över kajdjupet i hamnen. Det är också något som görs beroende på vilken hamn det är om det är kanske tillrinning av vattendrag att det slammar igen mycket, så behöver de göra en sjömätning med vissa jämna mellanrum att veta att det inte har blivit för grunt.

Göteborgs hamn gör ju en sjömätning av hela hamnen. En gång per år minst och sen så får man ju se åtgärda i de områden som krävs med muddring eller liknande, men även kommuner. Mycket vattenledningar eller inte vatten, men sjöledningar. Skulle jag säga generellt att man ska ja men vatten eller fiber eller liknande. De ska dra nytt eller man ska flytta på gammalt som behöver åtgärdas eller att det ska muddras åt då behöver man flytta på befintliga kablar eller kolla att det inte ligger något i vägen.

Det låter det är alltså varje sak du säger. Det är bara just det, så måste det vara så det är som en annan värld där, så om man kommer in på det här med mjukare delarna av jobbet. Alltså hur ser ja en vardag ut. Nej men liksom hur känns det att jobba som sjömätare. Vad är för nackdelar eller kul liksom. Jag kan tänka mig att det måste vara härligt när det är bra väder.

Ja, då är det magiskt när man är ute på vattnet och det är sommar och sol och stilla vatten. Nej, då går det inte att slå. Så har man med sig lite kaffe och lite käk och kan sitta där ute. Just när allting är igång och man samlar in data, då är det väl det som är absolut. Det kan bli långtråkigt i och för sig, men under fint väder är det himla gött. Då kanske man kör en linje och all data tickar på som den ska. Då kan man köra lite båt, bara njuta av stunden eller kolla ut. Tjusningen i jobbet tycker jag är just där man jobbar, nära i Sverige eller i Norden, att man får väldigt varierande arbetsuppgifter. Men det beror ju också på vilken skala bolaget har.

Så som jag har jobbat hittills har det varit många olika arbetsuppgifter. Dels är man ute och utför insamlingen, men om man ska ta det från början så får man först ett jobb. Jag jobbar också med att kontakta och sälja, söka och hitta jobb till oss som vi skulle kunna utföra, prata med kunder och se vad som behöver utföras. Jag kollar även mycket på anbud. Sen när man väl har fått ett jobb får man stämma med kunden: Vad behöver utföras? Vad behöver ni för leverans? När ska det utföras? Finns det några potentiella hinder? Kan vi sjösätta? Det kan finnas potentiella grund och andra föremål, flytetyg eller pråmar som ligger i vägen.

Jag får ursäkta, jag är lite förkyld här. Man behöver stämma av så att man har fri åtkomst till mätområdet. Sen planerar man själva utförandet med vilka typer av utrustning och personal som behövs och kollar kanske vädret. Är det lämpligt att vi åker dit? Är det väderkänsligt? Vad är värt att tänka på för att det ska gå så smidigt som möjligt? Sen utför man själva mätningen. Man tar sig dit, sjösätter, mäter, tar upp båten och åker hem igen med en mängd data på sin externa hårddisk. Sen får man plugga in den och processera och bearbeta datan så att det blir snyggt, leverera de produkter som kunden vill ha och sedan ta betalt. Jag gör faktiskt alla de stegen.

Det måste ju vara väldigt kul att få göra hela kedjan.

Ja nej det är skitroligt. Det är väl stora tjusningen tycker jag.

Hur ser antalet dagar ute i fält eller på havet. Liksom i förhållande till kontorstid eller så här. Runt omkring.

Det är väldigt varierande, så på att min kollega får gå in och täcka upp för när man inte har möjlighet att vara borta. Jag har ju familj och barn här hemma, så att det är ju lite. Också en del av planeringen. Men jag skulle kunna jobba den här veckan. Det kanske är lite svårt att ta det då skulle det kunna ta det, så att ja men vi är tre på vår avdelning och då får man ju jobba, så att en del täcker upp för varandra när det behövs och kolla liksom, så att man kan lösa jobbet. Vi är ganska fria också att styra, men vi vet vår deadline när det behöver utföras, så får vi bara se till att lösa uppgiften och det är ju avhängt när vi har möjlighet att komma ifrån hemifrån och väder och liknande.

Men är man ute varje vecka på sjön eller är det liksom några gånger då i månader. Nej men.

Jag skulle nog säga att det är för min del blir det ungefär varannan vecka som jag är ute. Ibland är det varje vecka. Ja och det kanske är en två tre dagar. Vi har väl svårt generellt att kanske vara borta med tre dagar. Bland oss på avdelningen, så då kanske man varvar så att man kan göra tre dagar och så kanske någon kan ta de sista två dagen. Men man är ju en del borta, man få ju se mycket av Sverige, mycket köra bil också.

Ja, man kan ju ta tåget när det är möjligt. Men ibland behöver man dra båten, jag har ju tagit BE-kort för vi har en lite större båt. Så det kommer ju lite bekvämlighet med det, så det är skönt. Jag är glad att vi har en liten större båt, men då måste man också köra den.

Ja man får släpa med den.

Sen kan man ju be underentreprenör eller liknande som kör båten än man skulle behöva. Mm, så det går att lösa. Det är mycket logistik faktiskt.

Ja det låter så ja. Det är ju sant mycket mätning är ju logistik att ta, men där blir det ju extra mycket. Ja.

Det är mycket resurser som skapar plats. Det är ju just hela mobiliseringen kan ju vara. Ganska tidskrävande i förhållande till också den mängd data som ska samlas in. Jag vet hur det är extremfallet i mitt fall var vi skulle mäta i Gävle. Det var 10x10 meter det var det en dag upp. Mäta tog kanske en halvtimme sen så sov över, sen en dag ner. Själva effektiv mätning var ju försvinnande lite av det jobbet.

Ja alltså det låter ju också. Det är inte gratis allting. Utan det kostar säkert lite mer att få till mätdata under havet.

Ja, men vi försöker ju vara så flexibla som möjligt och kolla lite på vad kunden har för behov och vad som är möjligt. Vi kan jobba med ganska många olika parametrar. Vi har löst det så att vi har ett portabelt multibeam-ekolod. Om man kollar tillbaka några år tror jag att de flesta multibeam-ekolod var skrovmonterade. De satt fast i båten i kölen, datorn satt ombord och motion sensor och positionering satt på taket. Då måste man ju alltid ha med sig båten oavsett vad du ska mäta. Men vi har löst det så att vi har ett portabelt system. Då kan vi häkta på det på egentligen vilken båt eller vilket flytetyg som helst. Det ökar vår flexibilitet om vi kanske behöver ta oss långt eller skicka ekolodet mellan olika jobb, så att båten inte alltid måste följa med. Det gör att man kan vara lite billigare ibland, när det finns behov av det.

Om man om någon blir sugen så här det där låter ju som en trevlig del av mätbranschen. Det där skulle jag vilja hålla på med eller om man funderar på läsa till mätare eller så hur kommer man in i branschen? Om du tittar på de kollegorna och de du känner i branschen är det många som kommer med liksom någon form av utbildning eller är det man halkar in och man kan havet eller hur kommer man in i det?

Ja, men väldigt många av mina kollegor, och även tidigare kollegor, har läst marina vetenskaper på Göteborgs universitet. Det är många som har kommit därifrån som oceanografer, med marin bakgrund, och börjat jobba som sjömätare. Det kan vara oceanografer, biologer eller liknande. Så det har varit en bra ingång. Sen har Göteborgs universitet börjat ge en utbildning som heter praktisk hydrografi, som är en utbildning till sjömätare i Sverige. Den är ganska ny. Jag tror den har gått i tre år nu. Den har tidigare inte funnits i Sverige. Jag har till exempel inte gått den, så jag har inget yrkesbevis som sjömätare. Det finns något som kallas för Category B Surveyor.

Det är något man måste ha om man kanske jobbar offshore. Då är det något som krävs för att få jobba på båtarna där. Men i Sverige ställer inte Sjöfartsverket några krav på det. I stället ställer de krav på att man skickar in en så kallad mätplan. Där redovisar man hur mätningen ska utföras. Om de bedömer att den är yrkesmässigt upprättad kan de ge tillstånd till mätningen och godkänna datan. Så i de projekt jag har jobbat i har man generellt inte ställt krav på personnivå att man ska ha den licensen. Men den skulle jag rekommendera för alla som vill börja jobba som sjömätare. Man kan komma in i yrket ändå, men en bra bakgrund är att ha någon form av marin erfarenhet.

Att man är van att vara på sjön och kanske har Fartygsbefäl klass VIII eller kustskepparexamen, tror jag det heter i privat regi. Det är ju också en ganska teknisk bransch. Jag tycker det är skitkul att jobba med datorer och sensorer och se till att allt lirar. Lite nörderi, om man tycker det är skojigt. Det blir mycket felsökning. Ibland står man och sliter sitt hår för att någonting inte startar. Det kan vara ström, något IT-relaterat eller ett program som buggar. Men det är en del av jobbet. Det är inte något som händer ibland, utan det kommer med yrket. Man får försöka hitta någon form av tjusning i det och lära sig någonting. Så fort någonting går fel kommer det någon form av lärande ur det.

Ja det låter som en bra kvalitet hos vilken mätare som helst. Ja.

Ja men faktiskt jag tror att de som gillar mätning det är roligt tycker jag det kommer med jobbet lite.

Hur har du någon känsla för behovet av folk? Alltså finns det mer att göra än det finns folk eller är det hög konkurrens?

Nej, jag skulle säga att det finns ett stort behov. Vi söker ju en tjänst i Stockholm just nu till exempel, som sjömätare. Det byggs mycket marina entreprenader och väldigt mycket vindkraft just nu. Så jag skulle säga att det finns absolut ett behov på arbetsmarknaden av kompetenta sjömätare. Verkligen, jag tycker att det känns som ett framtidsyrke. Det är mer och mer.

Ja så det leder ju in till framtiden då vad har du för tankar kring det?

Nej, men jag tror det är bra där jag är. Jag tycker att det är väldigt roligt att få vara i fält och jobba med kunder och lösa uppdragen, kolla på data och lösa problem och hålla på med det tekniska. Jag tror det spelar bra med att jobba med mina kollegor. Sen får vi se hur länge man kan jobba ute i fält familjeförhållandemässigt, med förskola och allt vad som händer i framtiden. Jag kommer nog ha svårt att ta bort fältdelen helt, för då skulle jag tappa verklighetsförankringen. Men just att vara borta så mycket kommer väl inte gå tills pensionsålder. Det ser jag inte som realistiskt. Sen är frågan hur det sker, det vet jag inte.

Men om man tänker branschmässigt också det är ju sant att det byggs mycket vindkraftsparkar och att det ser ut så att du har känslan att det är en bransch som kommer fortsätta ha jobb att göra. Ja,

Just nu är det ju verkligen i full blom. Sen är det svårt att säga om framtiden. Nu vill ju regeringen satsa på vindkraft och det är ju det som man ser här. Om det fortsätter med den marina industrin så ser jag inte att det skulle minska.

Sen ska de underhålla sig också.

Sjöledningar och sånt kommer man alltid behöva bygga. Sen har vi ju sjöfarten med hamnar och så. Det blir ju inte mindre last. Om båtarna blir större, och det är väl det man har sett, då behöver man fördjupa farlederna. Båtarna blir större och får större djupgående, så då behöver man muddra mer.

Finns det någon teknik som alltså som är liksom på gång eller du känner det här kommer slå igenom eller sådana aspekter som du har på sig.

Ja, nej men det som kommer nu också kanske är sammankopplat med vindkraft. Det har kanske varit på gång de senaste fyra, fem åren, säkert längre. Men det är väl just det med autonoma farkoster, och det tror jag man ser på andra håll i branschen också. Man jobbar kontorsbaserat och skickar ut autonoma farkoster som samlar in datan. Det blir bara bättre och bättre, har jag sett. Nej, det är ju jävligt spännande. Jag ska inte säga att autonomt alltid är lösningen. I vissa fall tror jag inte att det är det. Men för de här stora jobben, när det är djupt och öppet och det finns en stor öppen yta, då tror jag en autonom lösning är perfekt. Det minskar behovet av att personal ligger borta. Det är mer miljövänligt och du kan driva det på andra drivmedel.

Nej, men det tror jag verkligen är framtiden. Just nu, när jag jobbar kustnära, kan det vara hur många fler parametrar som spelar in. Det är svårt att automatisera när det är grunt. Det kan vara fritidsbåtar som rör sig i de här vattnen, sten, fiskeredskap eller strömmande vatten och liknande. Det pågår ju en autonom utveckling och vi får se hur den fortsätter. Men där tror jag att det kanske krävs någon som kör båten, eller att man står på plats vid kajen och har en fysisk överblick. Om du jobbar offshore så tror jag absolut på det autonoma. Det är ju det man ser också. Ocean Infinity köpte ju upp MMT, som var väl det första stora sjömätningsföretaget i Sverige och som har funnits länge. För ett år sedan blev de en del av Ocean Infinity och fortsatte under sitt samma namn, och nu...

några

...för några veckor sedan, på konferensen Oceanology International, meddelades att de blir en del av Ocean Infinity. De har ju lanserat det som kallas för Armada, som är väldigt stora autonoma båtar som kommer jobba över alla världens vatten med olika typer av sensorer som kör och karterar botten. Så en stor del av de större djupen ute i världen tror jag kommer karteras mer och mer. Så fort man börjar komma kustnära tror jag att man får kolla på lite andra lösningar.

Spännande. Det låter ju som en sån generell trend, att det är mycket automatisering. Enklare kanske är fel, men man tänker drönare som kör och lär sig själva mer eller mindre, så att det är ingen som behöver rätta dem. Man tänker de här Spot-hundarna som går runt och scannar byggnader. Alltså, den här enklare eller mer mängdbaserade datainsamlingen blir mer och mer så här.

ja men det som går att det känns som att det är där det får börja på något sätt de här förutsättningarna för att göra det

Kul. Om man börjar runda av då, var följer man dig och dina äventyr? Man hör ju att du är duktig på att prata och berätta. Du berättar gärna och delar med dig av kunskapen.

Ja, nej men jag vet inte hur jag ska formulera det. Jag tycker det är väldigt kul att dela med mig. Klart vissa saker måste man ju hålla på, men i den mån det går så delar jag väldigt gärna med mig av vad jag kan och är villig att lära. Jag tycker det är väldigt kul. Jag gör ju ganska mycket på LinkedIn. Det har kommit det senaste året kanske, som en följd av att jag gillar att ta bilder när jag är ute i fält. Jag brukar lägga upp lite, visa vad vi gör och visa upp data om det finns möjlighet för kunden att göra det. Jag tycker det är kul och roligt att dela med sig. Det är väl där då som man skulle kunna följa lite vad jag gör. Jag brukar försöka lägga till alla som jag tycker ser spännande ut och som håller på med liknande. Det är roligt att ha ett kul nätverk och se vad andra gör. Det tycker jag är det största behållet med LinkedIn, att se lite vad som är på gång rent tekniskt, vilka projekt som löper och var folk jobbar någonstans.

Ja det är väldigt bra just som du säger man får koll på lite mer än det man själv håller på med av sitt företag

Ja

Men då Bruno

Ja, Sök på Bruno Bonja Westergren

Bra och jag lägger till dig i avsnittsbeskrivningen också såklart då

Ja, det får du jättegärna göra

Är det något annat du tänker på eller liksom som vi inte pratat om eller vill förmedla om sjömätning eller det du arbetar med Nej,

Jag hoppas att jag har kunnat beskriva det något sådär. Det är tekniskt och roligt. Det är väldigt kul att vara på havet och mäta och se det som ingen annan har sett. Jag tror att det är det största, och det roligaste är ju att hitta vrak eller liknande roliga bottenstrukturer. Nej, men jag tycker ju att vi gärna ser att folk utbildar sig inom yrket eller den marina sektorn. Superroligt, tycker jag. Just den stora behållningen med att jobba på Peab är att man får...

Jag har ju alltid varit i den marina sektorn, men nu har jag kommit in i bygg- och anläggningsbranschen också. Det är ju en helt ny värld för mig, så det har varit skitroligt. Jag har fått lära mig Geo nu och lite mer och mer CAD och jobba med anläggningsbitar och liknande. Så får man ju bli mer och mer utsättare med tiden. Det är jättekul. Man halkar ju in mer på en klassisk utsättning. Jag har ju aldrig använt en totalstation till exempel.

då är ja håller man sig till anläggning så är det inte ja jag vet inte man klarar sig väldigt långt med GPS:en eller GNSS-staven

ja

Men ja, vad kul. Nej, men det var jätteroligt att du ville vara med och berätta. Jag lärde mig sjukt mycket. Alltså, man får upp någon form av ramverk för vad det innebär och lite olika aspekter. Det är väldigt kul att få en inblick, i alla fall i din värld där ute. Det är ju ändå två tredjedelar, mer än så, som är vatten.

ja nej men det var jätteroligt det var första gången jag är med en podcast också så det är ju en väldigt trevlig format.

Vilken skön kille. Duktig på att berätta, tyckte jag, och jag lärde mig väldigt mycket. Jag tänkte väl inte prata så mycket om detaljerna här, om vad jag lärde mig eller om lärdomarna i det här tillfället. Jag har inte Anton med mig heller.

Jag tänkte återkoppla till det som jag sa i början, vad jag funderar på kring framtiden med podden och YouTube och vad jag håller på med. Jag tänker ändå så här att man behöver lära sig grejer, helt enkelt. Ett modernt lärande är ju att man går ut på YouTube, oavsett om man ska byta olja på bilen, fixa gräsklipparen eller måla. Eller om det är på arbetet: Hur använder jag Civil 3D? Hur sätter jag labels? Hur funkar Geo?

Men man märker ju att när man väl kommer till de här sakerna som vi jobbar med så är det inte jättemycket som finns. Vill man höra på poddar så är det inte mycket som finns. Det finns lite på engelska, men det är inte alltid relevant för oss här i Sverige. Så jag känner väl att det finns ett behov av det och jag ska storsatsa på det. Förhoppningen är att även på något sätt kunna försörja mig på det. Det jag kommer göra är att göra onlinekurser i självstudieform som man tar sig igenom på egen hand. Jag vet inte hur mycket ni känner till det här med content creators. Under pandemin har det ju blivit väldigt stort och det finns, vad du än tittar på, fotografering, träning, matlagning, hur man lagar bilar. Alltså, det finns inom alla möjliga discipliner.

Men jag tror att det finns ett sånt utrymme inom samhällsbyggnad på skruv- och mutternivå: mätning, markprojektering och anläggning som entreprenör. Jag tycker det fattas där. Det finns en del utbildningar inom programvara och det finns lite branschutbildningar och så, men det är någonting som fattas. Ett exempel är att jag flera gånger har åkt till Stockholm, tagit en hotellnatt och suttit på en kurs en eller två dagar. Men materialet som presenteras är som ett videoformat, om ni förstår vad jag menar. Det är egentligen inget jättestort mervärde att vara på plats. Det hade lika gärna kunnat vara en video som man kunde titta på hemma, på lunchraster och lite på kvällen. Då hade man lärt sig det man behöver lära sig om ett program till exempel.

Nu är det inte så att det inte finns fördelar med att åka iväg. Man kanske vill ha lite inbyggd semester, man kanske träffar branschkollegor och man äter lite gott och så vidare. Men jag känner själv att jag inte vill ligga borta från familjen. Jobbet löser ju inte sig, utan man sköter jobbet med vänsterhanden under en eller två dagar. Man svarar på mejl och samtal på fikaraster och luncher. Materialet är ofta presenterat på såna här utbildningar, i min erfarenhet, anpassat för den långsammaste i gruppen. Det är väl av naturliga skäl. Men om man redan kan en del av det så är det kanske en dag som börjar halv nio, nio och pågår till tre, halv fyra. Så har man en lunch och någon fikarast däremellan, och det är inte supersnabbt tempo. Så jag tror att man skulle kunna...

pressa ihop material, helt enkelt. Jag gillar att man hittar relevant information, gärna när det är uppdelat i korta bitar som på LinkedIn Learning. De flesta moderna kurser idag är ju fem till femton minuters bitar. Man kan spela på dubbel hastighet, man kan skippa de delar man redan kan och det som inte är relevant för ens problem. Så jag tror att där finns det någonting, och jag tror det finns fler som känner likadant. Det är det jag ska ta tag i, helt enkelt: moderna onlinekurser som man kan gå i sin egen takt. Jag tänker mig att den kanske kostar hälften eller något sånt av en

...lärarledd kurs, men innehåller mycket mer än så och man får mallar och liknande. Ja, vi får se. Jag håller på och filar på de här idéerna, men det är målbilden. Utöver det ska jag också fortsätta på YouTube och podden. Det får väl bli som marknadsföring, men ändå att man publicerar gratis material på det sättet som jag har gjort. Lite exempel på kurser nu, spottar jag ur mig. Är det någon annan som vill ta tag i dem så är det ju bara att göra det. Men jag har tänkt kontroll av markmodell, hur man gör det. Det finns ju en tydlig svensk standard för hur man gör. Jättemånga flyger drönare, men man vet inte: Hur bra är markmodellen? Jag har frågat den frågan till många och de säger: Ja, men GCP:erna var bra. Ja, men hur ser det ut mellan GCP:erna? Känner du till SIS-TS 21144 från 2016, hur man kontrollerar markmodell?

Jag tror att man kan ha en liten kurs på några timmar som skulle tillföra mycket värde för alla som flyger drönare eller gör markmodeller. Jag tänker QGIS för mätare. Det är ett otroligt fint program som man kan ha nytta av, få in sina flygbilder, samla all möjlig data och exportera grejer i. Jag tänker kanske kurs i Geo. Jag tänker kurs i Gemini. Ja, man får se vad det blir av det. Jag tänker anläggning: vilka lagar och regler och hur strukturen på projekt ser ut. Det är inte så användarvänligt att vara inne på Svensk Byggtjänsts hemsida, men det är mycket pengar man får lägga på olika böcker för att förstå hur det hela hänger ihop. Jag tänker mätning för anläggare: hur man använder GNSS, ritningsläsning, hur man använder laser och hur man mängdar.

Även mängdning för mätare, hur man gör det till exempel i olika mättekniska program. Jag tänker projektering, rent principer för höjdsättning, hur man tänker kring dagvatten och hur man dimensionerar rätt flöde i rör. Det är lite olika tankar i alla fall. Jag har en lång lista här. Men är det någonting som du tycker är intressant eller lockande så hör av dig. Om du kan tänka dig att vara testperson eller vill bolla lite tankar kring utbildningar så hör av dig på [email protected]. Men sen ska det ju vara mat på bordet också, så jag tänkte att jag ska konsulta på halvtid med markprojektering. Ganska bra ritningar, och får man skryta? Jag gillar inte att skryta, men en liten smula får man väl säga att jag tycker nog att jag är väldigt bra på att göra höjdsättning och projekteringar för anläggningar.

Sweet spotten är nog industriområden, bostadsrättsområden, lite större, ja inte stort men upp till några hektar. Alltså detaljprojektering, gärna totalare. Är du entreprenör och har totalentreprenadsbehov eller projektering för totalentreprenad så är jag grym på det. Jag projekterar i Civil 3D. Det blir 3D-modeller som är lätta att ändra på och det blir exakta maskinstyrningsmodeller. Som ett resultat av det sa en hyvelförare för inte alltför länge sedan att modellen var den bästa han hade jobbat med, som jag hade gjort. Så det blev jag glad för. Eller om du är entreprenör och du egentligen redan vet vad du ska, men kommunen vill ha det på en ritning och du vill få in det i din maskinstyrning, så säg till. Jag är duktig på det där. Eller är du mätfirma eller projekteringsfirma och har för mycket att göra, så hör av dig så kan jag hjälpa dig.

Jag är nog ute efter små jobb, några dagar till en eller två veckor, inga jättestora projekt gärna. Jag skriver och granskar mätningstekniska PM och rapporter också. Det har jag gjort mycket, så sånt kan jag hjälpa till med. Är det någonting som är intressant så hör av dig så ska vi prata om det. Men som sagt, det är inte målet att jag ska vara markkonsult, utan det är mest för att få mat på bordet. Det är ju det jag har gjort, men jag vill satsa på att bygga upp utbildningar i olika former online, inom samhällsbyggnad på skruv- och mutternivå. Så ja, det var lite reklam för min egen del. Så ser vi fram emot nya avsnitt och nya äventyr. Tack för att ni tog er tid och lyssnade på det här. Jag uppskattar var och en av er som lyssnar. Ha det bra.