Läser du det finstilta i avtalet innan du sätter igång eller hoppar du rakt in i jobbet? Oavsett vilket så förklarar Helena Dahlberg som är advokat på Foyen, varför ABK-09 och entreprenadjuridik är viktiga att ha kolla på.

Låter det tungt? Inte! Helena förklarar svåra begrepp på ett enkelt och intressant sätt. När du har lyssnat på den här intervjun är jag övertygad om att du kommer vara motiverad att se över hur du jobbar med ABK-09.

Du vill såklart hjälpa kunden lösa ett problem och kanske tänker att avtalet tar vi sen.

• Vilka risker finns det med det tänket?
• Vad kan hända om man glömmer få med standardavtal i uppdraget?
• Varför är det viktigt med startmöte?
• Vilka tidsfrister gäller vid fel och skador?
• Hur kan man lösa problem som uppstår i projektet?
• När behöver man avisera?

Sen går vi lite utanför ämnet och pratar om hur man ska profilera sig som företag.

• Fastpris eller löpande?
• Debitera nedlagd tid eller den tid man tycker man behöver för att få skälig ersättning?
• Hur kan man konkurrera i branschen när timpriserna för mätare sjunker?
• Hur kan man vässa sig som företag i en bransch där många erbjuder liknande tjänster?

Kontakt:

Helena Dahlberg - Foyen

Foyen Advokatfirma

När man skulle sätta ut en mätmast ute i Östersjön så råkade den hamna på danskt vatten i stället för på svenskt, för man hade programmerat utrustningen fel. Och det kan ju såklart få väldigt stora konsekvenser.

Ett litet misstag kan bli väldigt dyrt.

Varmt välkommen ska du vara till Mätpodden. Oavsett var du jobbar som mätare kommer vi i det här avsnittet att prata om dig som mätkonsult, eller om du jobbar som konsult i andra sammanhang.

Vi har med oss en person som inte är från vår bransch, men som håller på med vår bransch, kan man väl säga, nämligen en advokat. Vi kommer att prata om entreprenadjuridik, med ABK-09 i fokus, och vad man ska tänka på, vad den mest basic och mest grundläggande grejen är.

Man hör ju här när Helena själv presenterar sig att hon har ett stort perspektiv av vanliga sådana här frågor, medan jag har den här lilla individens syn på många av de här frågorna, där man kanske inte alltid tänker på alla avtal så mycket. Man vill lösa problemen, man vill hjälpa kunden, och så blir den här formalian inte alltid rätt. Och då kan det ju bli rätt så fel om man inte sköter administrationen kring avtalen. För när det blir fel eller problem går man ju ändå tillbaka till det som är skrivet, och där måste helheten hänga ihop i en tråd. Så det är det som det här avsnittet handlar om.

Och innan vi startar det här avsnittet så kan vi lyssna på avsnittets sponsor, Landskaparen. Vill du lära dig program, då ska du hålla koll på min hemsida. Jag kommer fokusera om mitt tjänsteerbjudande på ritningar och modeller, antingen om man har problem med dem och behöver hjälp med ritningsgranskning och modellgranskning som tjänst, eller att man vill lära sig hur man bygger modeller som fungerar, maskinstyrningsmodeller, hur man kontrollerar modeller och ritningsläsning, hur man mäter med GNSS enklare och lite mer avancerat och så vidare. Det kommer många fler kurser som jag kommer hålla live. Jag kommer hålla dem i min nya lokal i Hindås, och det kommer bli kurser både på plats och på distans. Så det kommer bli ett mer klassiskt erbjudande där man kan gå kurser och utbildningar, både kortare och över lite flera tillfällen.

Rätt upp och ner här till Helena då. Välkommen till Mätpodden. Du kan väl presentera dig själv lite, och kanske din yrkesbakgrund lite. Det här är ju inte en så vanlig gäst för oss här i Mätpodden.

Tack så mycket. Jätteroligt att få komma hit och prata med dig. Helena Dahlberg heter jag. Jag jobbar nu på Foyen Advokatbyrå som advokat inom just konsulträtt och entreprenad brett, så jag sitter mycket med konsultavtal och olika frågor som kan uppdagas under och efter olika konsultuppdrag som man köper in som beställare eller levererar som konsult.

Men jag har en lång bakgrund som jurist inom byggsektorn. Jag började på en annan advokatbyrå, men har sedan varit ute på beställarsidan som entreprenadjurist ute på bolag och även jobbat på konsulternas branschorganisation Innovationsföretagen. Så jag har lite extra förkärlek för just ABK-09, kanske med den bakgrunden.

Vad gör man som entreprenadjurist eller advokat? Nu får man ju en känsla för det bara av det du beskrev och vad du har jobbat med ungefär. Men vad är typiska jobb som du gör? Om man ramar in samtalet så blir det ju att kanske på stora bolag så har man mer kontakt med advokater, men jag tror de flesta som lyssnar, mig inkluderad, kanske aldrig eller väldigt få gånger har haft att göra med en jurist eller advokat. För mig har det varit en väldigt diffus bild. Nu har jag fått lite mer inblick såklart, men om man generaliserar så tror jag att det är en diffus bild för många. Så om man tar det från den vinkeln: vad gör du på en dag, eller vad är normala arbetsuppgifter på en månad eller på ett år? Vad ingår i din roll?

Nej men samhällsbyggnadssektorn är ju väldigt intressant när man är jurist, för det är ju väldigt mycket juridik faktiskt i de här projekten och uppdragen.

Det är ju organisationer som behöver hjälp med kanske olika strategiarbete eller intern kvalitetssäkring. Man har ju mycket avtalsmallar och olika rutiner för hur man hanterar fel och skador och förseningar, och alla de här aviseringarna som avtalen föreskriver att man måste avisera på ett korrekt sätt. Där finns det ofta ett stort behov av att ha interna kvalitetssäkrade rutiner och mallar för allt det här juridiska som behöver vara på plats under projektet. Så det är ju dels den typen av frågor.

Men också att upprätta avtal, se vilka risker och möjligheter som finns, och hur olika avtalsupplägg får för konsekvenser både i upphandlingen och sedan i projektet och efter projektet. Det är väl i de tidiga skedena.

Men sedan är det ju också givetvis under projekten, och om det uppkommer en tvist, om man inte är överens med den man har sitt samarbete med, så kan man ju ibland behöva stöd också med hur man ska tolka avtal eller hantera olika fel och skador och förseningar och annat som kan uppkomma.

Vem fasen, tänker jag, det kanske är den naturliga bilden, att det är då man ringer advokaten, när det har blivit fel. Men egentligen, som du beskriver, är det mycket arbete inför. Alltså förebyggande måste väl vara bättre än att försöka lösa krångel?

Ja, det brukar väl vara så att man kanske inledningsvis är ganska reaktiv, men när man har gått på en eller ett par smällar så brukar man vilja investera i lite mer proaktivitet på sikt.

Man mognar som organisation och inser att det är bättre så. När man pratar om det, vilken typ av storlek på företag, om man bara generaliserar, jobbar proaktivt? Till exempel i ett anbud, vilken typ av storlek på anbud eller projekt börjar det bli när man tänker att nu låter vi dig eller någon annan titta på avtal och så? För jag jobbar mycket med små, säg trettio man och så där, och jag upplever att i den storleken så är det inte så många som proaktivt lämnar det till en jurist, utan det är när det blir en tvist eller problem som man behöver rådgivning.

Ja, precis. Om man tittar på de mellanstora så är det i så fall framför allt mallfrågor och sånt, inte för respektive anbud, som man kommer in ofta. Då, om man bistår konsulten så att säga, när det kommer till avtalsförhandlingar, så gäller det ofta kanske internationella avtal, andra länder som inte utgår från ABK-09 eller andra standardavtal, utan säravtal kan det ju vara också. Då blir det lite mer att bygga från grunden.

Ja just det, det är såklart en stor bit då, utomlands också?

Ja, vi hoppas ju att vi ska kunna exportera mycket fina konsulttjänster även till våra grannländer och ut i världen. Men jag vet inte riktigt hur det ser ut, hur mycket som exporteras i dagsläget, men det är såklart spännande.

Du har ju nämnt ABK-09 några gånger redan, eller standardavtal. Om man tar det från perspektivet att man såklart har hört talas om det och vet ungefär, men berätta för lyssnaren vad det är och bakgrunden, så man bara ramar in vad ABK-09 är och vilket bra system det finns i Sverige för standardavtal.

Ja, men precis. Det är ju lite unikt, bara sättet att vi har våra standardavtal som har så oerhört lång tradition och som också har tagits fram av branschen själva. Det är väl därför de också har varit så framgångsrika genom åren. Men det är väl hundraåriga anor som finns kodifierade i de här standardavtalen, som har sett ganska likadana ut faktiskt hela vägen. Det har inte varit så jättestora förändringar, utan grundprinciperna är desamma och har varit det under väldigt lång tid.

Så det finns ju också stor erfarenhet av att jobba med den här typen av avtal i branschen, vilket såklart underlättar för organisationerna att också använda dem. Men det är ju branschen som tar fram de här avtalen inom ramen för en ideell organisation som heter BKK, där både beställare och konsulter och entreprenörer är representerade, så att man hittar välbalanserade avtal som fungerar för hela marknaden och alla parter.

Grundtanken är väl också att förenkla möjligheten att kunna hitta rätt på marknaden, få in många anbud för beställaren, och också att leverantörerna ska kunna lämna anbud till många olika beställare. Och det underlättas ju om man har ett sätt med avtalsvillkor som är förutsägbara och man inte behöver ta in dyrbara juristtjänster varje gång man ska tolka ett avtal i en upphandling till exempel.

Ja, man lär sig liksom AB noll fyra, då vet vi vad som är vårt ansvar, och ABT noll sex, och ABK-09 och så vidare. Det blir ju vitsen, att det blir jämförbart.

Ja, men precis, och förutsägbart. De kan användas på alla typer av tjänster: besiktning, projektledning, byggledning, projektering, utredning. Så det är ett väldigt brett tillämpningsområde också, på det sättet.

Ja just det, exakt. Så det är väldigt brett egentligen, konsult till en part inom konsult då, det avtalet.

Precis. Och sedan gäller det att man själv går in och preciserar vad det är man säljer, vad tjänsten innehåller, så att säga. För det går ju såklart inte av standardavtalet, det behöver man ju själv fylla på med. Vad innebär min byggledningstjänst? Vad är det egentligen jag ska leverera här och vad är det jag köper?

Säg nu att man är mätkonsult. Det blir ju Mätpodden då, så man är med någon form av mätkonsult kanske och så, eller uthyrd någonstans. Då är det ABK-09 som är i fokus. Vad är de viktigaste sakerna att tänka på med ABK-09, som man ska känna till och ta med sig om man bara riktigt övergripande gör det basic?

Det viktigaste är att man får med det i avtalet från första början. För det gäller inte automatiskt, utan du måste själv lägga in det i din uppdragsbekräftelse eller om det ligger i förfrågan. Men det måste aktivt föras in i avtalet för att överhuvudtaget bli tillämpligt. Så det är väl första delen: kom ihåg att alltid lägga med ABK-09.

Än en gång, det har hänt att man bara sa på telefonen och så kommer man överens: ja, vi kommer sätta ut det där, och det blir bra, och så kanske man säger ett pris. Det är inte ens alltid det. Det är ändå så att det är mycket på väldigt lösa boliner inom bygg- och anläggningsbranschen, säger jag, i den mindre världen. Så bara det måste ju rädda rätt så mycket, om man bara får med sig en uppdragsbekräftelse skriftligt. Det måste ju bespara mycket problem.

Ja, men verkligen. För det är ju också en viktig koppling här mellan standardavtalen och försäkringarna som man har. Konsultansvarsförsäkringarna bygger ju ofta på ett ansvar enligt ABK-09, så det är ju risk att man inte är rätt försäkrad om man glömmer att ta in det här i sitt avtal.

Ja, eller inte ens har fattat det. Jag vet bara att jag har pratat med väldigt många ensamföretagare också. Men jag tänker att folk reser sig bakåtryggade när man hör det här. Jag vet ju bara hur slarvigt det sker också. Men kan du belysa vad som kan hända? Har du någon anekdot eller något fall där man kan belysa vad som skulle kunna hända om man inte har med ABK-09? Det händer ju inte så ofta för den enskilde företagaren eller individen, men du är ju med om det där och ser att det finns ett mönster.

Ja, precis. Och det finns ju ingen lagstiftning som är tillämplig, så det blir ju väldigt oklart vad som gäller om man inte har något standardavtal i grunden, utan bara har en muntlig överenskommelse exempelvis.

Nej, men det är klart. Då har man ju inte ansvarsbegränsningen i ABK-09. Där har konsulten en ansvarsbegränsning på etthundratjugo prisbasbelopp, och den gäller ju inte då om du inte har tagit in ABK-09. Det är ju en stor risk som konsult.

Vad skulle kunna hända då? Jag vet att du i ett annat sammanhang berättade om någon utsättning ute till havs, om du bara kan sammanfatta.

Mätuppdrag är ju lite speciella på det sättet att ersättningen sällan står i paritet till riskerna, eftersom det kan vara ett mindre uppdrag. Man ska göra någon utsättning som man kanske får en ersättning på femtio- eller sjuttiotusen för. Men om den här utsättningen hamnar fel så kan det ju bli väldigt stora skador.

Jag tror du tänker på det här exemplet när man skulle sätta ut en mätmast ute i Östersjön, och så råkade den hamna på danskt vatten i stället för på svenskt vatten, för man hade programmerat utrustningen fel. Och det kan ju såklart få väldigt stora konsekvenser.

Mardrömmar.

Ett litet misstag kan bli väldigt dyrt, och ersättningen är inte på den nivån att konsultföretag kan bära den typen av risker. Och det är därför försäkringslösningarna blir extra viktiga just för den här typen av företag.

Så där blir det ju att, om den konsulten hade haft med ABK-09 och sedan blev det megafel och det kanske skulle kosta tiotals eller hundratals miljoner att fixa till, men då är man begränsad till de här typ sex miljoner då, etthundratjugo prisbasbelopp eller vad det nu är.

Ja, men precis.

Så det är ju jätteviktigt att i alla fall begränsa nedsidan något.

Ja, men verkligen. Så det är väl första tipset, att se till att få med sig ABK-09 i sitt avtal. Men sedan är det ju också alltid viktigt att vara tydlig med vad uppdraget avser. Och det är viktigt för båda parter. Där ser man ju att det ofta blir avgörande i många tvister, hur man har kunnat definiera vad som egentligen har ingått i uppdraget och inte.

Det är ju lika viktigt för båda parter. Konsulten kan ju bara få betalt för sådant arbete som ingår i uppdraget, så det behöver konsulten kunna visa då om det blir bråk om ersättningen, att det faktiskt har varit något som har ingått i avtalet att utföra.

Och på samma sätt för beställaren. Är det så att det händer ett fel eller en skada, då måste man ju kunna visa som beställare att det faktiskt har ingått i uppdraget att konsulten ska ansvara för de här bitarna. Och det är ofta där det brister. Beställaren vet inte riktigt vad man har köpt, och konsulten vet inte riktigt vad den skulle leverera kanske heller.

Nej, för väldigt typiskt är det väl så här: du kan väl hjälpa till att sköta utsättningen på bygget, eller du kan väl ta fram en projekteringskarta? Ja, det vanliga.

Ja, precis. För det kan ju också bli en gränsdragning om man ska leverera ett visst resultat eller om man ska gå in som en resurs i beställarens organisation, mer som en resursuthyrning. Det kan ju också vara lite oklart ibland vilken roll man har. Är jag här som leverantör för att leverera någonting, eller kommer jag bara in i beställarens organisation och gör det som chefen säger till mig, så att säga?

Ja just det, det är ju också två olika saker. Resursuthyrning.

Precis. Och det är ju två helt olika leveranser då, om man ska ta ett eget ansvar eller bara göra det som man blir tillsagd att göra.

Det är väl vanligt kan jag tänka mig, väldigt vanligt då, eller? Det hör man ju så. Det är löpande räkning, säger man, och så gör man jobb och så rackas det upp. Och så tycker beställaren, eller byggaren då, att det här kostar mer än vad vi hade tänkt oss, och så säger man: nej, men det här tycker inte vi ingick. Om man bara exemplifierar det, om du broderar ut ett sådant exempel. Hur gör man det konkret då, om man tar det för mätkonsult? Att man får med sig… Det är väldigt vanligt kanske att man säger: ja, men du kan väl sätta ut grunden. Men nu ska vi börja bygga, sätt ut grunden, och sedan växer ju det där som gröt i munnen. Det blir sedan: ja, men du kan väl fortsätta med bygget också. Och så kanske det till och med är en annan beställare då, en annan firma som vill ha det, och så vidare.

Jag vet att du pratade om det när du hade en föreläsning för BM Alliance, för sammanhangets skull. Du hade en jättefin presentation där. Men om man bara, för att få betalt på löpande räkning, vad måste man göra? För det kändes som att du tryckte väldigt mycket på det. Tänk på att avisera och hela den biten.

Ja, och det finns ju oerhört många olika vinklingar på den frågan. Det är ju dels en fråga om hur man hanterar ändringar och budget. Det är klart att en budget ju inte är bindande, utan den ska vara fackmässig, men den kan ju såklart spräckas. Men då har man ju en skyldighet som konsult att omgående informera om det skriftligen till beställaren, om det är så att man ser att budgeten inte räcker.

Så jag har sagt till exempel: jag tror det kostar hundratusen, och kanske skrivit en budget, och så löper det på. Då är det egentligen så fort man inser att det här kommer gå över som man ska…

Direkt. För det måste ju beställaren känna till för att kunna ha sin kostnadskontroll och kanske styra om uppdraget. Man kanske vill mappa in det på ett annat sätt eller hitta en annan lösning.

Beställaren måste ju kunna ha den kostnadskontrollen. Så det är klart att beställaren har ett starkt incitament att direkt få veta om det finns risk för att budgeten inte håller. För som projektledare på beställarsidan så är det ju tre saker man främst håller reda på: tid, kvalitet och pengar. Och det är ju hela tiden det man måste mappa in. Så ser man att något av det drar iväg så behöver man ju direkt stämma av det med beställaren för att kunna hantera det på ett korrekt sätt.

Men sedan gäller det ju även att kunna visa att tiden är nedlagd på saker som har ingått i uppdraget. Det kan ju hända att det kommer ändrings- och tilläggsbeställningar, och då är frågan vem som har gjort de här beställningarna. Som du var inne på är det ju väldigt många olika personer inblandade i ett byggprojekt. Du kanske jobbar för byggherren, och sedan kommer entreprenören och ber dig göra någonting. Det är ingenting som byggherren tänker betala för, utan då får man ju se över hur man ska hantera det.

Så egentligen att ha definierat vem som har rätt att beställa och avgöra uppdraget.

Ja, precis.

På en byggarbetsplats är det ju också ofta så att man kanske jobbar för en byggare, som vi säger, men så har de ju massa underentreprenörer, elektriker och ventilation, och de vill ha håltagning och frågar alltid: kan du göra det också? Men det kanske de har ett annat avtal med.

Ja, precis. För om det har ingått i entreprenaden är det ingenting som byggherren tänker bekosta, utan då är ju det något som entreprenören ska bekosta. Så det gäller ju att veta vem man jobbar för. Och det säger ju ABK också väldigt tydligt, att konsulten får ju bara ta direktiv från de personer som beställaren har pekat ut. Så man ska inte hoppa på varje fråga som poppar upp, så att säga, utan det är viktigt att tänka på vem det är som jag egentligen jobbar för och kan ta instruktioner från.

Många frågor. Det är ju tidplan och budget och vem som är behörig och vem som kommer utföra det, och säkert några saker till. Hur gör man det i praktiken smidigt? Är det att ha startmöte med beställaren, vem det nu må vara, där man definierar de här sakerna? För det är ju många lösa puckar och varje projekt är lite unikt såklart. Vad är generell princip? Det tar ju en liten stund att klargöra alla de frågorna.

Ja, startmöte är ju väldigt viktigt. Det är sällan, tycker jag, som det inte är befogat att ta ett startmöte för att se att man är i samklang när det gäller alla de här delarna. Vad som ska göras, vem kommunicerar jag med, vem får jag direktiv från, vem har behörighet att beställa ändringar och tillägg, hur hanterar vi budgetförändringar och så vidare. Och även hantera gränsdragningsfrågor till andra inblandade i projektet. Vad är det för gränsdragningsproblem som kan uppkomma? För det är också lätt att saker faller mellan stolarna när det är många involverade. Så det är också viktigt att ta in både konsultens och beställarens perspektiv på vem som gör vad, så att säga.

Så startmöte är ju inte obligatoriskt enligt ABK, men det är ju alltid bra, tycker jag, att ha det, just för att säkerställa innan man drar igång att man har en samsyn. Även tidsaspekter kan man ju ha ganska olika syn på, horisonten för när saker och ting ska levereras och hur det ska levereras, i vilka format och så vidare.

Så ska det gå fort så måste man ta det lugnt i början.

Ja, men det kan ju vara väldigt effektivt att ta en gemensam sittning i stället för att skicka femtio mejl och ringa tjugo gånger. Så det brukar ändå vara ganska effektivt att sätta sig mer fokuserat och landa de här frågorna. Jag tycker startmöte är en väldigt bra utgångspunkt. Sedan har man ju sina möten i övrigt, uppföljningsmöten och så vidare. Det beror på storleken på projekt förstås, hur man väljer att organisera det. Men att hela tiden se till att båda parterna är på banan och har en samsyn är ju ett väldigt bra sätt att förebygga tvister och problem.

Ju mer man kan, det känns ju som allting, även det tekniska, ju mer man kan definiera det i början desto mer tid sparar man. Det inser man ju. Bara att få med sig alla förutsättningar. Och det går ju tyvärr inte att läsa tankar ännu heller. Kanske aldrig.

Om man kommer in med olika perspektiv så kan saker som är självklara för dig vara sådant som beställaren inte alls har tänkt på. Så man behöver säkerställa det.

Ja, men också när det kommer till ersättning då, vad man kan få ersättning för och inte, så kan ju också ett sådant exempel som kommer upp ibland vara att man har gått in med en resurs och sedan kanske man vill sätta in andra resurser, någon lite mer senior resurs eller någon annan kompetens som behövs. Och så har man inte förankrat det med sin beställare och det framgår inte av budget. Då kan det också komma invändningar från beställaren: varför har de här resurserna gått in? Det är ingenting som har ingått i ert uppdrag. Så den typen av invändningar kan uppstå, och då är det ofta bra att ha en resursplan, i alla fall om det är lite större uppdrag, så att båda parter är med på vilka resurser det är som ska jobba i det här uppdraget och med vilka frågor.

Det låter som att ha en mall för det här vore toppen.

Nej, men alltså man kan vinna ganska mycket om man har tänkt igenom det på sitt bolag, för det är ju repetitiva frågor som kommer upp i varje uppdrag. Har man satt en rutin så har man ju mycket vunnet i alla uppdrag. Då behöver man inte tänka varje gång: oj, nu händer det här, vad ska jag göra nu? Utan då vet man: okej, nu är vi försenade, hur hanterar vi det nu? Kom det upp ett fel eller en skada, vad gör jag då? Det blir ju enklare att hantera om man har jobbat lite proaktivt och vet vad man ska göra. Det avdramatiserar ju också det hela. Det kan ju förstås vara jobbigt när det blir problem i ett uppdrag när man sitter där, man är ju ganska personligt engagerad.

Men det är ju mycket risker och svårigheter i de här projekten, så jag tror att alla under sitt yrkesliv någon gång kommer komma in i ett uppdrag där det blir någon sorts tvist eller i alla fall oenighet kring vissa frågor. Det går liksom inte att undvika. Man ska inte ta det för personligt, tror jag, om det uppkommer problem, utan det är en del av den här typen av komplexa projekt som vi jobbar i.

Det är ju på ett sätt den roliga charmen också, att lösa problem på ett bra sätt eller oenigheter. Och i det, som du säger, att inte ta det personligt utan det är business. Man får liksom komma överens och se på bägge sidor. Och på något sätt, ju längre man jobbar, desto roligare… Ja, det är inte roligt att vara i onödigt krångel, men det ger ju väldigt god känsla när man löser problem och kan fortsätta jobba tillsammans, även om man inte alltid är överens om allting.

Ja, men precis. Att man inte duckar och tänker att jag blundar för det här så kanske det försvinner, för det gör det ju sällan. Det byggs ju ofta på över tid. Så om man tar tag i det direkt när det uppkommer så brukar det, enligt min erfarenhet, vara enklare att lösa än om man väntar två år till slutregleringen och sitter med gamla olösta problem framför sig.

Ja exakt, och slutar svara, eller liksom inte…

…slutar svara, gå in i jorden.

Det finns inget så frustrerande. Jag har ju varit på utförandesidan innan, men det här året har jag jobbat väldigt mycket på beställarsidan. Och det finns ju inget som frustrerar så mycket, i alla fall för mig, som att man inte får besked. Det kan ju vara så enkelt som att man bara inte säger när man kommer, eller när man tänker göra det, eller säger att man är färdig. Det är liksom, allt det där hänger ju ihop.

Ja, det där känner man igen från både konsult- och beställarperspektiv, den frustrationen att inte få besked. Det är ofta någonting som gör att kostnaderna också kan dra iväg i ett konsultuppdrag, att konsulten inte får de besked som man behöver och att beställaren har svårt att sätta ner foten. Kanske är man inte ens överens i sin egen beställarorganisation om vart man egentligen vill, och så upparbetas det massa tid till följd av de osäkerheterna och att man inte sätter ner foten i hur det ska vara.

Om man bara försöker konkretisera det, kanske en vanlig situation, en vanlig tisdagsmorgon. Vem ringer dig då? Hur kan det se ut? Inte rollspel, men om du förklarar flödet. Hur tänker du när jag ringer dig och säger hej hej, nu är det problem? Jag är mätkonsult, jag har satt ut fel, det här kommer kosta mycket. Hur börjar du i ett sådant samtal? Jag tänker att oftast har man kanske skjutit på att ta tag i det, man är lite upprörd eller känslomässigt involverad och kanske under ekonomisk press och så vidare. Hur går det till att kontakta en advokat i sådana här frågor?

Nej, men då gäller det ju mycket, som du var inne på, att sortera upp. Vad är det som har hänt av tjänsten? Är det ett fel, eller är det en skada, eller är det en ersättningsfråga? Vad är egentligen kärnan? Det kan ju vara svårt när man är mitt uppe i det att se vad det egentligen handlar om.

Ett problem som lätt uppkommer är att man har satt ut fel och nu kommer det uppkomma en massa kostnader, och då fokuserar man på det här felet. Som ingenjör vill man ju lösa felet. Vad behöver vi göra för att rätta till det här? Men de stora merkostnaderna ligger ju ofta i skadan. Vad kommer det här att kosta beställaren nu, att den här betongmuren står på fel plats eller att byggnaden står på grannens tomt, eller sådana saker som kan inträffa ibland? Och det är ju då en fråga om de här följdkostnaderna. Det är ju skador, och då ska man ju direkt ringa sitt försäkringsbolag.

När det gäller att sortera in frågorna i rätt fack så att man inte missar att man har en försäkring som faktiskt både hjälper till att utreda om det här är ditt ansvar, eller om det kanske är entreprenören som har läst handlingarna fel, eller om det finns något annat skäl som gör att du inte ansvarar för de här skadorna. Så att du kanske inte ens blir betalningsskyldig för det här. Försäkringsbolaget hjälper ju konsulten både att utreda om det föreligger ett ansvar och också att reglera ett eventuellt skadestånd. Så det här blir ju hjälp att sortera: vad är det som har hänt, vilka olika moment ingår, hur hanterar vi felet, hur hanterar vi skadan, hur hanterar vi ersättningsfrågan? Det är väl ofta de tre stora bitarna.

Så skadan blir ju egentligen… Det är försäkringsbolaget som hanterar den. Det är inte advokaten, utan det är sitt försäkringsbolag, enligt ABK-09s försäkring som man ska ha då, som hjälper till med det.

Ja, men precis. Så det är ju utgångspunkten för konsulten. Men som beställare har man ju inte sitt försäkringsbolag till hjälp där. Så när det gäller skadestånd så är det ju ofta då beställare som kanske behöver hjälp.

Ja, just det.

Och det där är ju också väldigt mycket frister kopplat till de här skadeståndskraven, som det är väldigt vanligt att man som beställare missar. Man missar att framställa ett skadeståndskrav i tid, och därför har man inte längre rätt eller möjlighet att få ut några pengar, även om det fanns ett ansvar i grunden.

Ja, för det är väl rätt så skarpt för en beställare att rätt så fort ställa skadeståndskrav på en konsult till exempel. Är det inte typ tre månader?

Ja, månader.

Jag har läst en bok, ABK-09 i praktiken, här nu. Jag har haft eget i några år och inser att man behöver sätta sig in i det. Men om man bara zoomar ut där: när jag pratar med entreprenörer så är det rätt intressant, för entreprenörer säger att vi åker alltid på det och har vi gjort fel så får vi stå för det. Flera entreprenörer pratar om att de upplever det orättvist, att konsulterna väldigt enkelt eller lätt slipper undan många gånger. Jag vet inte om du har någon magkänsla för det där, men många fel som konsulter gör blir ju aldrig någonting av. Beställarna är generellt mycket snällare mot konsulter, i alla fall, än mot entreprenörer. Gör entreprenören ett fel så får de ju gräva upp brunnen och sätta om den, och det kostar ju rätt så mycket att göra något i verkligheten, medan konsulten kanske knappt behöver rätta handlingen. Man bara går förbi det: vi orkar inte ta det med konsulten.

Ja, alltså entreprenörer gillar väl kanske att sprida den där bilden.

Ja, då kanske det är så.

Ja, men nej. Det är väl som du säger. Att rätta till en felaktig handling kostar inte så mycket, även om konsulten gör det, så drabbar inte det dem lika mycket som att närmast riva en konstruktion och göra om den eller reparera eller justera den. Så det är väl det, att entreprenörens felavhjälpande ju ofta är dyrare än konsultens.

Men sedan har man ju som konsult en annan relation till sin beställare. Man är ju en rådgivare, och beställaren kanske själv inte alltid är väldigt insatt i projektet och har inte själv så mycket kunskap om projektet, om man har många konsulter inne som gör det mesta av det aktiva arbetet där ute på plats eller i projekteringen. Så beställaren är också ofta väldigt beroende av sin konsult som kunskapskälla.

Och sedan hamnar man ju alltid i den här diskussionen: är det entreprenören som inte kan läsa en ritning, eller är det konsulten som inte kan upprätta en ritning? Och så hamnar beställaren i kläm där emellan. När det kommer till konsultansvar så är det ju ofta på just den här preklusionsfristen som det faller, att beställaren inte har framställt det här skriftliga skadeståndskravet i rätt tid.

Om man är beställare eller lyssnar då, hur gör man det på ett korrekt sätt lite kortfattat som beställare? Okej, jag tycker de gjorde fel. Hur gör man det konkret? Man kanske inte vet hur mycket det kommer kosta eller hur stort det är. Man bara misstänker, eller har en känsla, eller ser att det här måste ju vara något fel. Men ofta blir det väl att man drar på det där för att man inte riktigt har hela omfattningen av det heller.

Nej, men precis. Och det är ju ofta väldigt svårt i början att bedöma effekterna. Något som verkar vara ett ganska begränsat problem kan ju växa över tid och visa sig bli väldigt stort ett eller två år senare.

Så där gäller det ju att man dels skriftligt framställer det här skadeståndskravet och inte bara skriver att det här verkar som att det kan bli kostnader, vi kommer kanske framställa ett skadeståndskrav. Utan man måste de facto framställa ett skadeståndskrav.

Och man behöver ju inte kunna precisera konsekvenserna, för det vet man ju inte i det tidiga skedet när det här behöver ske. Beloppen och vad det här kommer kosta och vilka merkostnader som kommer uppkomma, det är ju någonting man kan ta senare. Det gäller bara att få iväg ett formellt krav.

Och inom tre månader så är man ju alltid safe. Sedan finns den här niomånadersregeln, men det är väl lite överkurs. Jag tänker att om man alltid håller sig till att göra det inom tre månader så behöver man inte fundera på det finstilta sedan, om man ska ha ryggen fri.

När börjar man räkna den tiden?

Från att man får kännedom om skadan. Alltså merkostnaden är ju då skadan.

Och har du varit med i flera fall där det faller, att beställaren kommer alldeles för sent till mätkonsulten?

Ja, det är ju väldigt vanligt. Det är tråkigt, för man har ju en försäkring just för att skydda beställaren i sådana här situationer. Så det är ju tråkigt om det ska falla på formalia, att man inte kan utnyttja det skydd som faktiskt finns.

Ja, det finns mycket att tänka på. Om man tänker sig ABK-09 och inser att det här behöver jag lära mig mer om, hur gör man?

Ja, precis. Har man aldrig gått en kurs så tycker jag att det är ganska bra att ta en dag bara för att få lite grundläggande genomgång och lite exempel på vilka problem som har uppkommit, hur praxis ser ut, vad det är som brukar hamna i domstolarna och hur domstolarna ser på de här sakerna. För om man inte kommer överens så är det ju domstol som gäller.

Och det är också bra att ha med sig om man sitter i diskussion med den andra parten, att veta: har jag på fötterna här i min argumentation, eller är jag ute på hal is och kanske ska vara mer förlikningsbenägen eller benägen att komma överens här? För att veta utgångspunkten helt enkelt.

En kurs, och sedan finns det ju ABK-09 i praktiken som du nämnde, lite litteratur från Svensk Byggtjänst. Det finns också en rättsfallssamling, Så tolkas ABK, som går igenom lite rättsfall och beskriver vad man ska tänka på och vilka lärdomar man kan dra.

Just när det gäller fel och skada så är man ju som ingenjör ofta väldigt inriktad på att åtgärda felet och se till att det blir rätt. Och så glömmer man bort den juridiska hanteringen av skadeståndet. Det finns ju exempel på hur man har reklamerat fel samma dag som skadan har inträffat och konsulterna har anmält det till sitt försäkringsbolag. Men sedan visar det sig ett halvår senare att det aldrig fanns något skriftligt skadeståndskrav. Då lägger ju försäkringsbolaget bara ner det där när den här tidsfristen har löpt ut och det inte har kommit något skriftligt skadeståndskrav. Så man får inte missa den formalian och fokusera bara på att hantera situationen med felet och den akuta situationen som har uppkommit. Det gäller att ta ett steg tillbaka och försöka se hela bilden och sortera in varje fråga i rätt fack.

Sedan är det ju bara att tillägga allmänt att det är väldigt upplysande att bara läsa. Det är ju inte så jättelång text, ABK-09, egentligen. Man ska inte vara så rädd för att läsa några sidor text. Man blir ju påmind om grejer varje gång man läser den. Standardavtalen är ju inte jättekomplicerade. Det är rätt tydligt vad man ska göra och så. Så jag tycker att om man inte ens har läst den någon gång, även om man inte äger ett företag och inte är i den positionen, bara som mätare till exempel, att man kanske inte sitter med kontraktsfrågor, så är det bra för att växa i sin roll också. Bara sätta sig in i de här grundläggande grejerna. För det gör ju att jobben flyter bättre. Som du sa, att bara ha ett startmöte med beställaren kanske inte är det formella, men att ta reda på vad tidplanen är, vad budgeten är och vem man får prata med. Det behöver ju den enskilde mätaren också. Om ens chef inte har gjort det så måste man ju i alla fall som individ helst göra det för att ens eget jobb ska flyta på.

Ja, men har man koll på standardavtalen får man ju också en bättre förståelse för varför olika parter agerar som de gör. För mycket av det man gör ute i projekten kommer ju från krav som ställs i standardavtalen. Varför det blir på ett visst sätt har ofta sitt svar i vad de bakomliggande avtalsregleringarna säger. Så det kan ju också ge ökad förståelse för parterna, för varandras situationer och agerande, om man förstår bakgrunden för mycket.

Även startmöten, projekteringsmöten, dagböcker, fakturering, att avisera budgetförändringar, att precisera uppdraget, som ju är konsultens ansvar om det inte är ett förfrågningsunderlag i grunden, är ju sådant som är skyldigheter enligt ABK-09. Jobbar man i de projekten så förväntas man ju ha koll på de här bitarna. Det är grundläggande.

Trafikregler för branschen.

Man säger till i tid, att man ser till att om man ser att tiderna inte kan hålla så aviserar man ordentligt så fort man märker att det kan bli en försening. Det är man ju skyldig som konsult, och beställare för den delen. Men det är oftast konsulten som drabbas av att man missar att skriftligen avisera tidsförändring. Annars är det ju inte sällan det finns viten i uppdragen som man kan bli ersättningsskyldig för.

Det var bra formulerat, just det där, att man förstår processen bättre. Jag tänker bara tillbaka på när man börjar vara på byggen och så. Man förstår att det händer något i bakgrunden, men man förstår inte vad. Det är ju en process eller ett tugg som driver framåt, av byggmöten och projekteringsmöten. Allting du nämnde där. Man förstår liksom strömningen bättre.

Ja, man förstår varför man ska göra olika saker i bakgrunden.

Så det är väl bra där, lite highlights från ABK-09. Någon intressant tanke, du pratade om det på BM Alliance-mötet: vad är fast pris och löpande? Bara någon reflektion. Det är ju två sätt att ge pris. Hur ser du branschen röra sig? Går det mer mot fastpris eller vad? Vad är din rekommendation mot jobben? Jag tänker så här som konsult: verktygen blir bättre och bättre, inte minst med AI, men också många program gör ju att jobb blir extremt effektiva om man vet hur man använder dem. Timmar representerar ju sällan prestationen väldigt bra. Om du reflekterar över det.

Ja, men det där är ju ett branschproblem, att just ersättningsformen historiskt sett framför allt har varit löpande räkning per timme. Hur mycket timmar man lägger ner i ett uppdrag avspeglar ju i dag inte särskilt mycket av vad värdet och resultatet blir för beställaren. Som du säger, när man utvecklar smarta IT-verktyg och digitala verktyg och appar och annat så kan man ju jobba på ett helt annat sätt och inte lägga ner så mycket timmar i just uppdraget. Men då som konsultföretag kanske man i stället lägger ner timmar på att utveckla de här smarta digitala verktygen som gör att man kan leverera högre kvalitet och en bredare palett av tjänster och hitta nya sätt att hantera gamla problem och frågor.

Men det är klart, den investeringen som konsulterna gör i att utveckla nya smarta verktyg och digitala lösningar, den måste man ju på något sätt få igen i andra änden. Och det där blir ju problem om man bara tar betalt för arbetad timme. Då kan man ju aldrig investera i någon annan utveckling. Och det där är ju något som jag tror både konsulter och beställare vill se en utveckling kring. Att man ska kunna jobba smartare och inte fokusera på att bara jobba med nedlagd tid i ärendet.

Då är ju fast pris ett alternativ, eller olika lösningar med licenskostnader och så vidare. Andra prismodeller och ersättningsmodeller är egentligen vägen framåt om man ska kunna erbjuda de tjänsterna och också kunna utveckla dem. Och att beställarna ska kunna få del av det. Då måste det ju till en ersättningsmodell som avspeglar det värde som det skapar. Så det där är ju något som många har ögonen på just nu. Det går kanske lite långsamt, men fast pris är ett alternativ. Men man kan ju också ha licenser och andra ersättningsmodeller, just kopplat till de här verktygen.

Vad betyder det, licens? Vissa har andra ersättningsmodeller. Vad finns det för andra som du kan nämna, som du har sett?

Affärsutvecklingen har väl inte gått jättesnabbt här, och det finns väl ingen begränsning i hur man vill lägga upp sin affärsmodell. Men det är klart, har du utvecklat en applikation eller ett digitalt verktyg så kan du ju prissätta det mot beställaren och säga: vi kan använda den här smarta lösningen till den här kostnaden till exempel.

Men det kan ju vara svårt om det är en beställare som har en konkurrensutsatt upphandling. Det är svårt att värdera, särskilt om det är offentlig upphandling, då blir det ytterligare ett lager svårigheter. Med samma alternativ då, så är det ju ofta fastpris som det landar i som ett alternativ. Men det kräver ju å andra sidan att man kan mappa in väldigt tydligt uppdraget, vad som ska göras, för annars är det ju inte möjligt att lämna ett fast pris om det är väldigt oklart vad som egentligen ska utföras.

Det finns inga enkla svar på det, men alla möjligheter finns ju. Så det är väl bara kreativiteten och att försöka implementera det här i sin verksamhet som är den stora utmaningen.

Jag funderar mycket på andra prismodeller, liksom månads… nästan subscription as a service. Det finns ju många sätt. Bara för att nämna offentlig upphandling: det här med timmar är ju helt värdelöst på många sätt. Men det är ju en timinflation också. Man ser ju att priserna håller sig samma eller går neråt på många ramavtal. Jag hörde från flera i år att en mätare i Göteborg kanske kostar runt åttahundra, det kan till och med vara under åttahundra kronor i timmen. Jag vet att för sex, sju år sedan, när jag jobbade som mätare, så låg man… Jag låg som relativt junior ändå över åttahundra. Inflationstakten har ju varit betydande sedan dess. Man borde ligga på tusen eller elvahundra om man bara skulle följt inflationen. Men man ser ju att timmarna, om man vet hur lång tid en uppgift har, så ser man på fakturan att det här är ju heldagar rakt igenom. Det är väl ofrånkomligt där att timmar avrundas uppåt. Men hur håller man koll på det där? Egentligen är det ju oärligt. Om man säger att man jobbar en timme så är det ju en timme. Men hur håller man balansen där, styrningen på nedlagd tid? Jag vet inte hur man ska formulera frågan, men jag har funderat lite på att jag bara har sett att uppdragstiden har gått uppåt och timkostnaden har gått neråt. Slutresultatet blir ju liksom… Ja, jag vet inte om du har någon tanke kring det.

Ja, det där är en bekymmersam utveckling. Om man debiterar för nedlagd tid, då ska det ju också vara nedlagd tid och inte den tiden som gör att jag håller en skälig ersättning. Det kan ju vara bedrägeri, eller om det är systematiskt, grovt bedrägeri, om man då redovisar mer tid än vad man har lagt ner, om det är den ersättningsformen man har valt. Så det är givetvis väldigt allvarligt om det förekommer.

Och problemet med de pressade timpriserna är väl också att man upplever att kompetensen pressas neråt, som du säger, att man måste ta in junior kompetens i uppdragen utifrån upphandlingsdokumenten, och att det kan vara svårt att få in de här mer erfarna personerna till de priser som ligger. Men man kan ju inte sätta ett lågt timarvode och dubbla timmarna med om det är den ersättningsformen.

Ja, det faller under bedrägeri egentligen, när man drar det till sin spets. Det är ju det egentligen.

Ja, där har man ju ett personligt ansvar som anställd. Det kom ju ändå här under hösten, inte för konsultsektorn men i ett annat sammanhang, just där man som anställd kan bli åtalad då för det här.

Jag tror många som lyssnar kan reflektera över det där lite grann. Det är ett problem, alltså. Löpande prissättning är problematiskt, men samtidigt den lägsta gemensamma nämnaren och väldigt enkelt. Man behöver inte tänka så mycket. Man behöver ju tänka mycket mer när man ger ett fast pris, men det är ju på något sätt värdet av jobbet man vill leverera.

Ja, men precis. Och sedan verkar det ju vara svårt att konkurrera i många uppdrag med andra kvaliteter. Så där kanske man också behöver tänka till som företag: vilka kvaliteter har vi som inte våra konkurrenter har, som vi kan konkurrera med utöver ett lågt timarvode? Vad är vår USP? Vad tillför vi som inte våra konkurrenter tillför? Att man blir bättre på att vässa sig och faktiskt visa på vad som skiljer mig från mina konkurrenter.

För mätbranschen är det ju så här: du kan nästan kolla på vilken hemsida som helst och prata med vem som helst, alla säljer ju exakt samma sak. Vi kan allt, vi kör mängdreglering, byggutsättning, inmätning, projekteringsmätning, spårmätning. Mer eller mindre är det ju noll som skiljer för betraktaren utifrån, och då blir det ju den här att man slåss om kronorna. Så frågar någon: kan du gå ner en femma eller kan du gå ner en tjugolapp, så får du jobbet. Så är man i det träsket och klampar.

Ja, det kan vara intressant att sätta sig, om man har lämnat anbud i en upphandling och ser vilka andra som har lämnat anbud, och fundera på hur de här anbudsgivarna skiljer sig åt och hur vi kan visa på att vi skiljer oss från våra konkurrenter, eller om vi inte gör det.

Det är klart, är det offentlig upphandling så är det ju jättesvårt. Men jag vet som privat… Jämför med något som är extremt konkurrensutsatt, som träning eller något sånt. Då är det ju ett gym för medelålders män som har skilt sig och ska finna sig själva, och något för gymbros. Alltså ännu hårdare konkurrens. Då måste man ju segmentera det. Det här är vi jätteduktiga på, och därför ska du välja oss. Det är ju det som måste till. Jag tänker med mätbranschen och projekterare också: vi är riktigt duktiga på landskapsarkitektur, eller vi är grymma på spårmätning. Ingen slår oss på det, för det är det vi håller på med. Men att bara säga att vi kan allt, det blir som en traktorgrävare: bra på det mesta men inte bra på någonting. Då kommer man ju inte någonstans.

Ja, det är samma för oss. Vi är också konsulter som advokater. Nu har vi nischat in oss mot entreprenad- och konsulträtt väldigt tydligt, och då blir ju det en USP. Man kan ju inte gå till vilken advokat som helst och få just den kompetensen. Och det är ju sådant som gör att man blir attraktiv på ett annat sätt.

Ja exakt. Om man googlar så är det ju vissa advokatbyråer som skriver artiklar och fall och beskrivningar. Då blir det ju dem man tänker på. Om jag får ett problem, då ringer jag dem.

Man kan inte bara gå in på Advokatsamfundets hemsida och ta vilken som helst.

Vad intressant parallell faktiskt.

Så ett större affärstänk. Tänk: vad är vår affär nu och framöver? Vill vi fortsätta konkurrera på lägsta timpris, eller vill vi utveckla andra affärsmodeller? Eller kan vi nischa oss eller lyfta kvaliteter som vi har som inte de andra har? Om man ändå lägger det jobbet så tror jag att man har mycket att hämta framöver.

Ja, men det är en bra tanke.

Men nu går jag utanför det juridiska här.

Ja, men det är ju väldigt intressant också. Det är som du säger, er bransch, ni är ju också konsulter. Jag tänker att du har jobbat på olika ställen och på Innovationsföretagen och har lite tankar kring det hela. Finns det något annat, avslutningsvis, som du tänker att man borde ha frågat, eller något du vill skicka med? Annars tycker jag att vi fick en liten rundvandring i de mest grundläggande grejerna och lite inblick i den här världen, om man inte alls kände till den, eller viktiga påminnelser om man nu har släppt dem.

Ja, men det var väl kanske det vi var inne på lite i början, att det faktiskt är ganska roligt, det här med juridiken i branschen. Om man sätter sig in i de här frågorna så tror jag att det blir lite roligare också att hantera budgetfrågor, offertfrågor och att precisera uppdraget, om man får en större förståelse för varför man gör det och effekterna av det.

Och att det faktiskt är ganska skönt att ha koll på de här grejerna. Det gör att man kanske kan sova lite bättre om natten om man har full kontroll på vad man egentligen håller på med och varför, och känner att jag som beställare eller jag som konsult, och de jag jobbar med, vi är på samma nivå här. Vi vet att vi har samsyn. Vi vet att vi har en gemensam bild av framdriften. Det är ju också enklare att jobba då i uppdragen om man hela tiden säkerställer alla de här stegen.

Så jag tänker att man ska tycka att det är ganska kul att göra de här grejerna.

Jo, det är det. Och på något sätt, om man nu tänker som enskild individ, så är det ju sådana frågor man ska lära sig om man vill bidra med värde i en organisation. Ju mer senior man är, desto mer sitter man ju bara med sånt.

Ja, och det är mycket roligare att jobba proaktivt än att komma till mig om tre år med ett havererat projekt och behöva gå tillbaka tre år i tiden och kolla gamla mejl och gamla protokoll: vad var det egentligen som hände? Det är väldigt mycket tråkigare än att jobba proaktivt och förebyggande innan problemen uppkommer. Det är också ett roligare arbete.

Det är bra avslutande ord. Tack för att du ville vara med i Mätpodden, Helena.

Ja, men tack för att ni lyfte de här frågorna.

Ja, riktigt innehållsrikt avsnitt. Bra påminnelse att tänka som egenföretagare. Jag som har några anställda, jag gör ju markritningar åt entreprenörer och hjälper med mindre mängdregleringar och rådgivning inom marktekniska frågor på totalentreprenader framför allt, om du har behov av det förresten. Men man inser ju att man har ett väldigt stort ansvar som konsult, och så kanske man tar det lite lättvindigt. Man vill hjälpa till, man sätter igång, men man behöver ju klargöra vem som kommer göra det, vad tidplanen är. Man kanske uppfattar saker på ett visst sätt som inte beställaren uppfattar på samma sätt eller inte förstår vad de säger ja till. Så ja, det här ska jag bli bättre på.

Men ändå: i stället för att ligga på en lägre timpeng och så behöva hitta på timmar, vilket inte känns bra i magen. Och det som Helena säger, det är ju bedrägeri i grund och botten om det nu är löpande nedlagd tid som man har kommit överens om. I de flesta fall föredrar jag ju helt klart att jobba med fast pris. Det är ju det allra bästa. Egentligen vet man vad det tar. Om någon ringer och frågar om jag vill göra en maskinstyrningsmodell för en villa, då säger jag: ja, det kostar tiotusen, och då får du allting. Inritningar och DWG-ritningar, källarplan, berg, mängder, snittredovisning, tredimensionell modell för visualisering, alla ändringsförfrågningar som kommer ske på det här projektet. Då vet jag att för den pengen, det är en villagrund, det blir jag nöjd med och jag kan ge support. Man kan ringa maskinisten, lägga lite tid på det och ha de frågorna, så kan man ge det.

Man lär sig använda tiden och det bygger man genom att ha gjort kanske hundra eller tvåhundra sådana här projekt på några år, och då vet man vad det kostar. Det är ju först när man inte har gjort ett jobb som man blir väldigt osäker på vad det innefattar. Men sedan finns det ju många sådana här “hur långt är ett snöre”-problem, och då är det kanske enklast också att ta per timme.

Men just det här: det är inte bra att det har blivit så att många jobb avrundas. Man ser ju på Korsvägen där också att det kanske var lite mer så och så åkte de ut. Jag har inte alls någon insikt i det där, men på något sätt var det väl kryddade fakturor på ett sätt eller annat, och det ska man ju inte göra. Bättre att säga att vi är dyra, men vi är bra också. Har du några reflektioner kring det så säg till.

Och där annars, tack så mycket för att ni lyssnar. Det är alltid lika roligt att höra från er, och jag uppskattar att ni lyssnar och sprider ordet. Har ni något ämne som ni vill höra, tipsa om det. Eller om ni har någon gäst som ni kan tänka er vill vara med, så säg till så ska vi fixa det.